Senaste nytt

Utrikeskorrespondent Vladan Lausevic: EU har stora förändringar att göra

Den rådande invandringspolitiken brukar kritiseras för att vara negativ mot välfärdens framtid. Förekommande argument är lägre sysselsättningsgrad bland medborgarna hos den statistiska kategorin ”utrikesfödd” samt att fri invandring inte går ihop med ett välfärdssamhälle som Sverige. Det finns dock viktiga anledningar till att ha mer nyanserad debatt och lägga fram andra aspekter som är avgörande för framtiden.

Ett tydligt exempel är miljöfaktorn. Vetenskapliga studier , även tagna av FN , visar att dagens levnadstandrad globalt sett är ohållbart. Enklare sagt skulle det krävas ett flertal ytterligare planeter likt Jorden om alla världens människor skulle ha samma levnadsstandard som inom EU. Framtidens välfärd är beroende av omställning till grönare ekonomi. Liberaler inom ALDE-gruppen har under de senaste åren arbetat för att grön ekonomi skall kunna gynnas genom investeringar i innovation och forskning samt skapandet av energiunionen. Syftet är att få fram mer förnyelsebar energi, skapa nya jobb och lägre priser för konsumenter. Grönare socioekonomiska utveckling inom EU måste även bygga på mer cirkulär ekonomi, grundad på återvinning samt export av miljöinnovation till andra världsdelar genom frihandel.

Annat exempel är teknologisk utveckling främst i form av digitaliseringen. För att nya arbeten ska utvecklas behövs en mer effektiv lagstiftning på EU-nivå exempelvis rörande försäljning av e-böcker. En av de mest framträdande rösterna för fortsatt utveckling av den digitala inre marknaden har varit Birgitta Ohlsson som under EP-valet tog upp Spotify och dess svårigheter att etablera sig inom Unionen. Den digitala inre marknaden måste liberaliseras så att fler IT-företag vågar etablera sig inom EU. Detta är något som kommissionären Ansip har argumenterat för utifrån sina erfarenheter från digitaliseringsprocessen i Estland . Etableringen ska inte hämmas av mer krävande skattepolitik på nationell nivå. Massimiliano Trovato, politisk analytiker vid tankesmedjan Istituto Bruno Leoni, anser att den nuvarande regelbördan bör lättas för att fler medlemsstater ska kunna agera på den digitala marknaden:

If Europe is to gain some credibility as a hospitable business environment

for digital companies, it must think of them not as sources for tax

revenue, but rather as engines of growth and innovation.

Digitalisering med lägre skattesatser, gemensamma momsregler och ökad digital entreprenörskap är en vital del av EU:s framtid som fortsatt ekonomisk stormakt.

Vidare påverkas nationell beslutsfattning kopplade till välfärd av globalisering. Sverige tillhör idag de samhällen som anses ha lyckats som bäst med att tillhöra globaliseringens vinnare. Sedan slutet av 80-talet är naitonalstater mer än tidigare beroende av varandra, främst genom ekonomsk integration. Välfärdsresurser är därmed beroende just av frihandelsavtal som TTIP och marknadens spelregler på EU-nivå och globalt. Övernationell integration påverkar även utformningen av arbetsmarknaden. Även Nordiska Ministerrådet menar att flexiblare arbetsmarknader vore viktigt och Sveriges arbetsmarknad måste reformeras och inkludera fler anställda genom lägre trösklar vilket kräver fler liberala svar på rådande utmaningar.

Sist men inte minst utgör identitetssyn en viktig aspekt. Formandet av välfärdssamhällen i Europa ansågs vara nationella projekt, starkt eller svagt, beroende vilket land man pratar om,  kopplade med nationalism. Många av dagens nationalister, socialdemokrater och vänsterpopulister bejakar industriromantik och välfärdsnostalgi genom krav på protektionism, exkludering och stängda gränser. Retoriken om ”svenska jobb för svenska arbetare” eller ”våra brittiska resurser är för oss” kommer inte att göra välfärden inom EU bättre. Utan det kommer att göra den sämre.

Istället behövs inom EU mer utveckling att likt USA ha en arbetskultur där en ska kunna arbeta från Luleå till Lissabon. EU:s arbetskraftsmobilitet borde procentuellt vara högre än idag om fler ska kunna vara skattebetalare när det finns många lediga jobb över hela Unionen men som ofta inte blir påfyllda. Dessutom behövs det en EU-täckande privat socialförsäkringssystem kopplad till den fria rörligheten som kan vara till hands vid förlust av arbete så att individen inte riskerar att behöva lämna det nya medlemsstaten. En annan åtgärd för att göra det lättare för fler att bli skattebetalare vore att tillämpa den redan befintliga ”Blue Card” som kan göra det lättare för flyktingar och asylsökande att hitta arbete inom Unionen.

Invandringen samt den fria rörligheten kan därmed bli friare och flexiblare för fler samtidigt som synen på medborgarskap blir mer inkluderande och identitetsbärande i det mångkulturella Europa som vi lever i. Och ekonomiskt öppenhet inom samt utanför EU kommer att ,trots de senaste kriser, fortsätta vara en viktig förutsättning för välstånd. Därmed måste diskussioner om den framtida välfärden diskuteras utifrån andra perspektiv för att minska risken för blindhet inför utmaningar i en värld som inte är nationell.

Vladan Lausevic är Frihetssmedjans utrikeskorrespondent i Baltikum med bas i Lettland  där han bedriver sina masterstudier. Han är ordförande för nätverket EU-liberaler i Stockholms Län

http://www.alde.eu/nc/key-priorities/green-economy-climate-change/single-news/article/circular-economy-is-a-win-win-for-europes-smes-timmermans-pressed-to-deliver-on-circular-economy/

http://ec.europa.eu/environment/eussd/escp_en.htm

http://www.bbc.com/news/magazine-33133712

http://unu.edu/research

http://www.mynewsdesk.com/se/foretagarna/pressreleases/birgitta-ohlsson-om-eu-s-foeretagarklimat-i-nya-digitala-foeretagaren-983309

http://www.di.se/artiklar/2015/7/8/debatt-gor-arbetsratten-flexiblare/

%d bloggare gillar detta: