Är förbud mot omskärelse rätt ställe att börja på?

En domstol i Köln har förklarat att omskärelse av religiösa skäl är att tillfoga barnet allvarlig kroppsskada och innebär i förlängningen ett förbud mot omskärelse i Tyskland. Frågan är om det är rätt väg att gå om man vill stoppa omskärelse.

Debatten om omskärelse av religiösa skäl har gått het länge. Från vissa håll krävs det förbud, bland annat med hänvisning till att kvinnlig könsstympning är förbjuden medan manlig dito är tillåten. Från andra håll är motståndet mot ett förbud lika hårt, med hänvisning till att en bit skinn inte påverkar så mycket som att skära bort stora delar av det kvinnliga könsorganet, inklusive hela eller delar av klitoris. Argumentationen att en borttagen förhud minskar känseln och har en medicinskt påvisat negativ påverkan biter inte på motståndarna. Den anses för liten för att spela roll, eller något i den stilen. Ytterligare andra argumenterar för att religionsfriheten ger dem rätt att göra vad de vill med sina egna barn i religionens namn och att diskussionen därför är onödig.

I Tyskland har diskussionen ställts på sin spets idag. En domstol i Köln har bedömt att omskärelse av religiösa skäl innebär att tillfoga barnet allvarlig kroppsskada. I praktiken betyder det att omskärelse är att likställa med misshandel och alltså straffbart. I förlängningen kan det leda till att omskärelse av icke myndiga personer av religiösa skäl som konsekvens förbjuds uttryckligen i lag.

Den stora frågan är om motståndare till omskärelse av icke myndiga personer verkligen ska fira detta som en seger.

Religion är en kraftfull motivation för saker. Den som av religiösa skäl vill omskära sin nyfödda son kommer att se till att kunna göra det. Ett förbud driver bara verksamheten under jorden. En direkt följd av ett förbud kommer på kort sikt bli att nyfödda barn i muslimska och judiska familjer utsätts för ännu större risker. Förbud är saker som verkar långsamt på attityder och det som plötsligt förbjuds kommer att fortsätta finnas, men utanför de officiella kanalerna.

Vägen till att stoppa omskärelse av minderåriga måste därför börja med att förmå troende judar och muslimer att inse att tro inte kräver kirurgiska ingrepp för att fungera.

Det är ett mycket svårare projekt än att i lag förbjuda en företeelse och hoppas att den därmed försvinner över en natt. Många tusen års tro är svår att rubba. Kristendomen har dock lyckats att förändra sig genom åren, även om vissa kyrkor valt att stanna kvar i de medeltida värderingarna. Det finns inget som säger att judendom och islam inte kan förändra sig också. Det kräver dock aktivt och idogt påverkansarbete såväl utifrån som inifrån. Ett förbud mot manlig omskärelse, eller manlig könsstympning om man så vill, är inte rätt ställe att börja, då det kommer att skapa fientliga stämningar från de religiösa gruppernas sida och minska möjligheterna till dialog och påverkansarbete från utomstående.

Det är svårt att som liberal motivera kirurgiska ingrepp på omyndiga personer om de inte är medicinskt motiverade. Att skrika på förbud mot detsamma det första man gör är dock knappast vare sig liberalt – statliga förbud mot saker är sällan liberala – eller speciellt konstruktivt. Den som vill åstadkomma förändring tvingas därför att ta debatten med religiösa företrädare, förändra attityder och arbeta på lång sikt om det ska bli någon verklig, praktisk skillnad i praktiken.

Det är inte lätt. Men förändring är nästan aldrig det.

Läs även vad Frihetssmedjans medarbetare Torbjörn Jerlerup och Markus Kylberg tycker i frågan.

En domstol i Köln har förklarat att omskärelse av religiösa skäl är att tillfoga barnet allvarlig kroppsskada och innebär i förlängningen ett förbud mot omskärelse i Tyskland. Frågan är om...