Senaste nytt

Om en skrämmande retorik

Igår var det Minnesdagen av Förintelsen. Här är det tal jag höll vid Raoul Wallenbergsplats i Linköping.

Vi lever i en tid av osäkerhet, vi har en tid där en demokratiskt vald riksdagsledamot på fullt allvar använder sig av parollen ”Arbete ger frihet”. Vi lever i en tid av förnekelse, en tid med en skrämande retorik. Så gott som var dag kan vi läsa insändare, Facebook inlägg eller höra runt köksbordet fraser som ”Jag är ju inte rasist men… när vi inte har jobb åt alla, när pensionärer får liggsår och barnen lappskojs i skolan, ska vi då verkligen ta in fler invandrare?”. Jag är ju inte rasist men… de här muslimerna, börjar de inte bli väldigt många nu, snart måste man skämmas om man är svensk.”

På 30-talet var det judarna som spred ut sig och skulle ta över världen, enligt nationalsocialismens idéer. För några år sedan var det homosexuella som var en cancersvulst på samhällskroppen, enligt en öländsk pastor.  I tider av osäkerhet så är det alltid glädjande att kunna skylla på någon annan. Men det är också det som är farligt. när vi sätter svenska pensionärer mot slöjbeklädda kvinnor med barnvagnar i en tv-reklam är vi tillbaka i nazitysklands retorik. När man delar in befolkningen i ett ”vi” och ett ”dom” skapar vi en syn på mänskligheten där vi säger att en form av människor är bättre än andra. När klagade någon sist på att Tone Bekkestad tog över en svensk meteorologs jobb? Vi ser på identitet utifrån vilka vi själva liknar, men att gå därifrån till att säga att de som inte är som oss är sämre är farligt nära Hitlers tal till nationen.

När etniska svenskar, med de privilegier det innebär, insisterar på att få säga negerboll, ha kvar den karikatyriska bilden av en kines på Kinapuffarna så tar vi oss ett tolkningsföreträde och säger till de in den utpekade gruppen att de får finnas till, så länge de står ut med att bli reducerade till en stereotyp som alla ska få ha sina egna synpunkter på.

När man på fikarasten säger ”Jag är inte homofob, men, måste de  här bögarna vara så feminina.” När hejarklacken skriker  ”Bögjäven” efter Anton Hysén. När du går upp falsett och viker handen och säger ”han är lite…såndär”. Då bidrar du till att dela in folk i vi och dom.

När andra världskriget slutade så sa många att det inte får bli en ny förintelse. Men när vi använder en retorik som gör skillnad på folk och folk är vi inte långt ifrån där Tysklands folk var på 30-talet. De ville bara ha ordning i sitt eget land, Hitler gav dem en enkel syndabock i form av judendomen, och passade på att göra sig av med alla andra som inte passade in, homosexuella, funktionsnedsatta, kommunister och så vidare. Låt oss inte göra muslimerna till vår tids judar, för då är vi inte långt ifrån att börja göra oss av med andra som inte passar in. Och jo, du är Rasist om du ställer en pensionär mot en kvinna i burka, och du är homofob som anser att homosexuella män ska sluta bete sig som fruntimmer och vara en riktig karl istället.

emil [at] frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: