Nu står Julen nästan i farstun och snart är det dags för julklappar, Janssons och en smärre hjärtinfarkt. Och så detta med det dåliga samvetet, vi umgås med folk vi delar blodsband med för att vi har en kultur som säger att vi borde det, vi följer traditioner majoriteten av oss inte ens vet varför och vi köper presenter till varandra trots att vi oftast har råd själva.
Något jag alltid funnit intressant är hur folk köper lättare samveten genom att till exempel skaffa fadderbarn i Angola, detta medan vi har barn med missbruksföräldrar, uteliggare etc etc i Sverige. Man sopar sina egna problem under mattan och ser hellre på Världens Barn Galan där stackars stackars Tia minsann svälter.Eller för den delen Musikhjälpen som i år handlar om att FLICKOR ska få gå i skola, tydligen så är det inte viktigt att alla ungar går i skolan.
Aldrig får vi se en gala för Arvid i Borås som får stryk av sin pappa, Matilda i Hjärup vars föräldrar håller på att bli bostadslösa, Per och Eva-Karin i Möllerås som inte kan ge sina barn ens mat till jul eller Anna-Stina som är uteliggare och säljer sin kropp för att finansiera sitt missbruk. Dessa personer ligger för nära verkligheten, det blir för obehagligt för oss att ta i det. Istället så skaffar vi getter i Zimbabwe eller fadderbarn i Angola. Det är absolut inget fel i att skaffa fadderbarn, eller för den delen stödja organisationer av olika slag. Problemet ligger i när vi gör det snarare för att lätta vårt dåliga samvete än för att faktiskt förändra, vi är mer måna om att känna oss som duktiga människor än att Mona i Hägersten ska kunna ge sina barn en vettig chans i livet. Värst tycker jag är de som pratar ömmar för de ”stackars” utförsäkrade utan att reflektera över att man själv röstat på den regering som skapat dessa systemfel, likadant med Ganna och liknande exempel.
Att folk inför jul blir extra givmilda beror ofta på att vi förväntas vara det inför jul. Det faktum att få är troende eller ens vet nåt om julens historia men likt förbannat köper julklappar i massor och envisas med att göra saker bara ”för att man ska” slutar aldrig att förvåna mig. Jag tänker dock inte plädera för att folk inte ska köpa julklappar, köp-fria-år människor skyr jag som pesten. Jag tänker inte heller säga att det är fel att skaffa fadderbarn i Angola eller getter i Zimbabwe eller för den delen att prostera mot utförsäkringar.
Istället tänker jag vara konstruktiv och ge er en lista på organisationer ni kan stödja, nu till jul för att lätta era samveten eller året om.
I Sverige:
- BRIS
- Stockholms Stadsmission
- RFSL
- Djurens rätt
Internationellt:
- Unicef
- Röda Korset
- Världsnaturfonden
- Amnesty
- SOS-Barnbyar
- Skandinaviska barnmissionen
- Rädda Barnen
- Läkare utan gränser
Ps. En sista uppmaning, glöm inte att se Karl Bertil Jonssons Julafton, för att verkligen påminnas om vad julen handlar om. Ds.
Håller inte alls med om att det handlar om att sopa våra egna problem under mattan att vi vill hjälpa folk som inte bor i vårt eget land. Klart folk ser problemen men vi som enskilda personer kan omöjligt engagera oss i allting och ge till alla organisationer. Vi måste göra ett val, en prioritering. Vissa ger till organisationer inom vårt land, andra inte.
Jag gör ett val att ge pengar till människor i extremt fattiga länder för där gör pengarna en otrolig skillnad - det är en skillnad på liv och död. Där utbildning av en flicka (eftersom färre flickor än pojkar får gå i skolan) kan göra försörjning för en hel familj. Eller ger pengar så att familjer kan få hjälp med att starta upp egna jordbruk o.s.v. för att kunna försörja sig själva. Det betyder inte att jag inte tycker de problem vi har i vårt egen land är fruktansvärda - men en människa kan bara göra så mycket.
Tracka istället ned de som inte ger någonting istället för att ge dig på de som faktiskt gör någonting, hur litet det än är. De som har lön och försörjning och hellre köper en ny Iphone än att hjälpa en by med att bidra till en vattenbrunn. Är det verkligen fel att ge på grund av dåligt samvete? Det tyder på att man bryr sig innerst inne och pengarna går ändå till goda ändamål. Pengarna bryr sig inte om vad folket som gav dem tänkte.
Det som kanske inte framgår är att jag menar att detta är ett strukturellt problem, inte ett individproblem. Självklart är det bra att folk stödjer det de kan och det de vill, som liberal lägger jag mig inte i vad de stödjer i sig. Det jag ogillar är att det läggs mer fokus på problem långt bort än problem nära. Varför handlar inte musikhjälpen om de barn i Sverige som inte går i skolan tex? Att skänka av dåligt samvete är inte dåligt, och det är absolut bättre än att inte bidra till välgörenhet alls. Sedan bör man även se till vad för stöd man ger, själv tycker jag att hjälp till självhjälp är bättre än bistånd tex. Den grupp jag främst ogillar är egentligen de som tjänar väldigt mycket pengar, som vägrar se problem i Sverige men gladeligen och gråtandes över hur givmilda de är ger pengar när det är nån gala på TV för att framstå som givmilda och snälla. Det finns en struktur som gör att dessa människor belönas för sitt beteende, samtidigt som folk i Sverige knappt har mat. Man ska dock inte sätta grupper mot grupper egentligen, och det är naturligtvis viktigt att även stödja fattiga i andra länder osv, det jag är ute efter är att belysa det problematiska med att inte vilja se problemen på hemmaplan för att det är mer bekvämt att bry sig om det som är på distans.
Personligen har jag innan köpt jag julklappar hos Unicef, för att det är en FN-organisation främst. Alla drar vi vårt strå till stacken och varje strå är viktigt, hur litet det än är.
Beträffande listan i slutet skulle jag vilja byta ut Rädda barnen mot Läkare utan gränser. Personligen har jag redan gjort så. Rädda barnen gör nog ett bra jobb ute i världens fattiga och krigsdrabbade länder, men i Sverige utövar RB ett skadligt inflytande i politiken, tillsammans med Ecpat. RB står för moralpanik, internetcensur (påstås rikta sig mot barnpornografi, till att börja med…) och serieteckningsförbud (se fallet Simon Lundström), och är således oförenligt med min liberala åskådning. Läkare utan gränser uträttar samma goda arbete i u-länderna, utan att utöva destruktiv lobbyverksamhet här i Sverige.
Jag upplever inte att Djurens Rätt ska vara med på den här listan.
Det är en organisation som vill göra människor till veganer …vad är det fina i det?