Senaste nytt

Tolkien, ondskan och friheten

J.R.R Tolkien
J.R.R Tolkien

J.R.R Tolkien

I dag har den tredje och sista delen av hobbittrilogin premiär. Berättelsen handlar om det som hände före Ringens krig som det berättas om i Härskarringen – eller Sagan om ringen som många känner den som. Boken om hobbiten Bilbo är ett enkelt äventyr men fortsättningen växer till en storslagen saga om gott och ont.

Det är många som tolkat Tolkiens sagoverk som en allegori över andra världskriget och Ringen som en symbol för atombomben. Tolkien motsatte sig starkt denna tolkning och menade t.ex. att om så vore fallet skulle de fria folken helt enkelt använt sig av Ringen för att vinna kriget och ockuperat fiendens land Mordor. Men samtidigt överensstämmer Tolkiens bild av ondskan med de värsta aspekterna av det moderna samhället, industrialismen och den totalitära staten.

Ondskan handlar för Tolkien om viljan till makt och att dominera andra oavsett ens syfte (där även oförmågan att förlåta är en viktig del). Viljan att dominera står i kontrast till friheten och handlar om att man inte ska hindra andras utveckling vilket tydliggörs av att de är “de fria folken” som står mot landet Mordor och Saurons vilja att dominera hela världen och styra den efter sin vilja.

Tolkiens syn på ondska och godhet kan illustreras med skillnaden mellan en maskin och organiskt växande. Medan en maskin är uttänkt av någon för ett särskilt syfte så är det växande inte styrt av något. Det är så att säga ett mål i sig självt. Det är när man som utomstående tar kontroll över någon annan som man begår en ond handling.*

På en övergripande nivå manifesteras i sagan ondskan genom landet Mordor som är en centraliserad maktapparat vars enda syfte är krig och dominans där alla inordnas som kuggar i ett maskineri, utbytbara som massvarelser i ett industrisamhälle. I Mordor förloras individen i kollektivet och kollektivet existerar endast för makten som samlas för ett gemenamt syfte. På individnivå har vi de förvridna orkerna, vilka motsvarar de värsta och vidrigaste aspekterna av människan. De är egoistiska psykopater som endast finner glädje i förstörelse och hån, underkuvade Mordors maskineri.

Men ondskan hos Tolkien handlar om mer än bara att med simpelt våld och brutalitet härska över folk. Den handlar minst lika mycket om den subtila makten att styra med hjälp av ord och auktoritet. Tydligast syns detta i skillnaden mellan de två trollkarlarna Gandalf och Saruman som också illustrerar skillnaden mellan det växande och maskinen. Saruman är ordets mästare som endast ser dem omkring honom som sina verktyg. Gandalf å sin sida är endast en rådgivare och vägvisare som leder andra med sin visdom men försöker aldrig styra. Gandalf försöker få folk att växa medan Saruman vill styra dem efter sin egen vilja. När Saruman väl väljer sida mot de fria folken överger han rollen som rådgivare för att dominera och hans magi börjar likt Saurons att handla om industriell massproduktion.

Just frestelsen mäktiga att dominera andra för att göra gott är ett genomgående tema. Detta illusteras av exempelvis alvdrottningen Galadriel som när hobbiten Frodo erbjuder henne Ringen säger:

“And now at last it comes. You will give me the Ring freely! In place of the Dark Lord you will set up a Queen. And I shall not be dark, but beautiful and terrible as the Morning and the Night! Fair as the Sea and the Sun and the Snow upon the Mountain! Dreadful as the Storm and the Lightning! Stronger than the foundations of the earth. All shall love me and despair!

Vi finner i Tolkiens verk alltså ett starkt frihetligt patos för den enskilda människans rätt att bestämma över sig själv och sätta sig emot överhetens kontroll och styrande. Men även ett motstånd mot den moderna statens avhumaniserande industrier och massamhälle. Även om Tolkien var konservativ kan liberaler och särskilt de som värnar miljön och småskalighet känna med hans budskap.

_____

*Det är ingen slump att Sam med sin trädgård lyfts fram eller att alverna så ofta lever i skogar.  Denna bild av ondskan överenstämmer även med t.ex. Nozicks syn på individen som ett mål i sig själv, vilket han hämtade från Kant. Denna syn finns även hos Hayeks som kritiserade Keynes för att se på ekonomin som en maskin och inte som något organiskt växande.

Förutom Härskarringen bygger texten på brev 131, 155, 156 och 212 som finns publicerade i boken The Letters of Tolkien.

 

Björn Axén
Medarbetare på Frihetssmedjan. Liberal piratpartist som brinner för människors frihet och det öppna samhället. Arbetar med skolutveckling på kommunal nivå. Särskilt med kvalitetsarbete och nyanlända elevers utbildning.

https://bjornaxen.wordpress.com/

  • Pingback: Maktproblemet – en återblick | Liberalism()

  • snobben

    Jag tror att Tolkien talar sant, när han i skrivandet inte såg sambandet med modern tid. Själv upptäcker jag sådant efteråt och blir förvånad. Han har en fantasi som återspeglar vad han ser, läser m.m. Ämnet har fascinerat många historiskt. Dominans,
    underkastelse, magi i det vi inte förstår. Samma drama även bibliskt i olika roller.
    Berättelserna som sådana, trollbinder individer i alla åldrar. Vi vill tro på det överjordiska, underjordiska eftersom livet i sig utmanar alla ständigt.

%d bloggare gillar detta: