Senaste nytt

Ropen skalla: statlig huvudman åt alla

SkolaI DN-debatt diskuterar Metta Fjelkner betygsinflationen som pågår och har pågått länge i den svenska skolan. Hon spekulerar vitt och brett kring orsakerna bakom den och debattartikeln inleds: Konkurrens bakom betygsinflation? I avslutningen pekar hon på att en enhetlig skola med staten som huvudman är det enda sättet att lösa problemet på. 

Den svenska utbildningsdebatten är färgad av politisk tillhörighet snarare än evidens och forskning. Att Fjelkner över huvud taget tar upp ämnet är väldigt bra eftersom vi hittills inte har en lösning på de problem som finns i den svenska skolan. De debattinlägg som syns mest liknar det som Fjelkner presenterar i DN. Men på andra håll i landet har vi faktiskt undersökande individer, myndigheter och forskare som tittar på utbildning ur ett annat perspektiv.

För ett kort tag sedan presenterades Martin Borgs dokumentär Utbildningsfabriken. Och under Almedalsveckan anordnade (c) en visning av en annan av hans dokumentärer gällande gymnasieskolan(Fyfan vad vi är bra!).

Ett exempel på en myndighet som undersöker utbildningssystemet är Högskoleverket. HSV har redan utrett andra länders exempel på extern examination, och de försök till sådan examination som gjorts i Sverige. Det visade sig att man egentligen inte har försökt (rapporten är dock från 1997 så det kan vara annorlunda nu).

Det enda man diskuterar i skoldebatten på ett politiskt plan är vilken huvudman skolan ska ha. Och huruvida betygssystemet ska ha siffror eller bokstäver eller något annat ovidkommande, som inte handlar om hur man i verkligheten ska förbättra den svenska skolan och öka kunskapen hos de studerande.

Ett förslag på förbättring som Borgs tar upp är en elevpeng eller studentpeng. Elevpengen motsvarar alltså de omkostnader som staten tilldelar utbildningsinstitutionerna per elev. Studenterna/Eleverna själva får alltså inte betala utan de får se en fysisk manifestation av resurserna som de använder för att bilda sig, och tanken är att man ska göra ett medvetet val av utbildning, snarare än att bara läsa kurs på kurs. Sverige har dessutom en väldigt hög ingångsålder till högre utbildningar och en ännu högre (än snittet) examensålder, något som kan vara problematiskt med tanke på den åldrande befolkningen.

Utbildningssystemet måste från början till slut präglas av god kvalitet. För att uppnå högkvalitativ utbildning behöver man jobba med utvärdering, uppföljning och utveckling, något som Borgs framhäver inte är särskilt vanligt förekommande på gymnasial nivå. Betygsinflation betyder att vi får högre betyg för sämre kunskap.

Är problemet konkurrens eller bristande examinationsregler?

Fjelkner påstår att konkurrenssituationen är boven i dramat. Rektorer tjänar på att eleverna har höga betyg, eftersom fler elever söker sig till skolor med höga snittbetyg. Vad säger forskarna? 

Snittbetyget hos eleverna är ett (ytligt) betyg på skolans kvalitet. En forskare som även han har ett mer pragmatiskt och resultatorienterat perspektiv på skolfrågan är Jonas Vlachos, docent vid Stockholms universitet. Han har i en studie undersökt vad effekten blir av betygsinflationen och vad det kan bero på. Han hävdar att eleverna tvingas välja mellan de utbildningsinstitutioner som har hög kvalitet på undervisningen och de som sätter höga betyg.

Men, enligt dig, är den mätbara effekten relativt liten. Varför är det så? Tror du att den ”sanna” effekten är större?
– Det tyder kanske på att lärarna varit tillräckligt professionella för att inte låta sig påverkas av konkurrensen, men samtidigt är mätproblemen mycket stora eftersom vi inte har några riktigt bra mått på betygsinflation eller på konkurrens. Hur man än vänder och vrider på det så är det dock tydligt att det finns andra faktorer förutom konkurrensen som bidragit till inflationen. Det målrelaterade betygssystemet som saknar tydlig förankring i jämförbara kunskapstester är den troligaste förklaringen. Jag tror att det finns inflationstendenser i alla betygsystem som saknar en koppling till kunskapstester.
– Samtidigt har jag undersökt grundskolan och det finns anledning att tro att problemen är betydligt större i gymnasieskolan: gymnasiebetygen är viktigare för den enskilde, konkurrensen om eleverna hårdare och den externa kontrollen av betygsättningen ännu sämre än i grundskolan.

Fjelkners utgångspunkt i debatten är att rikta misstanke till höger och vänster. Vem tjänar på vad och vem utnyttjar systemet? Problem: Rektorer utövar påtryckningar på lärare för att få högre snittbetyg. Lösning: Vi måste ha anmälningsskyldighet för alla lärare. Problem: Elever utövar påtryckningar på lärare i ämnen där det inte finns jämförande nationella betyg. Lösning: Vi måste ha hårdare tester så att eleverna inte tjatar till sig bättre betyg.

Så Fjelkner håller alltså inte med om slutsatserna i detta forskningsresultat, utan hävdar att konkurrensen är den största och enda boven i dramat. Den enda lösningen är att ha staten som huvudman så att vi kan ta till hårdare tag. Nåväl, det är ju bara en enda rapport.

Men vi tar det igen.

Hur man än vänder och vrider på det så är det dock tydligt att det finns andra faktorer förutom konkurrensen som bidragit till inflationen. Det målrelaterade betygssystemet som saknar tydlig förankring i jämförbara kunskapstester är den troligaste förklaringen. Jag tror att det finns inflationstendenser i alla betygsystem som saknar en koppling till kunskapstester.

Hur vore det om politikerna slutade diskutera ovidkommande detaljer och istället pratade lite klassrumsverklighet? Om man istället för att lösa problemen som kommer ur ett dåligt system, uppdaterade och förbättrade själva systemet? Om de tittade på forskning (Jonas Vlachos lär inte vara ensam om sin slutsats)? Om de jämförde det svenska skolsystemet med skolsystem i våra grannländer? I resten av världen? Nä, det går ju inte. För vi svenskar lever i den bästa av världar.

sofia [at] frihetssmedjan.se

  • Sannolikheten för att skolan skulle må bättre av den behandling den fått under dpm senaste 20 åren än äldrevården är knappast stor med tanke på behandligen har sina rötter i samma korporativistiska idegegga.

%d bloggare gillar detta: