Tramsigt brus om Borg-artikel

MEDIEKRITIK Den nystartade bloggen Mediebruset vill granska medierna och uppmärksamma dålig research, obalanserad rapportering och allmänt medialt skräp. I själva verket blir det lite väl mycket kampanj mot allt som inte är kritiskt, speciellt när det handlar om regeringen.

För ett tag sedan skrev Expressen om hur statsminister Reinfeldt ”såg till att” en borttappad nalle kom till rätta. Något av en överdrift, eftersom det han i praktiken gjort var att rekommendera för vakterna som hittat den att nallen skulle skickas åter, samt att han skrev en hälsning till nallens ägare. Dock är det rätt gulligt och framför allt småfånigt. Inget att direkt göra annat än småle åt.

På den nystartade bloggen Mediebruset användes detta dock som ett slagträ för att visa att medierna rapporterar positivt och okritiskt om Reinfeldt. Kritiken gäller i första hand Expressen och de har vissa poänger i detta – Expressen är inte alltid så kritiska som man skulle kunna önska mot Alliansen. Däremot hade kanske nalle-historien kunnat få en lite mindre framträdande roll.

Nästa stora kritik vänds dock mot en artikel i DN, där reportern Ulrika By har träffat finansminister Anders Borg några gånger och utifrån detta gjort ett porträtt av personen bakom hästsvansen. Det är i sig inget ovanligt, personporträtt av den här typen brukar göras med jämna mellanrum.

Mediebruset vänder det dock till att DN mer eller mindre är köpta av regeringen och skriver bland annat att ”Det här får ju Reinfeldts kamp för att återföra en nalle till sina rätta ägare att framstå ett avsnitt av Uppdrag Granskning”.

Mediebruset väljer dock att leta fel och dessutom använda citeringar på ett sätt som skulle varit värdiga vilken skvallerblaska som helst. Till att börja med skriver Mediebruset

Dagens Nyheters Ulrika By har träffat Borg vid tre tillfällen sammanlagt 80 minuter, ”och det är vi glada för” eftersom ”känslan av att vi fått audiens kittlar”.

Vad skriver då egentligen Ulrika By? Jo, citaten är hämtade ur följande sammanhang:

Det knakar betänkligt om parkettgolvet i Anders Borgs arbetsrum.

Vägen dit går via en vackert välvd, bred stentrappa i ett av de mest undangömda palatsen i Stockholms city, det Adelcrantzka.

Här andas allt rokoko, det är högt i tak och känslan av att vi fått audiens kittlar.

/…/

Vi har fått ytterligare femton minuter och det är vi glada för. Men att kort formulera den kritik som luftas anonymt är svårt.

Som synes handlar audiensen mestadels om det vackra palats som Finansdepartementet är inrymt i, samt att de har lyckats få loss lite extra tid ur Borgs kalender. Visst är det en stor hyllning till ministern?

Mediebruset fortsätter sedan att rada upp vad de anser vara okritiska komplimanger, som snarast förefaller vara en lista som du hittar i de flesta personporträtt, givetvis beroende på personen. Bland de förmodade komplimangerna finns också saker som ”De hade en 45 kvadratmeter liten lya”, ”följdfrågorna hopar sig”, ”han avböjer puder på näsan” och ”Själv längtar han mest av allt hem”. Hur dessa är komplimanger är lite oklart.

Andra komplimanger som citeras, som ”de är ansvarsfulla och moderna”, kommer också de ur ett annat sammanhang än man först kan få intryck av, i detta fall stycket ”Det var en stor omsvängning, och det rådde inga tvivel om att det då nya, moderata radarparet Fredrik Reinfeldt och Anders Borg gjorde den tillsammans. De gjorde också gemensam sak i att signalera att de är ansvarsfulla och moderna”.

Det är alltså en beskrivning av vad som skedde och vad de önskade signalera. Sådant kan man kritisera i ett reportage. Den här artikeln är ett personporträtt under vinjetten Livsstil.

På samma sätt är komplimangen ”Europas bästa finansminister” hämtad ur sammanhanget ”Ännu vet vi inte att ansedda Financial Times snart ska utse Anders Borg till Europas bästa finansminister”.

Mediebruset avslutar sin artikel med en i deras tycke din slutkläm.

Ulrika By lyckas inte klämma in en enda fråga som faktiskt rör Borgs arbete. Exempelvis om huruvida han har lyckats med vallöften om sänkt arbetslöshet, eller ett minskande utanförskap - eller något annat intressant. Det var uppenbarligen inte prioriterat på de 80 minuter intervjutid som gavs.

Nu är det kanske inte så konstigt att det är sparsamt med frågor om hans arbete. Fokus på intervjun ligger på Borgs bakgrund, uppväxt, familj – allt det där som formar människor. Samtidigt nämns faktiskt hans arbete en del, om än inte på det sätt som Mediebruset efterlyser. Det är inte kritiska frågor om huruvida politiken lyckats, helt enkelt för att det inte är relevant för den här artikeln. Alla artiklar kan inte handla om de politiska besluten, ibland måste det lämnas plats för andra fokus.

Nu finns det mycket att kritisera Anders Borg för och annat som gör att han förtjänar beröm. Det förändrar dock inte det faktum att Mediebrusets kritik mot den här artikeln är tramsig. Med övriga artiklar i åtanke, där allt de hittills skrivit som rör politik handlar om att regeringen inte kritiseras tillräckligt mycket av medier, känns Mediebruset mest som en förtäckt kampanjsida för vänsteroppositionen. Kanske är så fallet, kanske inte.

För en sida som vill granska medierna och deras rapportering är det dock underligt att de inte tagit en närmare titt på hur de själva kommer att uppfattas av andra.