Senaste nytt

Anton Nordenfur: Välkommen till 1995 2.0 – och det är en bra sak

Privat

Under fredagen kraschade värdet på många kryptovalutor över 30% innan de började återhämta sig igen. Självklart fortsätter allt fler varna för att blockkedjetekniken och ser en bubbla i rang med 1990-talets, men få verkar förstå vad den jämförelsen faktiskt säger om blockkedjans potential. För kanske är vi tillbaka år 1995. Och kanske är det en bra sak.

Bubblor av teknisk innovation slaktar lätt den som försöker tjäna snabba cash, just för att det är svårt att förstå det faktiska värdet samtidigt som det framstår som väldigt enkelt. Det var däremot väldigt tydligt under 1990-talet att webben var på väg att bli en extremt stor industri – frågan var hur stor, och vilka företag som skulle utgöra den. Ganska många förstod att IT skulle bli en värdefull marknad, färre visste att man skulle investera i just Google eller Amazon.

Så välkommen till 1995 2.0. Nu börjar allt fler förstå tekniken bakom blockkedjan och inse att den är på väg revolutionera vår samtid på samma nivå som webben gjort. Det är ett nytt sätt att snabbt, billigt och enkelt skapa permanent och tillförlitlig transaktionshistorik. När vi börjar tänka på bransch efter bransch blir det uppenbart hur värdefull den tekniken är, och hur mycket den kan komma att förändra.

Men den här tekniken har dessutom monetär kapitalisering inbyggt i systemet på ett sätt som webben saknade. Att använda blockkedjan är att skapa en transaktion – oavsett om det är att du flyttar över ditt kapital i form av bitcoin (BTC) eller om du med hjälp av ether (ETH) skapar ett smart kontrakt – och det kostar pengar. Och inte för att en bolagsledare någonstans vill tjäna in sin lön, utan för att det krävs för att tekniken ska fungera. Avgiften blir ett skydd mot spam och DDoS samt en garanti att transaktionen verkligen skrivs in.

Den som tror att blockkedjetekniken har stor innovativ potential kan därför veta ganska säkert att den också blir värd extremt mycket pengar. Den stora frågan är alltså inte om kryptoekonomin kommer växa eller inte, utan hur ekosystemen kommer att se ut och vilka valutor som kommer användas.

Idag är bitcoin den valuta som beräknar andra kryptovalutors pris, och den som handlas mot fiatvalutor, vilket gör att en satsning på bitcoin på många sätt kan ses som en generell satsning på kryptoekonomin. Men det är också värt att kolla in mer nischade tekniker som nyttjar blockkedjan, däribland etherium som används för att skapa smarta kontrakt, mikrotransaktionssystem som reddcoin (RDD) och sådana som är tänkta att bättre fungera som vardagsvalutor, exempelvis bcash (BCH) och litecoin (LTC).

Jag har ingen aning om vad som är värt vad om ett, tio eller hundra år. Men att kryptoekonomin kommer att slå igenom stort och revolutionera vår civilisation, och därmed stiga massivt i värde som ett kollektiv, det har jag allt mindre tvivel om.

Disclaimer 1: Jag har tidigare varit anställd av exchangen bt.cx, och har många vänner som arbetar där. Jag får inget av dem för att skriva om dem eller kryptoekonomi, men det är bra att känna till.

Disclaimer 2: Det är bara du som ansvarar för vad du investerar i, köper eller tror på. Lita inte på mig, jag är bara en amatör som tycker teknik och finans är intressant.

Anton Nordenfur är en partipolitiskt obunden, frihetlig debattör som bland annat suttit som Piratpartiets partisekretare och kandiderat i riksdagsvalet 2014.

Hen engagerar sig bland annat i ny teknik, innovation, kryptoekonomi och narkotikafrågor, bor i ett kollektiv i södra Stockholm och arbetar för en ungdomsförening inom handikappsrörelsen.

%d bloggare gillar detta: