Senaste nytt

Vladan Lausevic: Legalisera och inkludera sexarbetarna

Privat

I Sverige används fortfarande ordet ”prostitution”, även i officiella dokument, för att beskriva det som egentligen bör kallas för sexarbete.

Sveriges sexköpslag presenteras ofta som inspirerande men lagen har sina brister, eftersom den hindrar individen från att uppnå sina ekonomiska och sociala rättigheter. Sexarbetare saknar rätten att organisera sig fackligt och möjligheter att kunna bedriva sin verksamhet tryggare. Därför behöver den nuvarande lagstiftningen avskaffas till förmån för inkludering och legalisering.

Enligt Länsstyrelsens rapport från 2015 anges att ”gatuprostitutionen” har minskat sedan 90-talet. Vidare konstaterar rapporten att tillgängligheten och informationsflödet om sexuella tjänster på internet har ökat. Majoriteten av sexarbetarna har annan medborgarskap än det svenska. Antalet sexköpare har under de senaste 20 åren varit konstant. Stödet för nuvarande sexköpslagen är hög och att lagen anses ha haft en ”normativ effekt” i samhället. Samtidigt finns det problem med sexarbetare som upplever oro, kränkande behandling hos polisen, sociala risker. Så hur förhålla sig till den nuvarande situationen?

Om man börjar med sexköpslagen i sig så brukar den lyftas upp som en förebild. Till exempel Kanada, Norge och Island använder sig av den. Lagen presenteras som positiv just eftersom den inte straffar den som säljer. Sådan lagstiftning har dock sina brister. Sexarbetare har ofta problem med att få ordentlig vård eller hamnar i konflikter med sina hyresvärdar. Det händer även att sexarbetarna blir illa behandlade av sina omgivningar som inom familjer eller förlorar rätten till att vara vårdnadshavare över sina barn. Staten kan också stoppa individer, oftast kvinnor, från att komma till  och bosätta sig i Sverige om de misstänkts vilja bedriva sexarbete. Sexarbete likställs ofta inom befolkningen med människohandel och sexarbetena ses som omoraliska människor som inte frivilligt kan ha valt sitt yrke.

Nuvarande sexköpslagen leder alltså till ett mer exkluderande samhälle. Så det gäller att titta på alternativen. För många sexarbetare är budskapet att deras rättigheter är just mänskliga rättigheter. Enligt Amnesty International är det svårare för sexarbetarna att arbeta tryggare om en lagstiftning likt den svenska tillämpas eftersom den främjar mer ”underjordisk” prostitution. Samtidigt ska det läggas till att problem med svart arbete och människohandel även finns där sexarbete är lagligt, som till exempel Nederländerna och Tyskland. Det innebär dock inte att lagligt arbete gör det sämre, utan tvärtom. Sexarbetarna åtnjuter större ekonomiska och sociala rättigheter till skillnad från de svenska.

Legaliseringen underlättar för fler och formar ett mer inkluderande samhälle. Det ger även möjligheter för myndigheter att utföra kontroller av verksamheten som till exempel att sexarbetare regelbundet måste undersökas för könssjukdomar. Sexarbetaren behöver inte heller vara anställd på en bordell utan kan vara egenföretagare. Stöd för avkriminalisering och legalisering finns hos olika aktörer som ngo:s, fackföreningar, akademiker. Det handlar om att minska statens inblandning för handlingar mellan myndiga personer. Sexuella akter som äger rum under tvång, hot, våld eller utnyttjande ska förstås fortsätta vara förbjudna.

Fokuset för legalisering ligger på att skydda och göra det bättre för den som arbetar i första hand. I samhällen där sexarbete är socialt accepterat och legaliserat är det oftast riskfritt för sexarbetare att till exempel  anmäla misshandel, slaveri eller bedrägeri. Begreppet sexarbete används numera av både WHO och ILO. Att legalisera sexarbete ger därför följande fördelar för samhället:

  1. Människor inkluderas och behandlas värdigt
  2. Arbete och köp kan beskattas med direkt eller indirekt beskattning
  3. Sexarbetare kan organisera sig fackligt och påverka sina arbetsliv
  4. Kriminella nätverk får det svårare att ägna sig åt människohandel
  5. Staten kan lägga mer energi på att agera mot brott som människohandel

Inom sexhandeln finns det stora problem. Slaveri, människohandel och brott mot mänskliga rättigheter är ett allvarligt problem. Samtidigt är sexarbetarnas hälsa och trygghet är oftast bättre i samhällen som Tyskland där det är lagligt att både köpa och sälja. För sexarbetare i Sverige kan det därför ofta vara stressigare med att leta efter kunder vilket påverkar ens inkomst och hälsa negativt.

Att legalisera sexarbete handlar alltså primärt om att inkludera individer i samhället och på arbetsmarknaden. Det handlar även om att förstå människan och våra behov. Biologiskt sett vill män ha sex oftare än kvinnor. Olika människor vill ha sex på olika sätt. Vissa människor kan ha svårt att ha sex som de flesta andra på grund av till exempel funktionella hinder. Vuxna och myndiga människor bör därför ha rätten att använda sina ekonomiska, sociala och naturliga rättigheter för köp och försäljning av sexuella tjänster.

Referenser

Pye Jakobsson i Tidningen Syre. Äntligen lyssnar någon på sexarbetare. Publiceringsdatum: Okänd. Nedladdat: 2017-03-21. Webbplats: http://arkiv.tidningensyre.se/antligen-lyssnar-nagon-pa-sexarbetare/

Länsstyrelsen Stockholm. Prostitutionen i Sverige 2014. En omfattningskartläggning. Publiceringsdatum: 2015-03-13. Nedladdat: 2017-03-21. Webbplats:  http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/nyheter/2015/Pages/prostitutionen-i-sverige-2014-en-omfattningskartlaggning.aspx

Peter Singer i Sydsvenskan. Det är svårt för en del människor att få sex och så länge det är så lär efterfrågan på sexköp hålla i sig. Publiceringsdatum: 2016-11-23. Nedladdat: 2017-03-20. Webbplats: http://www.sydsvenskan.se/2016-11-23/det-ar-svart-for-en-del-manniskor-att-fa-sex-och-sa-lange-det-ar-sa-lar-efterfragan-pa-kopesex-halla-i-sig

SVT. Amnesty: avkriminalisera prostitution. Publiceringsdatum: 2015-08-12. Nedladdat: 2017-03-21. Webbplats: http://www.svt.se/nyheter/utrikes/amnesty-avkriminalisera-prostitution

%d bloggare gillar detta: