Senaste nytt

Vladan Lausevic intervjuar Otto Ozols

Jag har haft äran att genomföra en intervju med Otto Ozols som är författare och samhällsdebattör. Otto lever i Riga, Lettland där han föddes 1970 och upplevde som ung den sovjetiska perioden betecknad som ockupationstiden. I intervjun diskuterar Otto om Lettland, korruptionsproblem, demokratiska utmaningar, Rysslands agerande, hans författarskap och boken ”Letternas revansch”, samt synen på Europa.

Otto har mycket god inblick i vad som händer i Östersjöregionen. Redan 1990 befann han sig i Sverige på en resa organiserad av kommunistpartiet något som han utnyttjade för att komma ut från Sovjet och uppleva det fria Väst.Han är aktiv i såväl lettiskt- som engelsk-, katalansk- och ryskspråkiga medier. Bland återkommande ämnen som han tar upp i debatten är problemet med korruptionen i Lettland, demokratins tillstånd,  ryska statens agerande,  EU:s utveckling och Katalonienfrågan. Hans författarskap baserar sig på blandning av fakta och fiktion med böcker som har översatts på flera språk inklsuive svenska. Boken Letternas Revansch presenteras bland annat som en lettisk motsvarighet till ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann”. Hans senaste bok ”Theodorus”  handlar bland annat om hur europeiska specialförband agerar mot Ryssland i en konfliktscenario.

Vem är du?

Vladan Lausevic: Jag skulle vilja att du presenterar dig själv och berättar vem du är, vad du gör, vad du kämpar för när det kommer till samhällsfrågor?

Otto Ozols: I Lettland är jag är rätt så känd, många människor känner till mig, jag har skrivit tre böcker. Den första var väldigt populär och den andra var en bästsäljare och blivit översatt till finska, engelska och ryska. I övrigt är jag skribent för de två största medieaktörerna: nyhetsportalen  Delfie och tidningen Latvijas Avizes.

Vladan: Hur många följare har du? Människor som läser dina inlägg  och följer dig på sociala medier?

Otto: Jag har väldigt många följare eftersom jag är aktiv i samhällsdebatten vilket gör att människor tar del av mina åsikter i olika sammanhang och via olika kanaler.

Vladan: Vilket samhälle ser du som den mest inspirerade, som en modell?

Otto:  Jag gillar Katalonien eftersom jag är engagerad i frågan sedan länge om att de ska få självständighet. Katalonien är väldigt annorlunda än resten av Spanien när det kommer till historia, språk, identitet, samtidigt som de är väldigt öppna mot andra och mer liberala. Annars ser jag Finland som ett modellsamhälle rörande ekonomi, utbildningsväsendet, migration, energi.

Korruptionen i Lettland 

Vladan: En sak som jag undrar mer speciellt om är hur du ser på det som kan beskrivas som den politiska eller ofta nämnt som etniska konflikten i Lettland rörande”letter och ryssar”? Min erfarenhet är att människor säger att detta är en konflikt som de yngre generationerna inte bryr sig om, att de inte är exponerade för konflikten och fokuserar på annat som att ha ett jobb, studier, resa. Hur är din erfarenhet när det kommer till det?

Otto: Jag skulle säga att det är en konflikt mellan de politiska eliterna. Det är ett postsovjetiskt beteende som handlar om att utnyttja och stjäla från systemet. Det är de förre detta kommunisterna som är en del av problemet. Unga människor vill leva som i Europa, rörande de europeiska värderingarna som demokrati, leva som i Finland med transparens och låg korruptionsnivå. Men de förre detta kommunisterna från det gamla samhället tenderar att vara korrupta och accepterar inte transparens. Lettland tappar mycket pengar för utbildning och hälsovård.

Vladan: Jag minns när jag bodde i Riga och hörde olika historier om korruptionen och oligarker i politiken. Så vilka är dina förslag, dina lösningar om vad staten och samhället ska göra för att minska på korruptionen?

Otto: Det är en väldigt komplex fråga. Men vi måste förändra det politiska systemet och de politiska partierna. Just nu är det så att parlamentariker är mer beroende av sina partiledare än av väljarna, medan partiledarna är väldigt bundna till partiernas sponsorer. De politiska eliterna är oftast rikare människor. Därför borde vi ändra på det och förbättra det partipolitiska systemet. I Estland fungerar systemet bättre och därför har Estland bättre levnadsstandard eftersom politiker måste konkurrera mer, är mer utbildade och passionerade. Politiken har högre kvalitet. Det är systematiska förändringar som vi behöver. Vi har redan förslag som har lagts fram rörande det politiska och valsystemet men vissa av de oligarkknutna politikerna har stoppat förslagen. Det är en systematisk fråga hur det ska förändras. Självklart kan jag alltid lägga skulden på enskilda politiker men problemet är vårt brutna system och oligarkerna gillar det systemet. De kontroller partier och på det sättet kontrollera de parlamentet och regeringen.

Vladan: Ses Estland som en modell för anti-korruptionsarbete?

Otto: Rent tekniskt sett har de ett annat system. De är våra grannar och har mer eller mindre samma historia och problem från Sovjetockupationens tid men har mer ansvarigt politiskt system. Det är nyckelsvaret.

Vladan: Jag minns att du i en artikel kritiserade en oligark som senare svarade till dig. Skulle du kunna förklara om fallet?

Otto: Han (Aivars Lembergs) var ansvarig för privatiseringsprocesser i staden Ventspils. I Lettland vet ”vi alla” om att han gjorde det på korrupt sätt genom användning av allmänna pengar men institutionerna har inte agerat emot honom. Ingen kan bevisa än att han är kriminell. På grund av kopplingen till politiska eliter lyckas han med att förbli oskyldig. Han stal pengarna från hälsovården och utbildningsväsendet och köpte politikerna som kunde arbeta för honom men inte för samhället.

Vladan: Hur lämnar korruptionen spår på budgeten när det kommer till allmännyttan som skola, vård och omsorg ?

Otto: Det är märkligt på vilka sätt skattepengarna användes till eller missbrukas på samtidigt som staten inte agerar tillräckligt. Till exempel förlorar Lettland varje år runt 300 miljoner på grund av tobakssmuggling. ”Ingen” utreder detta. Estland till exempel har en budget på runt 7 miljarder euro med en befolkning på 1,3 miljoner invånare. I Lettland är statsbudgeten runt 5,5  miljarder euro och vi är runt 2 miljoner invånare. Sett utifrån beskattning får Lettland in mindre pengar än Estland till budgeten. Per capita får vi in mindre pengar och vi förlorar pengar. Någonstans så pågår det fel verksamhet i systemet.

 

Rysslands agerande i EU och Ukraina 

Vladan: Jag läste nyligen att Sverige har gått med i NATO:s center för propaganda mot Ryssland. En del människor anser att detta är dåligt eftersom det innebär mer fientlighet och konfrontation med Ryssland. Hur skulle du vilja beskriva det?

Otto: På ett sätt ser jag centrumet som otillräckligt. Så det gör ingen skada för Sverige. Om en ser på Ryssland  så är den mediala propagandan bara frontlinjen. Jag har varit två gånger i Moskva och har upplevt situationen därifrån. För ett par veckor sen gjorde amerikanska ambassaden i Lettland ett stort misstag. De började plötsligt att kommunicera tvåspråkigt, alltså på lettiska och ryska. Det var en stor skandal i Lettland, eftersom Lettlands enda officiella språk är lettiska. För den ryska propagandan sågs detta som deras framgång eftersom ingen i Lettland vågade säga till amerikanerna att detta var oacceptabelt.

Vladan: När du var i Moskva upplevde du ifall dina värdar på kanalen NTV var intresserade av dina tankar eller om de bara hade bjudit in dig för att presentera dig  som en sorts russofob?

Otto: Det känns mer som att den egentliga anledningen var just det (russofob). Jag märkte att atmosfären där var präglad av falskheter. Jag kom dit framför allt för att förklara varför NATO är i Lettland.  Den ryska propagandan baserar sig på att NATO vill skada Ryssland och min ståndpunkt var att NATO:s personal var i otillräckligt antal för att kunna attackera Ryssland. Ingen vill attackera Ryssland vid denna punkt, varken letterna, svenskarna eller andra europeiska befolkningar. Mitt budskap till publiken var att fram till 2014 baltiska stater bara var formella medlemmar i NATO men att efter Rysslands attack mot Ukraina så kom Ryssland att upplevas som ett hot eftersom Ryssland är oförutsägbar. NATO:s styrkor har bjudits in bara för beskydd. Jag förklarade för publiken att Lettland under 1900-talet ockuperades två gånger som var en stor katastrof för oss, och jag förklarade att om en lever i ett hus vars dörr har blivit förstörd och huset blivit beslutet två gånger så letar en efter en försäkring eller säkerhet. Denna del av min förklaring blev väldigt populärt i Ukraina. Jag gav logiska och resonabla argument under en av de bättre sändningstiderna. Och plötsligt började de skrika på mig och skylla på Lettland. Och jag sa att om Ryssland skulle ge sig på Lettland med våld som de gjorde i Ukraina så skulle vi slå de på käften vilket blev en stor skandal.

Vladan: En av mina kollegor som är Europaparlamentariker från Sverige skrev före EP-valet att om Ukraina hade var med i NATO eller medlemsstat i EU så hade Ryssland aldrig attackerat. Jag såg i klippen att det var en annan Europaparlamentariker från Polen från en högerextrem gruppering och han talade väldigt positivt om Ryssland och emot NATO. Jag undrar om hur du ser relationen mellan den ryska staten och europeiska nationalistiska partier?

Otto: Jag ser det som en del av utvecklingen där Ryssland försöker att korrumpera andra länder. Det är något som redan KGB arbetade med under Kalla krigets tid inklusive arbetet med ”hjärntvätt” när det kommer politiskt opinionsbildning. Ryska staten har bara fortsatt med denna manipulativa lek. Om du läser min bok så skriver jag om det sådant aktivitet skulle kunna förstöra det europeiska samhället.

 

Författarskap och ”Letternas Revansch”

Vladan: Det som jag minns från din bok  ”Letternas revansch” är att du bland skriver om hur Sverige agerade med utlämningar av soldater från Baltikum till Sovjet efter andra världskriget och hur Sverige förhöll sig väldigt neutralt gentemot Sovjet under Kalla kriget, särskild i samband med det socialdemokratiska ledarskapet som inte kritiserade Sovjetunionen.

Otto: Min bok översattes till ryska men blev förbjuden. Inte officiellt men butikerna vägrade att sälja den och den placerades inte i bibliotek. Den svenska översättningen blev inte förbjuden men agerandet från bland annat medier, bokaffärer och bibliotek var svag. Det går nästan inte att hitta boken. Min intryck är att det är ett problem i Sverige att problem försöker döljas. I denna bok skriver jag bland annat om relationen mellan Sverige, Finland och Lettland. I utrikespolitiken har Sverige ofta agerat på ett kallt sätt. Jag är ledsen att säga det till dig men när en tar reda på historisk fakta så kommer känslan att Sverige ofta agerat som fegisar. I början av 1900-talet stöddes inte Finland självständighet från början, Ryssland var först med att erkänna Finland. Under andra världskriget hjälpte många svenskar Finland men inte regeringen. Under kalla kriget ignorerade Sverige ofta faktumet att Baltikum var ett ockuperat områden. Och min känsla är att eftersom jag tar upp dåliga händelser mellan våra länder gör att min bok försvinner.

Vladan: Kan du förklara exakt för publiken i Sverige vad som egentligen hände i samband med Göteborgsbokmässan? Hur blev du behandlad där och hur upplevde du situationen?

Otto: Jag känner mig fortfarande illa behandlad. Min bok var inte riktigt framme och visad inför publik. Jag kom till bordet där jag skulle vara och hittade boken i lådor och några exemplar som stod framme men bakom andra böcker så att de inte syntes så bra. Lava förlaget tog fram boken först när besökare som var letter började fråga om den och vad som pågick. Kanske var inte Lava förlaget så positivt inställd till boken utan bara intresserad för pengar från lettiska regeringen. Bara ett bibliotek i hela Sverige har min bok.

Vladan: Det låter som att det var avsiktligt?

Otto: I boken finns mycket kritik om Sverige. Om svenska regeringen, banker och business som har agerat i Lettland på olika sätt. Swedbank nämner jag särskilt som under krisen i Lettland agerade väldigt aggressivt. Många liv blev förstörda under krisen och många tvingades migrera på grund av skulder och förlorade jobb. Ett aggressivt beteende som Swedbank försökte dölja.

 

Europa 

Vladan: Vad skulle kunna göras bättre rörande Sverige, Lettland och Europa?

Otto: Jag arbetade i Finland i två år. De har du vet det som kallas för ”sisu”. I Europa behövs mer av sådan känsla, en sorts europeisk sisu. Jag är för europeiska värderingar som demokrati och samarbete. Det behövs mer samarbete i Europa, också mellan Sverige och Lettland när det till exempel kommer till ekonomin, arbetsmarknaden, studentutbyten. Europa är platsen där jag vill leva och ekonomiskt sett är vi en supermakt som USA.

Vladan: Tack så mycket för dina svar och intervjun.

 

OBS. Texten som presenteras är en omarbetad version av Skypeintervjun med författaren och debattören Otto Ozols. Omarbetningen är gjord med syfte att underlätta för läsaren att förstå texten i skriven form. 

%d bloggare gillar detta: