Senaste nytt

Vladan Lausevic: Informationspolitik för integration och gemenskap

Vladan Lausevic

Liberala argument för medborgarskap borde handla mer om  informationspolitik än kravpolitik. Med syfte att  underlätta för individen att lättare bli inkluderad och kunna delta i samhällsutvecklingen.

Genom att fokuset för integrationen handlar om politiska rättigheter och vikten av residensskap. Att individer som av olika anledningar flyttar mellan gränserna därmed på olika sätt kan bidra till och påverka sin omgivning efter var de har sin residens.

Debatten om medborgarskapstester

”Svensk medborgarskap har låg status som måste höjas”

Så kan det låta i debatten. Eftersom skillnader mellan ett permanent uppehållstillstånd och medborgarskapet inte anses som stora. En annan argument är att medborgerlig definition av nationell identitet i kombination med medborgarskapet kan ersätta den äldre etniska synen. Vidare har det förekommit åsikter om att Sverige är ”naivt” och inte ställer tillräckligt stora krav på nyanlända till skillnad från andra EU-stater. Bland tankar om krav för att individen ska få medborgarskap ingår tankar om språktest ofta med motivering om att ska till exempel resultera i att fler ska vilja bidra till välfärdsstaten.

Jag ska vara ärlig med att jag brukade vara anhängare av språktestet tidigare. Min syn på testet har varit likadan som hon många andra. Att testet skulle fungera som en sorts kvitto eller certifikat som skulle underlätta för fler att bli ”godkända” och accepterade som samhällsmedborgare. Den som förespråkar medborgarskapstester i form av språk eller värderingar argumenterar ofta att det är rätt att ställa krav på den som vill ansluta sig till det som anses vara samhällsgemenskap. Även om synen på identiteter i samhället är mer individualistiska, pluralistiska och interkulturella.

Ur liberala synpunkter finns det olika förslag om medborgarskapstester är rätt eller fel väg att gå. De som anser att det mångkulturella samhället eller medborgarpatriotismen är viktig finns bland annat tanken om att det borde göras som i Kanada eller USA. De som anser sig som mer kosmopolitiska och post-nationella anser ofta att synen på medborgarskap bör ändras i grunden. Kraven för medborgarskap har på flera håll under de senaste åren har blivit tyngre samtidigt  Europa blivit mer regionaliserad och globaliserad. På det sättet är även liberaler tvingande till en verklighet där stater är fortfarande dominerande och utgör de främsta enheterna för samhällets organisering.

Än så länge är det nationella medborgarskap som är primära. Den europeiska medborgarskapet är kompletterande medan den globala eller världsmedborgarskapet bara existerar som en idé. En mycket  långsiktig liberal vision borde vara att man långsiktigt eftersträvar att det ska vara tvärtom. Hårdare krav ska enligt motståndarna till detta öka ”attraktionskraften” hos medborgarskapet och viljan för den invandrande att bli ”naturaliserad”.  Frågan är dock om det finns alternativ till just kravpolitik? Bland annat för att kunna erbjuda en syn samhällsgemenskap och medborgarskap som kan vara lättillgänglig och öppnare i det moderna informationssamhället.

Informationspolitik och liberaldemokratiska värderingar 

Sverige är ett informationssamhälle. Därför kan alternativet till kravpolitik vara informationspolitik . Bland annat eftersom även i form av språktester eller medborgarskapstester kan olika ”krav” i sig bli populärt uppfattade som  uteslutningsmekanismer. Lagstiftningen skulle vara tvunget att ta hänsyn till olika detaljer, som bland annat åldersgränser och nödvändig mängd byråkrati. En nyanländ flykting som är 75 år kan i princip inte uppfattas kunna ha samma förmåga som en som är 25 år att klara testerna.

Annan detalj är vilka anledningar som anses vara viktiga till kraven om språkkunskaper. Det är vanligt med att det finns olika synpunkter på olika individer eller grupper utifrån uppfattningar om identitet. Den som bor i Sverige med amerikansk medborgarskap har inte samma sociala krav på sig som en som är född i Syrien eller Eritrea. Även om en utifrån liberal synpunkt förespråkar medborgarskapstester som en utgångspunkt för individen så avses nog just individer ur vissa ”grupper” som nödvändiga att ställa krav på.

Fokus på medborgarskap borde därför ligga på politiska rättigheterna och inte på de socialpolitiska, det vill säga välfärden. En orsak är bland annat synen på välfärdsstaten och hur det som anses vara gemensamma resurser i samhället ska fördelas. I samband med migrationskrisens effekter har graden av välfärdschauvinism ökat enligt ”svenska resurser för svenskar” retoriken. Det som faktiskt kan göras är att ändra fokuset för medborgarskapet att den ska handla mer liberaldemokratiska värderingar som individuella friheter och rättsstatliga skyldigheter.  I ett samhälle som Sverige råder fri åsiktsbildning även om en stor del av befolkningen kan tycka att aspekter som jämställdhet, demokrati eller föreningsfrihet är bland viktigare värderingar. Godtycklighet och myter om vad som är och inte är ”svenskt” rörande synen på värderingar är problematiskt. Däremot är det fullt rimligt att genom språkundervisning och samhällsorientering informera om och uppmuntra att varje individ ska följa och respektera lagen som gäller för sitt egen och samhällets skull.

Ett mer modernare, öppnare och inkluderande informationssamhälle 

Genom vikten av politiska rättigheter och liberaldemokratiska värderingar så sprids på det sättet viktiga värderingar och beteenden som på kort och långsikt motverkar problematiken rörande till exempel klanmentalitet, hedersvåld eller känslan av utanförskap.  Vidare bör informationspolitik bygga på att förklara för individen vilka möjligheter som finns i Sverige och hur en som individ kan uppnå sina framgångar i samhället.

Sist men inte minst en åtgärd  för att underlätta medborgarskapet vore att tillämpa territorialprincipen som i USA, alltså att individen blir medborgare vid födelsen. Det skulle kunna bidra till en förnyad syn på medborgarskap i samhället samt till exempel underlätta för nyinvandrade familjer att praktisera sina vardagsliv. På det sättet kan ett mer öppnare och inkluderande samhälle formas.

Ett modernare informationssamhälle bör därför basera sig på uppmuntrande informationspolitik och fokus på politiska rättigheter, möjligheter och residensskap.

Det viktiga med att fler ska snabbare kunna bli samhällsmedborgare är just att fler ska kunna delta och påverka samhällsutvecklingen i sin ort och i samhället i stort så tidigt som möjligt. Därmed är informationspolitiken viktig om fler ska kunna hitta sin lycka, vara politiskt medvetna och aktiva i det öppna demokratiska samhället.

  • Marlies Beushausen

    Så de menar att alla ska doppas ner i samma gryta för rätt gemensam politisk inställning.. Vi trodde poängen var mångkultur, liv och gnista för många olika företagsverksamheter att sprida sina specialkunskaper och livsglädje till oss som en ökad stor lycklig social tillställning med individen i fokus som likvärdig ALLA av samma olikhet i motsatser att röra oss fritt mellan öppna globala gränser. Att dela ut allt vi har till en stor glädje för nyutveckling överallt. Men tydligen vill gamla rävar fortsätta samla i egna skattkistor på befolkningars minskade livsmiljöer.

%d bloggare gillar detta: