Senaste nytt

Recension: Utan invandring stannar Sverige

Foto: Per Helander

Människan är en migrant. Hen har alltid rört sig av olika anledningar genom historien, på gott och ont. Därför att kunna röra sig är att kunna leva, att kunna vara en människa. Oavsett om det handlar om flytten från landsbygden till staden, mellan länder eller kontinenter.

Sverige – från ett fattigt utvandringsland till ett rikt invandringsland

Migrationen är ofrånkomlig. Utan den mänskliga rörligheten och utbytet stannar och stagnerar mänsklighetens utveckling. Utan invandringen stannar och stagnerar även Sverige. I sin bok ”Utan invandring stannar Sverige” återger professorn Jesper Strömbäck just detta. Strömbäcks bok baserar sig i första hand på ambitionen att presentera för läsaren ”vad forskningen säger” om invandring och rörlighet genom att titta på flera relevanta aspekter än bara vinster och kostnader. Bokens erbjuder även en mer optimistisk och positiv syn på människan, migrationen och samspelet mellan individen och samhället.

Migrationen har på olika sätt skapat både oro och förhoppningar  i Sverige genom historien. Till exempel år 1907 tillsatte staten emigrationsutredningen som resultat av  negativa reaktioner i samhället på grund av utvandringen. På landsbygden fanns oro om brist på arbetskraft, inom  armén oro för brist på värnpliktiga. Under 1800-talet hade runt en miljon svenskar utvandrat främst till USA. Många svenskar fann det nödvändigt att utvandra för att slippa svält, förtryck eller andra problem. Samt för att söka efter personlig lycka, framgångar och nya möjligheter på andra håll. Svenskar flyttade även till andra länder som Ryssland. I den kosmopolitiska  St:Petersburg arbetade bland andra bröderna Nobel.

Fram till första världskrigets utbrott 1914 hade Sverige i princip ”fri invandring” då gränskontroller infördes. Framåt andra världskriget var invandring mer begränsat och hårdare reglerad. Efter kriget och fram till 1980-talet låg fokuset på arbetskraftsinvandringen. Därefter blev det mer vanligare med fokus på humanitär och anhöriginvandring. I modern tid har det handlat mycket om rörlighet från andra delar av EU. Slutligen tillkom under 2009 världens mest liberala lagstiftning för arbetskraftsinvandring för individer utanför unionen. Historien visar därmed att Sverige har påverkats av olika typer av invandring. Och nu påverkas Europa på olika sätt av den globala migrationskrisen men även av interna demografiska kriser. I samband med att många som flyr från krig och förtryck eller söker ekonomiska möjligheter. Detta har förstås lett till att debatten i samhället har intensifierats där invandringen presenteras som den viktigaste politiska frågan.

Mer debatt om invandring innebär dock inte per automatik en bättre debatt. Mycket av debatten handlar om att fokusera på problem och det som fungerar dåligt än tvärtom.  Strömbäck menar att det viktiga är just hur invandringen debatteras. Det stämmer till exempel att sysselsättningsgraden bland den statistiska kategorin ”utrikesfödda” är lägre än hos inrikesfödda. Däremot bör det inte ses eller användas som en argument emot invandring, utan som en argument för hur integrationspolitiken ska förbättras. Annat exempel är det ofta talas om ”svenskar och invandrare” trots att det varken existerar en homogen grupp svenskar och homogen grupp invandrare.

Oftast möts den enskilde med frågan, utan onda avsikter, var en kommer ifrån? Det är mycket mindre vanligt att mötas av frågan vart en är på väg och vill uppnå? För någon kan invandring associeras till kostnader och asyl- eller anhöriginvandring. För någon annan kan det vara precis tvärtom – vinster, öppenhet och frihet. Det gäller dock att fler har en balanserad bild och förståelse. Oavsett om en är mer positiv eller negativ i synen på invandring. Som Strömbäck menar är det exempelvis lättare att räkna invandringspolitikens kostnader än vinster. Mycket av det som invandringen innebär och bär med sig rörande påverkan på samhället är svårt eller omöjligt att mäta. Som till exempel människors ”tysta kunskaper”,  drivkrafter, matstilar.

Därför finns det flera faktorer som gör att Sverige vinner mer på  genom att vara ett öppnare invandringsland. Självklart är inte all invandring problemfritt beroende på individuellt beteende. Hur en ser på det beror bland annat på ens egna erfarenheter med invandrade personer och ens egna värderingar. Mer objektivt sett har Sverige blivit mycket bättre tack vare invandringens positiva påverkan på den kulturella och ekonomiska utvecklingen. Som exempelvis tillgång till humant kapital och kunskaper som är nödvändiga för den globala konkurrensen. Kostnadsmässigt har det på flera sätt blivit billigare att leva i Sverige tack vare stordriftsfördelarna rörande kostnader per person. Öppenheten och toleransen mot omvärlden har främjat Sveriges socioekonomiska utveckling rörande import- och exporthandel. Något som är viktigt för välfärden och statens intäkter.

Idag är Sverige tillsammans med bland annat Irland och Belgien bland de mest globaliserade länderna.På det sättet visar Sverige att de samhällen som är öppna för nya medlemmar, idéer och pluralism blomstrar och utvecklar sig mer. Bland annat genom att attrahera innovationskraft och skapa innovativa miljöer. Idag startas nästan var femte företag av en invandrad individ. Flertal patent, produkter eller bidragande aspekter har sin början hos personer som Herbert Felix, Cornelis Vreeswijk och Qaisar Mahmood.

Utan arbetskraft, kunskap, företagsamhet, globalisering, mångfald stannar Sverige. Sveriges framtid ligger därför i att utvecklas vidare som möjligheternas land för fler där öppenheten mot omvärlden är fortsatt viktigt för  levnadsstandarden och individens välbefinnande.

Jesper Strömbäcks bok Utan invandring stannar Sverige kan köpas i bokhandeln men även också på nätbokhandeln, bland annat adlibris.  

  • marlies

    Ja, Vi hade en överproduktiv komarknad, där priset sjönk undan för undan. Det blev dyrare att driva en vad det gav i en hård konkurrens. Följden blev att många antingen utvecklade delinriktningar eller helt ändrade till får eller höns. Hönsen gick en period men sedan konkurrens med redan etablerade ägg, kyckling. En stordrift tät som kräver antibiotika. Ullen vi har oftast håller inte EU kvalitet, utan kastas en marknad som borde kunna finna nya vägar. Den går att använda som konstutövning. Tova till bildtavlor , väskor , vantar, tröjor,mm. Ord är lagar att lyssna på lyda. Som melodi, politik och takt.
    Ex. knacka bord pannkaka, pannkaka med hallonsylt grädde visp mumselimums GOTT . Vi har ett ord som heter MÅL BROTT. Tillhör att testa makt i tonår. De blir dynamiska.. Att förhandla fram, knacka bord. Att betona vad man vill ha fram. Att starta band populärt som ung, med redskap man har eller hitta på nya. Idag som artikeln nämner ögon för nya flöden, invandring som bidrar. Att hitta rätt inriktning. Tradition är restaurang och handel, men idag mer kulturella andra värden. Jag kan tänka arkitektur i vår byggbrist, som vi har fattig enkelriktat. De vana tänka funktion.
    En del med bad anknutna som social familjetradition. Som ska vara harmoniska, vackra, inte aktivitet. En ritual för rent och gemenskap.
    Även innergårdar att samlas i. Enkelhet och plats. Vi trivs i igenkänning., särskilt i helt ny miljö. Även teknik kommer in i återanvändning vatten, påfyllningsautomater från koncentrat tvål schampo. Att presentera vår inredning, och fixa kan de själva., som de önskar enklast. De kräver ytor för socialt., överblick barn.. Som vi tidigare. Liten butik samt service.
    Extremt Japan vid resecentrum. Hus med rum som kojor övernattning, koder, automater enkelt dusch lite av mat.. Själv gillar jag biologiska strukturer. Vaxkupor, bin djur med gångar och rum.
    Priset är dyrt men som ett arv att presentera. Fantasi avgör pris.

    • marlies

      Man kan kalla sammanhang INTRO

  • marlies

    Kort kan jag förklara att livet GÅR UT PÅ BYTEN FÖR BALANS. Pengar mot varor, nöjen mot tristess, Äta mot disk, sopor mot värme, natt mot dag även negativ stress mot positiv stress. hindra mot fördelar Fjäska mot nackdelar. Det ingår i lika doser.

  • Marlies Beushausen

    Utan riktlinjer och målsättningar stannar Sverige, och blir en geggamoja av inget. Vilka som då bor i landet har minsta betydelse, då folk väljer inriktningar efter de behov och målsättningar som finns.

%d bloggare gillar detta: