Senaste nytt

Vladan Lausevic: Swisha pengar till EU-budgeten

Tankar om att ”EU-skatter” ska existera är inte nya men väldigt kontroversiella. Dels eftersom det saknas en större grad av medborgerligt stöd för det. Dels skulle det innebära att nuvarande fördrag, det vill säga bindande avtal mellan EU-staterna, måste ändras eftersom kommissionen inte har rätten att utöva beskattningsrätt som en nationell regering. Någon europeisk Skatteverket får alltså inte finnas för tillfället.

En av de tidigaste förespråkarna för skatter på EU-nivå är liberalernas ledare i Europaparlamentet Guy Verhofstadt. Argumenten för EU-skatter bygger främst på nuvarande budgetsystemet. Bland Verhofstads argument är att skatter på EU-nivå skulle innebära både besparingar och göra budgetförhandlingar mer effektiva. Budgetförhandlingarna som pågår mellan Europaparlamentet och medlemsstaterna i Ministerrådet kan pågå upp till ett år. Trots att unionens budget motsvarar bara 1% av EU-28 totala BNP. Det innebär inte minst kostnader för alla möten som måste anordnas när förhandlingar drar ut på tiden.

Ett annat problem som även påverkar förhandlingarna är den så kallade indelningen i netto givare och netto tagare. Detta skapar motsättningar mellan unionens medborgare som antigen kräver att deras respektive regering ska betala mindre i EU-avgiften som i Tyskland och Sverige eller att regeringen ska se till att de får mer nytta av pengarna som i Polen eller Lettland. Tankar om beskattning på EU-nivå handlar därför om att unionens budget kan vara självförsörjande genom att kommissionen sköter hela processen samtidigt som beroendet på nationella regeringar minskar.

Bland de tankar som finns är att EU-skatter inte ska påverka privatpersoner. Tankarna är att beskatta exempelvis koldioxidutsläpp och större bolag. Till exempel händelsen med Apple  visar varför medlemsstaterna har svårt att harmonisera och koordinera sina lagstiftningar. Istället för nuvarande situation i vilken 28 nationella regler existerar, och därmed  olika luckor i lagstiftningen, skulle större bolag kunna beskattas på EU-nivå. Låt oss säga att denna skatt kan ligga på 5-8% och måste betalas oavsett var i unionen den vinstdrivande aktören finns etablerad.

Finns det dock andra alternativ till beskattning på EU-nivå? Jag vill definitivt hävda ja och inspirationen kommer från Swish appen. Själv skulle jag som enskild medborgare och privatperson frivilligt vilja bidra till unionens budget. Genom att skapa en funktion där pengar kan betalas via datorn eller smartphonen till kommissionen så kan den enskilde medborgaren bidra till unionsbudgeten. På det sättet skulle en sorts win-win situation uppstå. Den som inte vill ha EU-skatt behöver inte bidra. Den som vill bidra får därmed chansen och rättigheten att göra det.

Med tanke på att den digitala marknaden inom unionen utvecklas just så skulle en positiv komplettering kunna vara att att ordna infrastruktur som gör det möjligt att som en individ med egen vilja och ur egna resurser bidra till unionen. Detta skulle även kunna leda till att europeiska institutioner måste vara mer aktsamma, transparenta och noggrannare med hanteringen av pengarna eftersom deras agerande kommer att påverka mängden av pengar som frivilligt kommer till budgetens finansiering. Medborgare som bidrar kommer i många fall att vara mer följsamma om hur budgeten hanteras.

Idag är EU fortfarande en union sm baserar sig som ett socialt kontrakt mellan stater. Genom att människor får chansen att kunna bidra till unionsbudgeten skulle det även leda till att en sorts frivillig  samhällskontrakt mellan medborgaren och unionen etableras. På nationell nivå är samhällskontraktet redan befintlig och baserar sig på skyldigheter, tvång och statens legitimitet. På EU-nivå finns därmed möjligheten att skapa en frivillig samhällskontrakt och göra unionen mer utvecklad och demokratisk.

%d bloggare gillar detta: