Senaste nytt

Vladan Lausevic: Historien om en ”oliberala” demokratin

Vladan Lausevic

Finns det någon oliberal demokrati? Om en tar efter retoriken hos den ungerske ”nationalkonservative” premiärministern Viktor Orban så finns den. Dock är mitt svar nej.

Efter att ha läst boken ”Hej herr diktator” publicerad av den liberala stiftelsen SILC samt en och en annan artikel på Project Syndicate är min politiska slutsats att den oliberala demokratin egentligen inte är en demokrati. Orbans vision av hur ett demokratiskt samhälle ska vara bör inte ses som en demokratisk vision. En demokrat skulle aldrig tala om att styrelsesättet i Ryssland eller Kina är inspirerande.

Den oliberala demokratin , bättre sagt icke-demokratin, grundar sig på nationalkollektivet. Den liberala demokratin baserar sig på individen, människan och medborgaren. För liberalismen är mänskliga rättigheter och rättsstaten A och O. Att individens suveränitet går före statens. Att en hel nation ska fungera som en människokropp där alla ska ha sina bestämda roller och ordning , en sorts organisk föreställning med rasbiologiska inslag. I så fall behövs inte ett flerparti system och politisk pluralism. Orbans vision men liksom SD:s syn på demokratin handlar därför mer om att skapa ett etnokratiskt samhälle.

Då följer en annan fråga. Har det funnits någon oliberal demokrati tidigare i historien? Efter att ha läst artikeln skriven av docenten Aristides Hatzis som undervisar i filosofi och juridik vid Atens universitet har jag funnit nya insikter. Hatzis argumenterar att just den antika Aten med sin demokratiska modell utgjorde just en oliberal demokrati.

För  den som har läst historia eller samhällskunskap på gymnasienivå har kunskapen om demokratin ofta startats med ”de gamla grekerna”. Ordet demokrati kommer ju  från de  klassisk grekiska orden demos som betyder folk eller hushåll och kratos som betyder styre. Den antika demokratin som i Aten byggde på rösträtt och direktdemokratiskt inflytande. Den var med andra ord inte en representativ eller indirekt demokrati. Geografiska förutsättningen för  det direkt demokratiska styret var en polis, det vill säga stadsstat, på en mer begränsad yta som medborgarna kunde påverka eller vara påverkade av.

Vidare så var den antika demokratin mer begränsad än moderna demokratiska samhällen. Kraven för rösträtt var en individen var en man, var född i Aten av Aten födda föräldrar samt hade genomfört en sorts grundläggande militär utbildning. Kvinnor och de som hade sin sociala status som främlingar och slavar hade ingen rösträtt. En annan viktig skillnad var avsaknad av konstitution samt av rättsstatlighet. Medborgaren hade makten att försvara sig själv offentligt eller anklaga andra men någon rättsordning fanns inte som i dagens system. Lagarna kunde ändras fort och lagen var det som majoriteten hade beslutat om att lagen skulle vara oavsett konsekvenser för individen.

Så på vilka fler sätt avvek Aten från den liberaldemokratiska modellen? Atendemokratin vilade på ”folklig suveränitet” där demos makt var obegränsad. Samhället baserade sig inte på  mänskliga rättigheter, individuella friheter, konstitutionella garantier, grundlagar eller det som på engelska kallas för ”check and balances”.  Världens första demokrati var därmed mer likt det som moderna nationalister och populister förespråkar idag.

Vilka lärdomar finns det att dra från Atens historia? För det första att det är viktigt att fler åtnjuter demokratiska rättigheter oavsett kön, födelseort eller exempelvis oavsett om en är fånge eller ostraffad medborgare. För det andra att direktdemokratin är begränsad till mindre ytor. När människor genom historien började organisera sig i nationer och stater så kom demokratin att fungera på olika nivåer samt påverkas av relationer mellan olika suveräna aktörer  som kommuner, stater eller unioner. I en värld där beslut tas och påverkas på global, regional, nationell och lokal nivå är det både resursmässigt och mentalt svårt att utöva direktdemokrati påverkan. Den representativa demokratin med politisk mångfald och konkurrens mellan politiska aktörer är därför fortsatt viktigt.

Vidare så handlar det om synen på att varje människa är en individ, åtnjuter grundläggande friheter och rättigheter samt om relationer mellan individen och makten. ”Folket” kan aldrig styra som på ett och samma sätt som 100% helhet eftersom människor är olika individer med olika värderingar och intressen. De som är emot liberaldemokratiska modellen vill ju hellre att ett helt kollektiv ska genom majoritetsstyre kunna köra över individen oavsett situationen. Exempelvis dödsstraff  och diskriminering på grund av kön är förbjudet både enligt svenska grundlagen samt europeisk lagstiftning vilket skyddar individen eftersom staten också består av människor som inte är perfekta varelser som därmed kan göra misstag som kan vara kostsamma materiellt och mänskligt samt vara oåterkalleliga.

Och sist men inte minst att konstitutionella principer innebär att staten antingen måste garantera rättigheter för individen och eller är begränsad att inskränka individens liv. Det påverkar statens beteende mot individer men även individers beteende gentemot staten. I vardagsbruket kallas det för ett ”samhällskontrakt” mellan individen och staten. Kontakter vilar på att friheten inte kan vara absolut, den är begränsad men delar av friheten som exempelvis rösträtten eller rätten till liv får aldrig begränsas. Därför är skillnaden mellan en rättsstat som Sverige och en stat som inte är det som Ryssland extremt viktigt för ett modernt och öppet samhälle. Just att när statens institutioner är oberoende så kan även fler individer utveckla sig som mer oberoende aktörer, skyddade från de som vill ta bort individens friheter, rättigheter och integritet.

Med den Atenska demokratin som inspiration kunde den franska revolutionen resultera i spridningen av tanken om ett demokratisk samhälle i stora delar av Europa. Det som människor kan lära sig istället är varför det är viktigt att det finns något som vaktar över väktarna och ger individen samma skydd, rättigheter och friheter oavsett vilken politisk aktör sitter vid makten.

Den liberala demokratin har en framtid och behöver inte bara försvaras i en tid av ökad populism och protektionism. Demokratin har historiskt sett utvecklats från polisar, till stater och senare till unioner och globalt styre. Därför behöver demokratin utvecklas vidare i samhällsutvecklingen där nationella gränser betyder mindre och där demokratin är transnationell och knyter människor mer över gränserna.

Referenser 

Hatzis, N. Aristides. The Illiberal Demoracy of Ancient Athens. Publiceringsdatum: 2016-07-15. Nedladdat: 2016-09-25. Webbplats: http://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=2810070

Werner Mueller,  Jan. The Problem With ”Illiberal Democracy”. Publiceringsdatum: 2016-01-21. Nedladdning: 2016-09-25. Webbplats: https://www.project-syndicate.org/commentary/the-problem-with-illiberal-democracy-by-jan-werner-mueller-2016-01?barrier=true

 

  • marlies

    Varför, och varför och varför. Mån jagar pondus. Störst hus, störst traktor, störst företag, snyggast tjej, störst land, störst kuk. Kvinnor jagar barn, hem och mat. De skiter i pondus. Därför krig hemma och globalt. Tänk er kvinnor babbla affärer och jobbet, ständigt imponera och sprätta runt, mäta sig och spänna muskler mot varandra. Kvinnor gillar personer, inget annat.. Vi ska se detta som det normala. Öronproppar bra uppfinning. Tror inte det kommer att ändras om inte kvinnor representerar grundvärden mera offentligt. Män vill duga åt tjej familj och i stort som globalt. Därför ett evigt imposnack..

  • marlies

    En utopi att många tror livet är en spikrak motorväg. Skulle vi ha ständig harmoni och lycka skulle vi sluta jaga den. Vi måste råka ut för lite av allt nu och då för att fatta sammanhang, förstå oss själva och andra. Socker, salt beskt, bittert. Vi dras mot positivt vad som än händer av minnet av det samma.. Vi är alla maktlösa människor, med olika egenskaper att förvalta i bra och dåligt för balans i levandet.

  • marlies

    Det finns gamla ordspråk i andra kulturer. Hörde en nyligen.
    Som handlade om att har man en LITEN kvissla ska den bort direkt. Inte pillas, och klämmas och klias på i längd. Då blir den bara större, inflammerat för att i slutet explodera.

  • marlies

    Det stora perspektivet syns i allt som värderas som viktigt. Stora TV apparater, Tjocka böcker, långa filmer, långa artiklar, stora ytor, globala nätverk, stora marknader,, öppna planlösningar, stora religioner, stor bevakning, solara 60, internationell utemiljö.
    Själv äger jag en modern liten student TV., för plats för mycket annat, böcker, staffli, piano, cdn tidningar mm. TVn blir ofta kommenterad.

%d bloggare gillar detta: