Senaste nytt

Vladan Lausevic: Vad vill socialdemokraterna i EU-politiken?

Vladan Lausevic

”Jag vill ha ett socialt Europa” – sa den nytillträdda Europaministern Ann Linde. Retoriken är inte ny bland socialdemokrater.  Och frågan om vad socialdemokraterna egentligen vill i EU-politiken kvarstår. Den nuvarande politiska kommunikationen är väldigt motsägelsefull. Som att det inte räcker med att EU-frågor är underställda Utrikesdepartementet vilket redan idag sänder oriktiga signaler till medborgarna.

Det som Linde egentligen menar är att hon, precis som partiet, inte är intresserade av en välfärdsunion. En sådan union skulle kräva både fördragsändringar, starkare identitet och solidaritet mellan unionens medborgare. Till exempel skulle det innebära att antingen en viss mängd beskattning kan ske på EU-nivå. Eller att medlemsstaterna betalar mer i den gemensamma budgeten som i sin tur kan användas för välfärdsspendering . Det skulle också innebära att socialdemokraterna skulle behöva tona ned på retoriken om ”svenska modellen”. Med tanke på att den socialdemokratiska retoriken är att arbetsmarknaden, höga skatter och välfärdsstaten bland partiets främsta intressen.

Därför skulle det vara ofördelaktigt för partiet att tala om en välfärdsunion och presentera konkreta förslag om hur det skulle kunna formas. Välfärdsstaten är för många av partiets väljare kopplat ihop med tanken om nationalstaten. Även om begreppet EU:s socialpolitik existerar bland annat inom akademin finns det ingen välfärdspolitik på EU-nivå som på riktigt motsvarar välfärdspolitiken på federal nivå som i  USA. Faktumet är också att de senaste decenniernas processer som marknadsliberalism, globalisering och europeisering på flera sätt inte har gynnat socialdemokratiska partier. Omställningen till servicebaserat ekonomi har resulterat både i minskad arbetarklass men även statens förmåga att styra ekonomin.

Ett svar om att visionen om ett socialt Europa inte återspeglas i praktiken kan sökas i Socialdemokraternas valmanifest från EP-valet 2014. Valmanifestets fokus låg på frågor rörande arbetsmarknaden och miljö. På det sättet var valmanifestet till en stor del präglad av politisk kommunikation om nationell politik i Sverige. Frågor som berör välfärd och arbetsmarknaden är i första hand nationella kompetenser. Ingenstans i valmanifest framkom om att socialdemokraterna vill utveckla en europeisk arbetsmodell eller välfärd. Dessutom är det intressant faktum att socialdemokraternas valmanifest inte innehöll ett enda ord som flykting, asylsökande eller migrant. Migrationspolitiken nämndes inte överhuvudtaget samtidigt som Löfven kom ett år efter valet om att tala om ”mitt Europa bygger inte murar”.

Ett annat stort problem inom den socialdemokratiska politiska kommunikationen om EU-politik handlar om den institutionella bilden. I retoriken om Brexit kommunicerades till en viss del dubbla besked. Först var reaktionen i stilen med att Brexit hotade EU:s sammanhållning och skulle leda till nya problem. Efter folkomröstningen tonades ned händelseutvecklingen eftersom Brexit inte ansågs som en fara för Sverige. Utrikesministern Wallström kom däremot att tala om att Sverige behövde Storbritannien för frihandel. Istället för att exempelvis kritisera sina socialdemokratiska kollegor i Frankrike och i Tyskland som under den senaste tiden har uttalat sig negativt om TTIP.

Löfven kom dessutom att tala om att EU är det ”främst utrikespolitiska plattformen” för Sverige. Sedan när har beslutsfattningen i Bryssel varit extern eller utrikes? Så frågan lyder, hur vill Socialdemokraterna att deras EU ska se ut?

%d bloggare gillar detta: