Senaste nytt

Vladan Lausevic: Jugoslavien – en lärdom efter brexit

Vladan Lausevic

Beskedet om Brexit kändes som en dubbelstött för mig. Dels eftersom jag är aktiv som individuell medlem i ALDE och brinner för en federal och medborgarbaserad union. Dels eftersom jag är född i Jugoslavien som upplöstes för 25 år sedan på ett sätt som krävde runt 130 000 människors liv.

Många av oss som har upplevt krigen i Jugoslavien har kopplat våra erfarenheter till den europeiska identiteten och därför ser unionens existens som en nödvändighet. Även för freden, eftersom Jugoslaviens upplösning inte var första gången som nationalismen skadade Europa.

I Sverige och på andra håll inom unionen talas det därför om vikten av EU som en ”fredsprojekt”. Det finns dock trots goda avsikter tre problem med sådan retorik. Ett projekt har till att börja med ett bäst före datum och begränsade resurser. De unga i Europa känner inte alltid igen sig i retoriken som främst går hem hos de äldre generationerna som kan relatera till andra världskriget. Och i Storbritannien har fredsprojekt retoriken aldrig riktigt slagit igenom. Den ”nationella självbilden” har istället präglats av åsikter att det var Storbritannien som vann kriget och skapade fred i Europa. Många medborgare som röstade för Brexit drogs till argumentet att Storbritannien hade en lång historia att klara sig på egen hand.

Hela processen med Brexit var utmattande för stora delar av det brittiska samhället. Kampanjen präglades av myter och rena lögner framför allt på Leave sidan. I efterhand är Storbrittanien ett splittrat land. Brexit visar att den egentliga skillnaden mellan människor oftast är politisk. För många känns resultatutgången som en tragisk upplevelse då Storbrittanien förväntas lämna en union av stater som assisterar varandra för att lösa globaliseringens utmaningar. För många känns det oroande att Storbrittanien eventuellt splittras på grund av de mer pro-europeiska politiska ställningarna i Skottland och Nordirland.

Jugoslaviens splittring var katastrofal till skilland från Brexit. Sommaren 1991 brann städer och byar, människor utsattes för krigsbrott i Slovenien och framför allt i Kroatien. Samtidigt höll Europa på att ”ena sig” när Europeiska Gemenskapet ombildades till Europeiska Unionen. Många i Europa satt och undrade varför de där människorna på Balkan krigar för egentligen? Hade inte Berlinmuren och Sovjetunionen fallit? Visste de inte vad europeisk integration var för något?

Idag kan det nästan kännas som att de värsta nationalisterna i Jugoslavien hade rätt. Kroatiens första president Franjo Tudjman uttryckte sig om att EU var en ”liberal experiment” precis som Jugoslavien och därför dömt att kollapsa. Liknande retorik har genom åren förekommit bland motståndare till att unionen ska existera. Bland annat i Sverigedemokraternas program och partiets syn på EU och det som hände i Jugoslavien trots att den mytologiska och hatiska etnonationalismen är en av de främsta bakomliggande orsakerna till mänskliga tragedier.

Det finns därför flera likheter mellan EU och Jugoslavien. Under sina sista år fungerade landet mer som en konfederation. Den federala regeringen hade begränsad maktutövning medan republiker och provinserna kunde rösta om olika beslut. Ungefär som den mellanstatliga sättet att styra unionen fungerar med beslutsfattning i Ministerrådet. I slutet av 80-talet saknade Jugoslavien politiskt struktur som kunde hålla federationen samman och reformera den. I unionen finns det enorma behov för reformer, främst att markandsliberalisera, decentralisera och demokratisera.

Synen på identitet har också sina likheter. Jugoslavien var från början tänkt att grunda sig som en nationalstat men systemet ändrades främst under 50-talet om att handla ett samhälle där ”brödraskap och enighet” skulle råda mellan folkgrupperna. EU presenteras ofta som en ”union av nationalstater” eller ”folkens union” samt med mottot ”enade i mångfald”. Idag menar många att EU bör återgå till sin ”grundtanke” men glömmer Jean-Monnets kända ord:

…det handlar inte om att föra samman stater utan att föra samman människor.

Båda hade och har därför problem med att forma medborgaridentitet hos människor. Idag identifierar sig ungefär hälften av alla EU-medborgare med unionsflaggan. Många av de som identifierar sig som européer gör det har det som sekundär eller tredje identitet.

Båda präglades och präglas av stora ekonomiska och institutionella problem. Som även lett till att skapa rädsla och oro hos människor. När det kommunistiska systemet i Jugoslavien slutade fungera och flera kriser uppstod kunde många politiker börja använda nationalismen som ersättning för sin maktutövning. I EU har kriserna också resulterat i just mer nationalism. I EU-fördraget framgår till och med att ”unionen ska respektera medlemsstaternas nationella identiteter”. Samtidigt som det några rader under framgår att medlemsstaterna måste göra allt som krävs för att unionen ska kunna lösa gemensamma problem. Något som bland annat inte framgått i samband med ambitioner att ta fram lösningar för migrationskrisen. Om inte ekonomin fungerar bra i unionen eller de andra viktiga instituionerna så kommer människor att falla tillbaka till nationalismen.

Båda har och hade enorma utmaningar med demokratin. Jugoslavien var för sin tid världens enda federation med decentraliserad maktfördelning men utan demokrati. Trots att federalism handlar om en kontinuerlig demokratisk politisk kamp om på vilken nivå respektive beslut ska fattas. Jugoslaviens siste statsminister Ante Markovic hade visionen om att demokratisera landet genom att medborgarbaserade pan-jugoslaviska partier skulle bildas och konkurrera om makten. Hans problem dock, trots stödet från EG:s ordförande Jacques Delors och USA, var att de styrande politikerna i republikerna och provinserna till en större del inte var lika intresserade. Till slut blev det serbiska och kroatiska nationalister, som båda föredrog svågerkapitalism och korruption, som motsatte sig Markovics reformer som även innehöll privatiseringsprocesser och orientering mot marknadsekonomin och den europeiska marknaden.

I EU:s fall är unionen världens enda fullt demokratiska union som inkluderar världens enda demokratiskt valda parlament. Därför innebär Brexit att medborgarna i Storbrittanien mister möjligheten att påverka och legitimera makten i den europeiska flernivå styret. Ett institutionellt problem är att kommissionärer som ibland påminner om nationella ministrar inte är demokratiskt valda. Det demokratiska underskottet hämmas av bland annat avsaknad av europeiskt medieutrymme och mer utvecklade pan-europeiska partier. Valdeltagande till EP är fortsatt under 50% och många medborgare är omedvetna vem som är kommissionens ordförande eller parlamentets talman.

Brexit processen visar även på problematik om hur synen på identitet, demokrati och suveränitet fungerar i ett regionaliserat Europa. I Storbrittanien var retoriken från pro-europeiskt politiskt håll om att ”EU är bra för ekonomin”. Och den självbilden kom att skadas allvarligt när fler kunde se vad som hände i Grekland , åtstramningspolitiken eller tillväxtsiffrorna inom eurozonen. I Jugoslavien var fallet att den federala makten till slut blev förlamad av nationalister och kunde inte leverera resultat som skulle gynna medborgarna. Därför hänger det på att inför framtiden reformera och medborgarförankra unionen om liknande situationer ska undvikas.

Bara med resursstarkare institutioner och egen suveränitet kan unionen skapa lösningar för sina medborgare och andra som är i behov av skydd, mänskliga rättigheter och bättre socioekonomiskt position.

Referenser

European Commission. Standard Eurobarometer Spring 2015, European Citizenship Report. Publicerat: 2015-05-16. Nedladdat: 2016-06-30. Webbplats: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb83/eb83_citizen_en.pdf

Politico. A united Europe is closer than you think. Publicerat: 2015-05-19. Nedladdat: 2016-06-30. Webbplats: http://www.politico.eu/article/europe-union-brexit-eurobarometer/

 

  • marlies

    Vad jag vet stoppade ryssarna tyskarna,. självklart anser de som befann sig i kaoset att EU var räddningen, när inget annat alternativ fanns. Precis som USA ansågs vara räddningen, när allt gått över styr i åratal utan reaktion från de samma i andra Världskriget. EU inte enda stormakten historiskt att ta för sig och lova guld och gröna skogar. De har fallit en efter en. Bara diktatorer har stått någorlunda fast. Människan är ofattbart girig så fort de får för stor makt och för stort kapital. De största rovdjuren i näringskedjan, med byten som inte är räkningsbara. Idag och förr har de stora hål i fickorna.
    !944 började maten tina och Normandie landsteg. 1943 hade amerikanska styrkor invaderat Sicilien och södra Italien. I öster Sovjets krigsmaskiner. I Österrike fanns en motståndsrörelse mot nazister sedan 1938. På Schloss Itter fanns många fångar, en jugoslav, som avvek för att hitta allierade styrkor. I fickan hade han brev på engelska. Det fans vip fångar på slottet även kvinnor, en på egna meriter Charles de Gaulles storasyster. Major Gangl fick kännedom. Han hittade fienden amerikanska Sherman tanks som hjälpte honom. Historien lång men tysk amerikanska försvaret höll SS stången. En med makt hette Lee. I slutet satte SS in Panzerfaust engångspansarskott mot slottsporten. Slottet befriades av Boche Buster en stridsvagn som ställde sig framför. Tre dagar efter befriades Europa. Josepf Gangle österrikiskt nationalhjälte
    mot nazister, Jack Lee belönades med Distinguiched Service Cross
    för sina insatser. Vip fångar tillbaka till Frankrike,, Chuckovik återvände till Jugoslavien.

  • marlies

    En rolig grej med Hitler var att han vägrade ha koncentration av krigsmakten. Där kom Alpfästningen in.. De fejkade då hemliga meddelanden om att den fanns, vilket gjorde att de allierade avdelade styrkor helt i onödan. dit..

  • marlies

    Det har i alla tider funnits dessertörer, som passar på i kaotiska situationer, som när framfarten visar sig vara minimal och andra styrkor visar sig ha samma grunduppfattning. De dyker upp klädda som fiender, men visar sig var i samma lag. Därutöver en agent och spionverksamhet ibland i dubbla lag, alltid under livs hot.
    Så sanningen har många ansikten och personer som sällan hyllas av
    olika bakgrund och nationer.

  • marlies

    Att Berlinmuren fanns berodde på att ingen ville erkänna Berlin som huvudstad.

  • marlies

    I allt detta allvar i att leva på detta klot i världsrymden, så måste man anstränga sig att förhöja allt ytterligare några hundra meter, i texter långa om alltings sammanhang och detaljrikedom som får enorma perspektiv att pyssla med en grå eftermiddag. det bästa är att erkänna att vi gillar Lekis och att flytta runt byggstenar, utveckla och däremellan retas enskilt och i grupper och lag. Att vi är svartsjuka och gillar action, deckare, överraskningar och att bli skrämda, övervinna, ta över, trösta varandra samt rycka ut i ovetenskap i vad som händer, som en krydda av spänning och utmaningar. Som ett lotto. Tur, otur, chans. Livets längd inte självklart för någon ens i fredstid. Alla får märken av livet oskyldigt. Lika hemskt som lyckligt och lagom.
    Lyckan i grader är högst för de som normalt inget har, men får vad de behöver.

%d bloggare gillar detta: