Senaste nytt

Torbjörn Jerlerup: Det finns fler saker som är frihetshämmande än staten

Jag bär hörapparater. Jag hör med andra ord dåligt. När jag var i USA 1992 kom jag att prata en del med andra som hörde dåligt. De jag mötte kom ifrån en fattig bakgrund. De var uppväxta i ghettot eller hade nån vit mamma som jäktade mellan 3-4 jobb.

Jag minns speciellt en ung man. Han var 18 år om jag minns det rätt. När han fick höra att i Sverige ger staten hörapparater till hörselskadade gratis fällde han tårar. Han var förvånad att det fanns någon plats på jorden som gjorde så eftersom alla bedyrade att där i USA, världens friaste och rikaste land, kunde man inte göra så. De ekonomiska naturlagarna förbjöd sånt.

Han frågade om barn också fick det, jag sa ja.

Vi pratade bara kort. Men det han sa har påverkat mig djupt.

Tänk om jag hade fått hörapparat som litet barn. Då hade jag kanske hört vad lärarna sagt och lyckats i skolan. Och jag hade mötts med respekt av klasskamraterna.

Jag frågade om det inte fanns fonder och sånt. Han svarade att det fanns fonder för fattiga barn. Men då måste barnet ha goda studieresultat, och det hade som sagt inte han, eftersom han hörde dåligt. Och förresten visste inte hans föräldrar hur man skulle få pengar.

Jag mötte många sådana människoöden under mina nästan fyra månader i USA. Människors vars frihet och möjlighet till frihet och välstånd beskars av olika faktorer. En hel del på grund av hörselskador och fattigdom. Andra på grund av otillräckliga föräldrar. En hade en Vietnamveteraner som pappa och mamma.

Jag besökte Flint i Michigan också. Där fanns arbetare som var tvungna att acceptera vad än arbetsgivarna sa och tyckte och tänkte, annars skulle de bi arbetslösa. Och de led. Barnen led ännu mer. Men de var patrioter och glada att leva i världens rikaste och friaste land. När jag sa att i Sverige hade vi fem veckors betald semester och att i det så förhatliga Japan (vars bildindustri konkurrerar med den amerikanska) hade man fyra veckor och skulle strax få fem, fick jag höra att nog överdrev jag. Ingen arbetsgivare skulle väl vara så dum att de gav sina anställda mer än på sin höjd några dagar om året i semester, obetalt! Dessutom ”vet ju alla” att japaner jobbar mer än några andra på jorden.

Sen åkte de iväg för lördagens arbetspass innan helgledigheten.

Jag tänker på detta när man gnäller över ”dyra” sociala skyddsnät i Europa. Ja vi har mycket att ändra i hur vi byggt dessa sociala skyddsnät, utan tvivel. Men ATT vi byggt dem, skäms jag inte för.

Det är mer än staten som begränsar människors möjligheter till frihet. Det finns en hel rad andra faktorer. Funktionsnedsättningar, skador, anställningsvillkor, bakgrund, föräldrar, klass och miljö. Vi liberaler fokuserar ibland lite för mycket på staten som den enda av de faktorer som kan verka frihetshämmande  för individen.

Att vi skapat ett system som ger barn rättigheter även om föräldrarna råkar illa ut i livet, är extremt viktigt. Att vi ger alla en möjlighet till universitetsutbildning och till komvux om man inte lyckats med utbildningen som barn. Att vi har sådant som LSS, hörapparater och elrullstolar som man kan få även om man inte har rika föräldrar eller tur i det stora bingo som är fonder och stiftelser (privat välgörenhet). Att vi har en viss möjlighet för anställda att få rätt mot arbetsgivare och sådant som betalda semestrar.

Det vi har måste vidareutvecklas för att säkras. Att vi skapar system som gör att människor måste ta mer ansvar själv har jag inga problem med. Men det får inte gå för långt. För om en förälder är oansvarig får det inte bil att barnens liv blir lidande på grund av det. Det begränsar individens frihet.

 För mig är allas rätt och möjlighet till frihet mer än en tom klyscha. Jag tror verkligen på den idén.

Torbjörn Jerlerup (krönikör på Frihetssmedjan ), Socialdemokratisk liberal. Medgrundare av den antirasistiska sajten Motargument.

%d bloggare gillar detta: