Senaste nytt

Gästinlägg: Transhumanismen och frihetens framtida utmaningar

Bild Victor Fladvad

Världsläget är oroligt. Jihadistisk terrorism, flyktingar, konflikter mellan stater och inom EU förstärker problemen efter den misskötta ekonomiska krisen. Samtidigt tar naturvetenskaperna hisnande steg framåt med djupare kunskap om universum, vår planet och hur livet på den fungerar. Gentekniken utlovar riktade förändringar i levande organismers arvsmassa genom CRISPR-tekniken.

Nya läkemedel omvandlar dödliga sjukdomar till att vara behandlingsbara eller bota dem. Framsteg inom protestekniken visar att människans anatomi inte behöver vara given. Människor blir inte bara äldre utan även friskare högt upp i åldrarna. En fruktad världsbefolkningsexplosion verkar stanna av. Kunskapen om hur material är sammansatta har gett en guldålder för materialforskningen.

Digitaliseringen omformar hur samhället och sociala medier omformar hur människor umgås. Allt fler föremål i vår omgivning får allt fler sensorer och datorkraft inbyggd och kopplas samman till ett sakernas internet. Insamlingen av enorma mängder data ger kunskap om tidigare okända samband. Digitala plattformar öppnar för en delningsekonomi där resurser kan användas mer effektivt. Förstärkt verklighet lägger ett nytt informationslager på vår omgivning, om det så bara är för att jaga Pokémon i grannskapet.

Ny kunskap om hjärnan ger förståelse för hur psyket fungerar och kan förändras. Artificiell intelligens och robotar driver på automatiseringen så mycket att frågan är om det kommer att finnas kvar några jobb i framtiden.

Alla dessa förändringar pekar på att ett mycket stort skifte kan vara på väg, inte bara i hur vi lever och arbetar, men även i det mänskliga tillståndet. Tänk om utvecklingen inte slutar, vare sig i stillastående eller en stor katastrof? Hur hanterar vi en ständigt ökande framstegskurva med nya variationer och även mer komplexa problem att lösa?

Vad transhumanism är och rötterna

Transhumanismen är en fortsättning på renässansens och upplysningstidens humanism. Den omfattar humanismens värderingar om det mänskliga livets värde, förnuft, frihet, utveckling och demokrati. Vad den lägger till är tanken att vi radikalt kan förbättra det mänskliga tillståndet; med teknik, men också med ”mjuka” metoder som psykologi och ekonomi. Transhumanismen försöker överbrygga klyftan mellan de ”två kulturerna” naturvetenskapen och humanioran: båda behövs för att vi ska kunna använda och hantera de nya möjligheterna.

Transhumanismen skisserar framtida möjligheter men är också praktiskt optimistisk – framtiden blir inte bra, vi gör den bra – vilket är en naturlig följd av att transhumanismen växte upp som idé bland Kaliforniens framtidsforskare och bodybuilders, Silicon valleys IT-företagare och datorhackare och undergroundkulturens fritänkare och hemmakemister.

Man måste själv ta ansvar för att forma sin egen framtid. Varken individer, samhällen eller mänskligheten är avslutade ting. De är pågående projekt där vi ständigt bygger upp och förbättrar. Transhumanismen hävdar en morfologisk frihet, ett radikalt självbestämmande till den egna kroppen och generna. Människor och innovation mår bäst i ett tillåtande och tolerant samhällsklimat, där innovation inte behöver söka tillstånd. Vaksam acceptens vid experiment ger vishet.

Transhumanismen och framtiden

Transhumanismen behandlar de frågor som kallats för e-demokrati och e-förvaltning. Den första digitaliseringsvågen handlade om att få ut de demokratiska institutionerna och myndigheterna på nätet. En blick mot den andra digitaliseringsvågen, som nyligen inletts, handlar om att bygga nya institutioner för demokrati och förvaltning efter webbens förutsättningar. Blockkedjornas distribuerade databaser, där varje nod automatiskt verifierar ändringar och tillägg som görs på någon av de andra noderna, eller Estlands digitala medborgarskap är tidiga föraningar om framtiden. Tester och prototyper som sedan skalas upp är ett normalt förfarande idag, förutom i politiken. Det gör politiken mycket teoretisk, långsam och att gissningar vägleder värderingarna snarare än kunskap. Lagstiftning kan bli mer omfattande och frihetsinskränkande än den behöver och därmed bli kontraproduktiv.

Politiken är satt under förändring då den gamla politiska debatten om förvaltning av fördelning har ersatts med en malande och kränkt debatt om migration och identitetspolitik. Debatten står allt mer mellan dem som vill att samhället bidrar med ytor och verktyg för att bygga sammanhang och dem som hellre vill få portionerade dogmer och styrning från auktoriteter i en allt mer komplex värld.

Vi står vid en jämviktspunkt för gentekniken, nanotekniken, informationstekniken och neurovetenskapen genom att dessa tekniker sammanstrålar. Är det möjligt att teknikens sammanstrålning leder till en brant stigande och allt snabbare utveckling? Till något radikalt annorlunda där konstgjorda superintelligenta datasystem uppstår på internet och där själva det mänskliga medvetandet blir datorkod? Det kan ta tid och utvecklingen kan gå framåt och bakåt, det är bara det att människor har svårt att uppfatta förändringar om de sker över längre tid än ett årtionde. Transhumanismen frågar hur vi bör förhålla oss till en eventuell singularitet liknande den som mänskligheten genomgick med jordbruket och industrialiseringen för att komma fram till svar som både skyddar från faror samt ökar antalet valmöjligheter.

Transhumanismens historia är kort, även om dess rötter är djupa, och dess idéer kan vara ett intressant tillskott och utmaning för frihetsrörelsen.

Waldemar Ingdahl är teknikjournalist och medlem av Människa Plus, Sveriges transhumanistiska förening. Du kan följa Waldemar på twitter och läsa mer om transhumanism och Människa Plus här.

 

  • marlies

    Jag anser det är välkommet i industrier där individer slits otroligt. Ett exempel som FARMEK. Att jobba snabbt och effektivt med tunga stålbrynjor och vassa knivar. Idag tränar många hårt för att tåla belastningar. En annan sak är kylan och fukten. En annan plats är sjukhus kök, där allt måste stämma överens med patient och kost, tid, avdelning, packning och leverans, en tung transport även av vagnar.
    Även tvätt är intressant, packning, upplägg, ångtvätt, styckvaror, adress, storlekar, även tunga vagnar. Större restauranger har finputs av rotfrukter , efter att de körts i stora skalmaskiner ibland flera 100 kg. Där behövs robotar. Även lastkajer för lastbilstransporter, samma sak med tunga vagnar Idag har. vi datastyrda diskmaskiner, som larmar av förbrukning av medel, samt automatik i fördelning grader och mängd efter fett och annat. Men jobbet att lasta i och ur från och till plats är tungt av porslin vidare till hyllor. Jag kan även tänka heta spisarbeten, ugnar där frottyr spökar. Stora golvkärl går automatiskt hos en del, andra styrratt., men Att ha fötter utan stålsko farligt. Så där en robot. I större badanläggningar som livräddning, samt hygienstäd där.
    En annan tung sektor är asfaltering, bygg, måleri, tapetsering kanske av stora ytor, golvläggning stora ytor. ( för obstinata kanske i samhället, som egenskydd och säkerhet ) En i varje hem senare ?
    Som städtjänst i stora företag, exempel även i biografer och stora evenemang, men även på inneställen som extra bevakning.
    De behövs även utanför våra marknader i terminaler för förvaringar av laster., tullar, i En funktion även i stora sjukhus, samt bevakning av båtar. Jag tror inte de kan ersätta människan i vården, men en bevakning av system och teknik. I vården gäller en mer effektiv byggnad som runda våningar med stora offentliga rum inåt, och receptioner i mitten. Brandgångar breda utvändigt våningsvis.
    Terrasser för gemenskap och aktiviteter. Gärna en innergård under glastak., med bänkar och ledstänger. .So long.

  • marlies

    En annan sak jag ser är att människan någon stan har tappat tron på egen tankeverksamhet, att kunna påverka livsmiljön. Därför lämnas ansvaret över till robotar. Jag tänker vem ska försäkringar och risker ligga på, för fel lär det bli i början. På den som byggt roboten, i installation, företaget, eller enskild som hanterar den. Antar att säkerhet installeras samtidigt, men nätverk är nätverk. Därför måste de kunna brytas och kopplas över, eller styras manuellt. Det måste finnas en extraresurs på plats.

  • marlies

    Vad man än svävar ut i är vår biologiska bas en förutsättning. Utan den är all utveckling bortkastad.. Ett motstånd kan se ut så här. Paret hade varit gifta länge. Mannen undrade hur kvinnan hade förmågan att aldrig bli förbannad. – Jag har mitt eget sätt, sa hon. Mannen blev nyfiken, undrade hur hon bar sig åt.- JO JO, sa hon. – Jag skurar toan. – Mannen kunde inte begripa, hur det skulle kunna hjälpa.- Jo vars sa hon.- Jag använder din tandborste.

  • marlies

    Det vore otroligt intressant att få veta hur de har tänkt att samhället skulle se med massor av folk utan sysselsättning och meningsfullt liv.
    Vi föds drivna att utveckla oss själva i precis allt. Intelligensen tas från oss, och vi ligger alltid före. Redan idag hackar vi in oss på allt. Vi styr om efter våra behov. Det verkar som om de tror vi inte har ursprunget till allt i oss. innan det kommer ut i marknad. Hur vore det med logiska inriktningar? Artificiell intelligens finns i biologiskt i allt som stämmer exakt ihop i exakt nutid. Sådant de sabbar i maxfart. Var ska intelligens hämtas senare ifrån ? Film är film, verklighet, verklighet.
    Vem glor på gamla filmer ?

  • marlies

    Genetik kommer både ut och inifrån exakt anpassat i uppbyggnad. Från näring in och utifrån, med tillägg som skydd och mot hot.
    En hasselnöt har allt med sig från buske och mark, samt syret just då.
    Samt ett skal som skydd och näring inuti. Nöten faller inte långt från busken. Det finns ett naturligt urval i allt som gör skillnad till att allt liv är udda, inget exakt lika. Därför en skandal att hälsa och sjukvård är lågt skattat. Hjärna finns i allt som upp programmering. Idag har vi växtande djur som övergått till köttätare av brister i vegetation.

  • marlies

    Koder i uppbyggnad oh sammansättningar är enormt genetiskt Troligen kommer vi aldrig att kunna lösa det helt på grund av accelerationen i förändringar.

  • marlies

    Katastrofrisker ligger i det nedan nämnda. Därför en allvarlig VARNING att leka med sådant få begriper och forskar i för enbart egen beundran. Även de har dödsdatum. Deras gravstenar står kvar, samt beskrivningar av ondskans följder var elev läser om i skolan.
    Kan man inte förvalta något alls ska man stanna hemma.

  • marlies

    Vi facinerass alla av det dimensionella, att se genom åt alla håll, som modern röntgen. Vi äger mer än vi tror. Jag har själv upplevt detta det senaste äret, då jag målat helt fritt. Att bara ösa färg, vatten, markera underifrån i vad man tror sig se. Att vrida och vända och låta det ta form själv. Hur många bilder som helst i samma bild med större motiv rakt igenom. Det ser man inte först men tydligt i förstoring. En helt ny inriktning. Det blir tredimebsionell. Hur kan ingen veta.. Förr som att ta ett foto av något som redan finns. Sedan förändras allt av underlaget man har. Men jag gillar allt som inte prövats. Därför är jag övertygad om att svaren äger vi själva ..Idag finns akryl, miljöbaserad olja, och färjad kol i kritor. Som vuxna har vi svårare att . släppa tankar fria. Ett bra sätt att helt stänga av annat. Leka är viktigt för mej.

  • marlies

    Ska man utveckla något alls är felsökningar, och problemlösningar en HUVUDuppgift. Inget som tekniken kan utan vår kunskap. Vi är flerorienterade, och inte specifika i enskilt. Vi testar ständigt olika förhållningssätt till produkter och individer, även till samhällen och miljö, även som person i inriktade klädval efter lämplighet.
    Vi har många både ytliga och inre dimensioner.

  • marlies

    Utveckling i stort handlar om att kunna öppna bommar och grindar smörja och laga lås. Både i samhället och psykologiskt. En del hamnar under lagar och paragrafer för både bra och dåliga resultat.
    Troligen tänker jag inte som normalt folk i skrivandet. Jag måste ha något att hänvisa till. Jag brukar lämna över till andra med bättre insyn och meriter. Aldrig ta egna risker. En robot har ingen egen uppfattning om den inte får tillgångar.

  • marlies

    Resultat räknas efter antal energitillgångar i tänkt miljö, normalt personal, avstånd, redskap, leveranser, inredning i tid och timmar.
    En del sker reflexmässigt utan feltolerans. Exempel Restaurang gäst,
    sjukvård anhörig. En del kräver max fokus och observation som bilkörning också tillhör. Jag som börjar bli proffs på egen hjärna och tidigare jobbat med miljöprojekt. Själv nu i helgalen miljö utan tänkt mål. framåt. Ett tidigare reflexmässigt jobb som man i detta glömmer bort. De flesta kör dit de ska utan att minnas hur. Men energin är på max för att kunna genomföra detta obemärkt. Där bränns energiåtgång. Vi är lite robotar nu och då. av långa vanor. Bara våra olika handgrepp när vi ska göra olika saker, kraftavgöranden till detta i fötter och händer går på automatik. Hur vi vrider våra armar i att klä på oss, hur vi kliver i skor och hur snabbt vi läser av omgivning..
    Med detta sammanlagt tror jag inget slår människan i konstruktion.

  • marlies

    Allt som är statiskt och monotont skapar smärtor, nackspärr, musarm,
    ryggproblem, myrkryp ben, kramp mm. Något som arbetsterapeuter, och sjuk gymnaster kallas in för.. Många vilar på vänster fot, istället för att lyfta den på något som att öppna underskåp vid diskbänk arbetsbord. Därför är många sneda i skuldror. Andra vrider sig tokigt.. En del böjer inte knän vid lyft och står långt ifrån.. Där finns en robotanvändning, för folk glömmer sin kropp. En mus ska ligga i knät.
    Det vet folk annars. Även hundvalpar. Kvinnor är mer rörliga i leder än män., anppassat för småbarn och hemuppgifter samt småplock. Variationer finns alltid… En del kan knyta egna slipsar., och gillar småknappar och detaljer.. Och Kvinnor kan lyfta stadigt tungt samt ha kraft i kroppen.

  • marlies

    Robotarna hade behövts under det energirika 70 talet. Anarkister som flaggade för rivningskåkar, det kollektiva samarbetet på alla grönbeten, med en iniativrik fantasi i allt som gick att bruka. En dynamisk tid för perfekt utveckling av allt. Alla firade freden hej vilt och allt var tillåtet. Samt att kritiskt studera allt. Ännu levde lantromantiken, med ett Cafe och ungdomshak i byar. Ett i Önnebo där en såg var i bruk. Bilar, mopeder trimmades till max. Lanthandel lite varstans familjeägda, med ett näringsliv i ständig utveckling. Idag går folk med armarna i kors och vet varken ut eller in. Idag finns Cafeer i ny utformning på landsbygd, men nu för vuxna, ibland med någon form av försäljning, keramik, konst, second hand. Norsholm har motorklubbsträffar kvar, samt Vadstena. Så lite bakvänt med robot tankar nu. En tid av försäljning av företag och personal och ett utländskt ägande i mycket.

  • marlies

    Jag gillar ju neurovetenskapen hur den hämtar energier exakt och placerar. Idag vet man att tarmfloran i magen i vad vi äter påverkar hjärnans funktioner. Att parasiter. Toxoplasma gondil kan ställa till oreda i beteende. Men området i forskning är nytt. Djurtester först, möss, katter. Ett svagt immunförsvar kan få den att inte angripa parasiten. Vaccin utarbetas i nutid. Den kan angripa hjärmuskulaturen, ge hinneinflammation, men stannar oftast med influensa.. Man tror den kan ligga bakom trafkolyckor, arbetsplatsolyckor, självmord. Även bipopär sjukdom, Alzheimer,
    Parkinsson, tvångsyndrom , epilepsi, autism, hjärntumörer.
    Lite konstiga ting har upptäcks i samband. Att män går i skrynkliga, slarvg klädsel, blir inåtvända, att kvinnor klär sig tvärtom dyrt och stiligt, är utåtriktade. Varför ett mysterium. Symtom muskelvärk, svårt att tugga, känslighet beröring, ljus, problem med kroppstömning, inlammation i ögats nätshinnor, förstoring av pupill. En riskgrupp kan vara de som utvecklat aids. Man tror 30 % av jordens befolkning är smittad. I Sverige 20 %. Utveckling av cystor en annan faktor. En förhöjning av dopamin trors inverka ibland upp till 350 % som gör att ämnet serotonin minkar som är balans för välmående. Man anser att den stora köttproduktion är smitthärden, samt att inte skölja frukt och grönsaker bär. En annan orsak orent vatten. Jägare och slaktare mest utsatta. Parasiten har varit känd i 100 år men vetenskapen är liten. Den tros också påverka hormoner, som en ökning av testosteron hos män.
    Svullna lymfkörtlar, en del diffust att koppla samman.
    Sydamerika 60% smitta, Nord som hos oss 10 – 20 %, stora delar ännu okända., Afrika, Sovjet östra sidan. En gnagare som är smittad kan inte koppla ihop rädsla och lukt..
    Att vi har även virus i tekniken är välkänt i produktnätverk

  • marlies

    Fortfarande är det så att gråt och tycka synd om är en osynlig makt.
    KLAGO MUR.

  • marlies

    Tryck och spänning är livets motor. En blomma slår ut, foster orkaner föds, marknad, krig fred sjukdom läkning för nytt. Vi söker vad som liknar och vad som saknas. Ibland i obalans. Däri ligger toleransen i livet En är för mycket, än är för litet. Vi föds i rytm, puls, hjärtslag, moderns aktivitet och ljud utifrån samt miljön vi har runt oss.
    Energier till motorn söks ständigt.
    Ibland undrar man hur mycket folk förstår av sammanhang.
    Liv och natur ska tåla vår, sommar höststormar och vinter.
    Våran verklighet beskrivs tyvärr i detaljer som tar år att knyta ihop.
    Ett fåtal har behov av specialkunskaper.

  • marlies

    I detta bjuds vi på drama, thriller, deckare, romantik, sorg, humor, kultur, som vi förvaltar i media, theater, konserter, böcker, forskning, vetenskap, politik, marknad och i hemmiljön från nyfödd till slutet.
    Framtidens utmaningar bär vi med oss.

  • marlies

    Man ska inte bry sig så mycket om vad som redan finns. Det försvinner från gammalt till nytt. En passage i vad som accepteras.

  • marlies

    Framtidens utmaningar börjar hemma som barn. Idag är TV och dataspel en enkel grej för vuxna som egen fritid. Det ger noll egen fantasi, och ingen träning i vardag. Annars tjatar ungar oavbrutet, och föräldrar som hökar över dem. Barn ska sysselsättas i uppgifter och lekar för egen vuxentid. De ska delta i vad gäller familjen. TV och dataspel begränsad tid som belöning., efter vad de gör. I skolan måste ungar jobba självständigt, även med sådant de inte gillar.
    De ska lära sig umgås och jobba ihop med alla.. En kan inte uppmärksamma 25, 30 stycken. Inte en arbetsplats senare heller.
    Skattletning med karta kul, från litet rum till större ytor inne och ute.
    Hänga egen tvätt roligt med klädnypor i olika färger, Köra dammsugare med, med syskon på., diska och blaska, ösa. Gräsklippare är spännande, baka och laga mat.. Vi äter inte play doo.
    Det ska vara enkelt och lätt, men på riktigt.. Pengar dagens problem.
    Att gå och handla, räkna, tyngd, avstånd, ,perspektiv.. Allt är öppna planlösningar, och färdigt,.att fylla i,.,klistra på. En del möblerar hemmet på datorn.. Att ha färgstreck på papper och observera lika färg i saker, stava, räkna antal, vara tysta, räkna ihop, poäng, stafetter att göra olika saker på i deras påhitt..
    Barn ska utvecklas till vuxna individer. Idag är allt framför ögon.
    En dag ska dessa ta körkort kanske. Avgöra och bedöma.
    Även i egna hem. Handreflex då inte viktigast, utan kapacitet i eget tänk, i okända miljöer. En varning sätter jag på detta. Fysik och mentalitet. Att tröstäta hör ihop, i att inte duga. samt mag och tarmproblem, ibland av ångest., barndiabetes. Iordningsställda lekplatser bra, men ungar gillar gräs, buskar, hyddor, brädor spik, hammare, träd, skynken, masker, rep, för egna påkomna lekar.

  • marlies

    Tankar är energi. det som redan prövats kommer först. Ibland är det olönsamt. Tanken är tömd. Där gäller övertag. Negativa attityder kan följa. Ex. Vad vill du och vad gör du här? – Jag jobbar här, jag hälsar på, jag bor här. Vad gör du bland mina saker ? – Jag städar här., Vad tänker du på ? – Jag arbetar med problemlösning..

    • marlies

      Ska jag slå ihjäl dej ? Ja, om du vill jag slår ihjäl dej.

  • marlies

    Det finns mängder med kryptiska frågor. Vad ska du köpa ? – Hur så ? Är du utan något. Kan jag få pengar ? – Nej, jag har inga att låna ut. Du är lik en jag känner ? – Det måste vara du. Jag tar inte åt mej ? Det gör jag. Är du hygglig ? – Ja, men inte dum. osv.

  • marlies

    Samhällets funktion läggs som grund i uppväxt. Ungar ska tränas till att bli vuxna. En klocka på bordet, förlorad FRI TID ex vid läxor, arbeta dvs. hjälpa till för lön, veckopeng, lek ute, orientering, tider lika frukost, mellis, lunch, mellis, middag, läxor, lek, sova. De kan arbeta mer för egna pengar semester. De ska hjälpa till lite med sjuka syskon, och vara delaktiga när vuxna gör något de tycker är intressant.. Idag har vi en ofattbar lång avgränsad barndom, där allt är producerat för enbart dem, ej användbart som vuxen. alla barn borde ha ett husdjur att sköta. Städa hos, fixa mat till, borsta, medicinera, gå till veterinär, vara social mot, aktivera. Barn gillar ansvar, de lär sig beteende, kroppsspråk, vad de gillar och inte. Oavsett måste de ändå ta hand om det., och tåla bli angripna och nafsade., En del fräser, rivs och kröker rygg. Då förstår de även andras reaktioner.. En mormor hade en Arapapegoja, duva, hund, jag på lantgård med allt, Mina ungar, marsvin, fiskar, grodyngel, eremitkräfta,, katter,,hundar olika dagtid, periodvis under lediga perioder.. Erimitkräfta för stora barn , en rejäl klo, som inte släpper. Självklart fick jag känna på den, glömd i sängen. När jag hade hammaren framme släppte den. Kaniner bara ute i vinterklädd bur.
    De gillar inte temperaturväxling in och ut, blåst, fukt. En kompis hade en stor sort. Den bodde i stallet, men låg också raklång i soffan på rygg. Fjordingar är lugna stabila hästar, att börja med. En Ponny är bara liten, envis, går inte en meter om den inte har lust.

  • marlies

    Ibland kan jag undra hur dumma män tror kvinnor är. Idag utmanar de tjejer i vårt fria samhälle. Jag hörde för en tid sedan om en kille som alltid körde med, har du inte lust finns andra villiga. Vem FAN bryr sig tänkte hon om ca 15 cm, samma SKIT. Som skit samma vad hon gjorde och sa var skit samma. Sex nr 1. Att inte ha lust och vara villig till allt annat är killarnas eget val.

  • marlies

    Det här med robotar och intelligens kan aldrig slå ut hjärnans superdator. Jag lever med den dygnet runt. Där finns allt sparat vad man vet, sett, lärt sig, händelser, bakgrund. En minnesbank som flödar för nya placeringar. På detta ny information, samt kontroll av nutid. Man kan säkert bli galen av sådant om man inte kan styra sådant. Att kunna stänga av, och fokusera på annat, läsa, se film, måla, vara kreativ. En robot har inte utrymme för nytt som passerar. Den jobbar bara exakt för tänkt uppgift. Den skulle kunna vara proffsig om den kunde hämta information för nya uppgifter.
    Att ha överkapacitet, kräver uthållighet, tålamod, som tröttar.
    I en robot skulle det krävas en extra anslutning., för jämn funktion.
    Hjärnan är största forskningsområdet, men så komplex att den kanske aldrig kan utforskas. Ett kodsystem av miljarder enheter, med exakta
    instruktioner. Att sparka folk i skallen borde straffas rejält.
    Annat är parasiter, bakterier, arvs fel genetiskt, samt påverkan utifrån.
    Ansvar för felinformation, har producenten, samt miljön runt om.
    Inte klokt att ha en miljö där hjärnor angrips. Kände en tjej som flytt från Bosniens krig, fick en dödsdömd diagnos här.
    I alla tider har nyfikna gett sig på ny teknik till egna syften.
    En fantasi männen drivs av. Bekvämlighet och egen beundran.
    En del hamnar i rättegångar som laborerar hej vilt.

  • marlies

    Gemensamt för individer som gjort stora ingrepp i sina kroppar, är en väg att få och tvingas ta itu med hur insidan påverkas av utsidan. De upplever en större dimension av livet i sig som sådant. En stor utmaning till att leva livet på ett nytt annorlunda sätt, samtidigt en kamp att återfå allt som går. Innan vetenskapen fanns visste ingen hur insidan fungerade, inte heller vad som fanns. Om andra system skulle kunna forskas fram, kan ingen veta. Mediciner är hjälpmedel som minimerar symtom, men uppbyggnad sker på insidan. Vi har en biologisk vetenskap, som efter åratal av mekanisk och teknisk utveckling fått en ny renässans av ultimat funktion anpassat för den yttre miljön. Vi äger våra egna reservdelar för reparation. Sådant som läggs till är total saknad av kroppens möjligheter till detta. Byggstenar saknas, som går att ersätta, men inte alltid och inte fullt ut som en självklarhet. Robotar av alla slag har alltid intresserat människor, som ett härmande av det vi vet samt plussat med extra funktioner ej mänskliga. Leksaker att dra upp med nycklar, samt saker för en bekvämare livsstil, vardag och i arbeten som helhet eller komplement.

  • marlies

    Rent psykologiskt blåser allt in i ögon och öron, att tolkas, uppfatta registrera. Kontakt är stimuli, som idag behöver begränsas. Biverkningar för människan, att kunna stänga av, sova, koncentrera sig. Robotar kan omöjligt göra detta arbete, samtidigt följa instruktioner, planera nutid och framtid. Vi reagerar på sekunden att anpassa oss för direkta händelser. Hjärnan accelererar av mera krav att bearbeta och lösa nutids akuta situation. Det heter negativ stress.
    Som en väg till positivt resultat. En kort hållbar begåvning.. Mycket heter celler, men alla förnyas inte. Nätverk, nervsystem.. Katastrof möte har hållits. Där ingår ämnet.

  • marlies

    Exakt som på denna sida, slå ett mobilnummer. En signal, kontakt, stimuli se, höra, så fungerar våra hjärnor. För kommunikation behövs flera, anropare och mottagare. Känsla för och emot av tonläge i tal, ljud, rörelse, i text av ordval och riktning. Det bildar upplevelsen och uppfattningen av miljöer och individer. Man måste vara lite galen för att testa teser.

  • marlies

    Inget har hittills varit omöjligt, men det omöjliga tar längre tid. Det som tar tid ska ökas i takt, annat utvecklas.

  • marlies

    Vi har artificiell intelligens på markytan som ses från flyg. Cirklar och kors med vägar emellan till mittpunkt. Ett mätinstrument för inre balans. Som ett batteri med plus och minus. Vid byggnation har vi kartor, som även försvaret har. Det forskas och robotar har varit instrument. Människan påverkar jordens erosion med förändringar som innan inte var kända som en påverkan av detta. Vi kan tänka oss detta som vår gemensamma basekonomi av tänkbara tillgångar. Klotet har sina poler och ekvator och rör sig, latituder, solceller, elektroner, vi kanske plus. I nutid vill man borra genom klotet, som kan ses som en kropp vi lever av, med vegetation, vatten syre, liv.
    Världskartan har ritats om ett flertal gånger. Reaktioner normala av förändringar, som häftiga regnfall, kyla, hetta. Exakt som våra kroppar ändras efter miljön, cell förnyelser och förbrukning, belastning som ger reaktioner. Det är sådant varningar utlyses, eftersom vi ingår i kretsloppet. Andra menar att vi anpassar oss vart efter, men biverkningar kommer alltid först, för de med låg gräns. Idag tror man att fettma försvinner av fast food då tarmarna långsamt blir kortare av snabbare matsmältning, precis som barn föds utan visdomständer, kortare tår, mindre lillfinger. Vi ändrar långsamt ögats lins för närseende, och blir smidigare och mer reaktionssnabba av tekniken.. Men hjärnceller förnyas inte. Hjärtat vart 50 år. Ålder av DNA stavar korta eller långa. Om framtid vet ingen. Bara nutid. Självklart anser jag att stimuli ska begränsas eftersom ingen reproducering sker för tankeförmåga, det konjuktiva för utveckling, möjligen att kapacitet går att utveckla av behovet.

  • marlies

    Svenskar är naiva av en fred i 150 år. De är egoister, bortskämda, skiter i om folk lever i grannskap. Mat betyder överlevnad. Min far kock civilt, min morbror konservföretag, jag kock och många invandrare har restaurang som yrke. I många kulturer ses mat på bord och matta som något heligt. Vi har också ritualer kvar runt maten.
    Många är fostrade med ansvar, respekt och känsla för andra.
    Vi lär ut dumheter till dessa. En del drömmer om att bli miljonärer i sängar, helst inte göra något alls. Vi kastar ofantliga mängder av allt.
    Vi tror vi kan överleva av enbart teknik, smink, kläder och fina fasader.
    Lotterier går på högvarv, samt spel av alla slag som en verklighetsflykt från ansvar, respekt och känsla för andra. Ett fåtal har befattningar som sociala ledare över liv. Sjukvård, polis, kriminalen, brandkår, socialen, försvaret, livsmedel, kemikalier, kyrkor, mfl. som tar konsekvenserna. En politisk skandal i värderingar.

  • marlies

    Jag kan tänka att urvalet av alla former av funktioner och problemlösningar kan bli ett gissel att sortera. Ett ihopkok av allt möjligt. Superdatorer är vi som matar dessa. Man ska nog ställa frågan vad vi vill uppnå med detta först. Spår för inriktningar, därefter önskemål av olika kultur och tradition av befintliga system. Sedan måste möjligheter vägas mot detta, lönsamt eller inte. Lite eftertanke, för vissa kanaler måste även låsas för insyn. Det är dyrbart att reparera överilade beslut, som andra är snabba på att nyttja.
    identiteten inte minst att plötsligt vara någon helt annan med anknytningar till andra system., som ingen kan bevisa hur. Med ökat antal följer fler möjligheter. Vi har problem med dagens system att lokalisera varifrån och vad som presenteras samt syften.
    Alla möjliga köper in sej utan vetskap om befogenhet till att dela och hämta andras information. Som jag nu till exempel. Av eget intresse och engagemang. Att använda människan som sådan till indikator för identitet är ett hot att kunna ändra perspektiv i personligheten.
    Vi har även övervakning av tekniken som gör att andra bestämmer vad som ska presenteras.
    Pappersdokument det enda säkra än idag.
    Jag kan tänka att grovsortera allt hittills av flöden i första hand och samordna av liknat. En tillräcklig röra att beta av. Inte som detta fler skåp från golv till tak. En byråkratisk maxförvaltning av trams som är gammalt så fort den synats. Grunden för livsvillkor är lika globalt.
    Äta sova leva dö. Hur svårt kan det vara ? Inte behöver vi hur många sorter av allt som hittills. Ett förbannat slöseri av naturkapital. som även heter människa.

  • marlies

    Jag tycker vi ska hålla oss inom vår egna planet som står för utvecklingsområden. Idag önskar jag och många med mej ett reservbatteri att anslutas till. Ingen vet vad exakt vad som påverkar urladdning, inte heller hur energin exakt kommer till och varifrån..
    Vi har till hjärtan pacemaker för normal funktion, orättvist kan jag tycka. Centralstationen är under ständig forskning.. Men tre dagar i sträck är mitt max, idag en rehabiliteringsdag inför morgondagen då jag förväntas vara i basfunktion. De flesta lever över maxkapacitet.
    Eftersom även egen vardag ingår. Alla känner veckans sträcka.
    Söndag kvällångest inför måndag, sedan flyt tisdag, onsdag lillördag,
    torsdag släp till jobbet, fredag morgon JIPPI helgen har börjat.
    OM och OM och OM och OM igen. En del pluggar dessutom fri tid, eller har andra nödvändiga intressen för att stå ut.
    En del en enda ledig dag fördelat över två veckor, som ex hemtjänst m.fl.. Trots arbetslösheten Att kunna ha ett jobb som flexibelt är förutsättning. .Att kunna sova idag ett världsproblem av överstimulans.
    Ännu kan folk sova av utmattning.

%d bloggare gillar detta: