Senaste nytt

Vladan Lausevic: ”Svenska värderingar” existerar bara i myterna

Vladan Lausevic

I senaste debatter om migration och integration har begreppet ”värderingar” stått i centrum. Bakgrunden till retoriken är åsikter om att många av de nyanlända som Sverige tagit emot i samband med den pågående migrationskrisen bär med sig värderingar som anses vara negativa för samhället. Tydligen anses inte den nyanlände tillräckligt integrerad i samhället bara genom att kunna tala språket och ha ett arbete. Det ställs krav på att en ska anamma ”svenska värderingar”.

Statsminister Löfven och moderaternas ledare Kinberg-Batra höll nyligen sina tal som inkluderade sådan retorik. Kristdemokraternas ledare har också uttalat sig om att grundläggande värderingar som Sverige bygger på hotas. Dessutom utnyttjas frågan av SD som använder okunskap och rädsla utifrån retoriken att samhället kommer få det sämre och blir mer splittrad. Trots att nationalister ogillar det mångkulturella samhället, jämställdhet och sekularism.

De som menar att nyanlända ska lära sig just om ”svenska värderingar” utgår ifrån att det handlar om göra något positivt för integrationen eller assimileringen. Faktumet är dock att retoriken om svenska värderingar skapar större problem än nytta. Retoriken är vag, saknar rationell stöd och leder till förvirring och orimliga krav på både blivande och nuvarande medborgare. Till den grad att även en stor del av den infödda befolkningen skulle kunna anses icke-integrerad i samhället.

Självklart behöver den nyanlände relevant samhällsinformation vid ankomst och under etableringsfasen. Eftersom Sverige är ett informationssamhälle är tillgången till rätt och nödvändig information en viktig förutsättning för individen att kunna utveckla sig och samspela med andra individer inom samhällets ramar. Att känna till lagstiftningen, arbetsmarknaden och hur myndigheter fungerar ingår det också.

Att dock ställa krav på att den nyanlände måste tycka om eller tvingas att skriva under acceptans av aspekter som jämställdhet, demokrati eller välfärd är inte förenligt för ett öppet och demokratiskt samhälle. Hur blir det i så fall med svenskar som vill införa republik, avskaffa Systembolaget eller välfärdsstaten? Ett öppet samhälle bygger på att värderingar, idéer och beteenden konstant ställs mot varandra och debatteras. De idéer som vinner lever vidare och kan bäras vidare.  De som förlorar försvinner och kan inte längre förankras bland människor som idéernas bärare.

Bakom retoriken om svenska, ryska eller kinesiska värderingar finns en stark gemensam nämnare – nationalism med dess mytbildning. Saken är dock att nationella gränser inte är någon filter för vilka värderingar som är rätt eller fel. I sin grund bygger det svenska samhället på idéer som också finns på andra håll i Europa och globalt. Vår globala värld i kombination med informationssamhället resulterar i att idéer som påverka människors beteende, livsstilar eller politiska övertygelser inte kan stoppas vid nationella gränser.

Vad är i så fall anledningen till att värderingar blir allt mer nationaliserade? En förklaring finns i att världen under de senaste åren har präglats av olika kriser. Det har skapat en oro hos många rörande synen på samhället och identitet, inte minst på grund av förlorade inkomster, rädsla för terrorism eller oro för migration. Genom att säga att en värdering är ”svensk” eller ”polsk” kan en värdering förklaras som rätt medan en annan värdering kan stämplas som ”icke-svensk” eller ”icke-polsk” och därmed förklaras som felaktigt.

På det sättet kan värderingar huggas in i sten av bland annat politiker för att underlätta kontrollen av hur människor ska bete sig inom ramen för samhällslivet. Retoriken om ”svenska värderingar” påminner därför om retoriken hos auktoritära  politiska aktörer. Låt oss därför titta på ett antal exempel i Europa och världen.

David Cameron brukar tala om  ”brittiska värderingar” i vilka ingår retoriken om att människor ska äta fish and chips och titta på fotboll för att känna sig som britter. Vidare har Cameron kallat Storbrittanien för ett kristet land samtidigt som han tagit politiskt avstånd från att engagera sig i migrationskrisens lösning på EU-nivå.

Den senaste politiska utvecklingen i Polen har resulterat i att den nye utrikesministern Witold Waszczykowski uttalat sig om att hans parti endast vill bevara samt försvara det som anses vara  ”traditionella polska värderingar”. Bland dessa värderingar enligt partiet ingår inte att vara hbtqi-aktivist, djurrättsaktivist eller att vilja ha ”kulturella och rasliga blandningar” mellan människor.

Liknande retorik har under längre tid förekommit i Ryssland. Vladimir Putin och hur han samt hans närmaste kollegor använder sig av retorik om ”traditionella ryska värderingar”. Det är sådan retorik som ryska nationalister använder sig av för att å ena sidan beskriva Ryssland som ett ”traditionellt, kristet och familjeorienterat” samhälle medan Europa utmålas som ett samhälle i förfall på grund av ”dekadens, homosexualitet och mångkultur”.

I Kina används begreppet ”kinesiska värderingar”. Det kinesiska kommunistpartiet har trots sitt namn ägnat sig åt att legitimera sin makt med hjälp av kapitalism och nationalism trots att båda dessa inte är förenliga med kommunismens grundtanke. Det är ingen tvekan att det är ett sätt för regimen att ta ställning emot de idéer som anses vara ”västerländska” eller ”demokratiska”.

För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett öppet, demokratiskt och pluralistiskt samhälle krävs det att sådant samhälle försvaras. Att tala om ”svenska värderingar” är inte ett sätt att göra det utan ett sätt att gå emot den. Det ligger mycket i det som Hans Rosling sa i sin intervju i The Local – ”There is no such thing as Swedish values”. Det finns många idéer som har påverkat det moderna samhällsutvecklingen i Sverige. Politiska partier, fackföreningar, folkrörelser, medier och enskilda individer har alla genom historien påverkat samhällsutvecklingen utifrån olika idéer och övertygelser. Idéer uppkommer, utvecklas, förnyas eller dör ut.

På likadant sätt fungerar människor och Sveriges invandringshistoria visar att människor som kommit till Sverige av olika skäl har kunnat anamma nya idéer och beteenden.  Så ska det fungera i ett öppet och demokratiskt samhälle när människor förändras i samband med att idéer förändras. 

Referenser

Carnegie-Tsinghua. China’s Traditional Cultural Values and National Identity. Publiceringsdatum: 2013-11-21. Nedladdat: 2016-06-20. Webbplats: http://carnegietsinghua.org/publications/?fa=53613

Expressen. Vi behöver återerövra de goda värderingarna. Publiceringsdatum: 2016-05-29. Nedladdat: 2016-06-20. Webbplats: http://www.expressen.se/debatt/vi-behover-atererovra-de-goda-varderingarna/

Politico. Polish conservative’s PR-pushback. Publiceringsdatum: 2016-04-01. Nedladdat: 2016-06-15. Webbplats: http://www.politico.eu/article/poland-nato-bases-germany-pis-waszczykowski-commission/

Stockholmsbloggen. Ukrainas sak är Europas del 1. Publiceringsdatum: 2014-11-24. Nedladdat: 2016-06-15. Webbplats: http://stockholmsbloggen.se/ukrainas-sak-ar-europas-del-1/

The Local. Hans Rosling: ”No such things as Swedish values”. Publiceringsdatum: 2015-05-13. Nedladdat: 2016-06-15. Webbplats: http://www.thelocal.se/20150513/hans-rosling-im-an-ambassador-for-the-world-in-sweden-connectsweden-tlccu

The Guardian. David Cameron joins calls for promoting ”British values” in schools. Publiceringsdatum: 2014-06-15. Nedladdat: 2016-06-15. Webbplats: http://www.theguardian.com/politics/2014/jun/15/david-cameron-british-values-schools

  • marlies

    Värderingar förändras efter innehåll långsamt. Även vi måste anpassa oss till andra inom lika ramar godtagbara. Ser vi oss om är vi sedan länge internationella i vår marknad. Envisas vi möts vi av motstånd i eget land. Vi är inte samma individer som för hundra år sedan i åsikter. En del välkomnas som vi glömt är viktigt. Vi lever enskilt splittrade. I kris och katastrof kan inte alla springa åt var sitt håll. Då måste man vara tajta i relationer, vad man än tycker om varandra som överlevnad i fokus.

  • marlies

    Idag har en del folk långt avstånd till vårat moderna samhälle och samt i våra värderingar. Dessa borde splittras upp i olika alternativ, för att kunna förstå våra system och tänkande. Jag själv tycker det är viktigt att känna till vår historia bakåt hur
    vi levt. Varför kvinnor fick rösträtt, varför barnaga förbjöds, hur vi själva haft galgbackar, stupstockar, steriliserat psykiskt begränsade, husförhör av kyrkfolk,
    tidigare häxbränning, asargudar, förföljelser och smutskastning av ensamstående,
    barn som såldes på auktion ur fattiga hem. mycket har lett till de lagar och förbättringar vi har idag. Att åldersgränser finns i arbete och privat. Att samhället står bakom som stöd, inte vuxna barn, inte små heller. Vi diskuterar arvslott, laglotten som för fanns som understöd till barn vars föräldrar dog, eller blev svårt sjuka.
    Efter det våra försäkringar som skydd, bytesrätt, överklagan av beslut. Mycket information är dolt som självklara för oss. Som vad är en hemförsäkring, skadeanmälan, och varför fackmedlem. Samt att fängelser innehåller vård och aktiviteter, utbildning, permissioner och inga plågokval i förnedring utan tidsgräns.

%d bloggare gillar detta: