Senaste nytt

Vladan Lausevic: Hellre mer integration än samarbete

Vladan Lausevic

I den politiska kommunikationen beskrivs EU-politik ofta med begreppet ”Europasamarbete”. Självklart pågår samarbete på EU-nivå oftast inom ministerrådet i de frågor där medlemsstaterna har starkare institutionella befogenheter. Inte minst med tanke på att Lisbonfördraget inte alltid räcker till för att fatta beslut.

Europeiska Unionen är dock mer än resultat av samarbete mellan stater. På ”politiska” heter det ofta att stater ”delar/poolar resurser”.  Idag är EU världens mest integrerade union med bland annat världens enda övernationella demokratiskt valda parlament. På flera sätt och vis, som att ha en egen budget och att euron finns som valuta är EU likt det konfederativa USA under första hälften av 1800-talet.

Finns det därmed anledningar att utifrån liberal synpunkt vara kritisk mot nuvarande begreppsanvändningen vid beskrivningen av unionspolitik? Definitivt ja. Begreppet ”Europasamarbete” tillämpas ofta på missvisande sätt som dessutom går emot de liberala idéerna rörande hur unionen bör utvecklas.

Att det talas mer om samarbete än om ”europeisk integration” faller samman med oro hos politiska aktörer. Kriserna som har präglat unionen sedan 2008 har gynnat ökad motstånd mot vidare integration. Genom att kommunicera om samarbete kan en och annan politisk aktör skapa en större mental distans till beslutsfattningen  i Bryssel.

I exempelvis Nederländerna omformulerades det senaste EP-valet från att handla om ”europeisk integration” till att handla om ”europeiskt samarbete”. Den nytillträdde högerliberale  premiärministern  Mark Rutte uttalade till och med att ”tiden för närmare union” var förbi för att bemöta de ”euroskeptiska väljarna”. Samtidigt som unionen integrerades mer, främst inom eurozonen.

Att medborgare tenderar att vara skeptiska beror ofta på bristen på visioner och ledarskap. När problem och utmaningar inte blir lösta på EU-nivå så tenderar medborgare att vända sig till sina nationella regeringar och kräva nationella lösningar som i princip är otillräckliga. Därför måste fler liberaler ta en viktig ställning för framtiden när unionen som det sägs står inför ett ”vägskäl” ’. Ska vi vi böja oss inför nationalism och pessimism eller ska vi verkligen stå för de visioner och argument som vi kan göra skillnad med?

Liberaler som vill  vidareutveckla unionen måste därmed erbjuda ett bättre narrativ och precisera för väljarna hur unionen kan formas utifrån liberala argument. Ett steg i rätt riktning vore att börja med att ändra språkbruket och börja tala mer om behovet av integration. Eftersom en institutionell process som kan leda till en federal, politisk och medborgarbaserad union kräver mer än en retorik om ”Europasamarbete”.

Samarbete och integration är inte samma sak

Begreppen ”samarbete” och ”integration” har förstås helt olika betydelser och synonymer. Samarbete relaterar till samverkan och lagarbete och integration relaterar till sammansmältning och införlivning. Samarbete har därmed konnotationen att självständiga parter samarbetar på jämlika villkor snarare än att ingå i en större beslutsfattande enhet där villkoren inte alltid är lika för alla och därför kräver delade värderingar.

För att EU som politiskt helhet fortsättningsvis ska kunna hantera utmaningar i en allt mer globaliserad värld och regionaliserad Europa krävs mer integrationsorienterad  liberal retorik. Framtidens utveckling innebär att nationella institutioner allt mindre kommer att räcka till för övernationella lösningar. Europeiska institutioner kommer att behövas med starkare mandat, resurser och suveränitet.

Liberal federalism behövs för framtidens styrelsesätt

Det finns två stora ”skolor” om varför kriserna uppstod och hur de ska hanteras. Det ena skolan som bland annat består av vänsterpopulister och konservativa argumenterar att det berodde på för mycket europeisk integration och att mer politisk makt måste åternationaliseras. Den andra skolan där även liberaler ingår menar att kriserna berodde på för lite integration och att mer integration med tydlig maktfördelning är framtidens lösning.

Begreppet ”Europasamarbete” är likt retoriken det mellanstatliga samarbetet vilket är ett konfederativt sätt att styra unionen. Som liberalernas ledare i Europaparlamentet Guy Verhoftstadt skrev i sin bok ”Europas Förenta Stater” är problemet att unionen styrs utan en regering. Därför föredrar liberaler ofta en federal maktfördelning, ungefär som i USA med federala och delstats rättigheter,  än systemet baserat på att 28 nationella regeringar utifrån sina nationell intressen ska ta beslut på EU-nivå.

Demokrati och identitet

När stater integrerar sig i varandra av ekonomiska skäl så uppstår för eller senare andra typer av frågor som måste hanteras, som de ekologiska. Beslut som fattas på övernationell nivå tenderar att påverka synen på vad som anses vara staternas identitet. Inom EU tillämpas det som på engelska kallas för multi-level governance – flernivåstyre. Det innebär att ett beslut som tas i Bryssel inte är ett internationellt, externt eller utrikespolitiskt beslut. Ett beslut från Bryssel är ett internet beslut för ett europeiskt medlemsstat. Därmed begick allvarliga institutionella misstag när svenska regeringen efter valet i regeringsförklaringen likställde EU med FN och  underställde förra EU-ministerposten under Utrikesdepartementet.

Annan utmaning handlar om demokrati. Än så länge kan politiker som David Cameron säga att det inte finns någon ”europeisk demos”.  Det beror dock främst på  att demokrati fortfarande är väldigt nationell. Liberaler bör därför stå mer för tanken om union av och för medborgare. Eftersom det skulle även innebära att individen får bättre institutionella möjligheter att påverka och legitimera den politiska makten och samhällsutvecklingen på EU-nivå.

Liberaler har en ny historia att skriva

Sist men inte minst så handlar synen a EU-politiken om liberalismens historia. Liberaler har historiskt sett skapat och format demokratiska stater. Historien om hur EU blev en demokratisk, medborgarbaserad och suverän union står fortfarande oskriven.  EU är förvisso inte en stat men just genom att resonera mer utanför statens ramar kan liberaler forma en institution som behövs i en tid när stater på egen hand inte klarar av en globaliserad värld. Mycket har redan gjorts. Det som presenteras som ”europeiska värderingar” handlar såväl som marknadsekonomi, oberoende institutioner och mänskliga rättigheter.

På det sättet har liberaler möjligheten att göra skillnad som unionsbyggare och bör ta ett steg längre och kunna utveckla syn på europeisk identitet, demokrati och medborgarskap som på långsikt kan underlätta att integrera unionen ännu mer.

Referenser

Orebach, Peter. The EU Competancy Confusion. Limits, ”Exstansion Mechanisms”, Split Power, Subsidarity and ”Instituional Clashes”. Publiceringsdatum: 2003-09-01. Nedladdat: 2016-05-20. Webbplats: http://law-wss-01.law.fsu.edu/journals/transnational/vol13_1/orebech.pdf

  • marlies

    Jag tycker lika. Blir integration ett normalt fenomen, kommer samarbetet naturligt i samförstånd ur brett perspektiv från start. Inte ur näringslivs synvinkel utan ur befolkningens som helhet. Alla vet att tjurigt tamt folk suger energi ur allt vad arbete framåt kräver, i eviga diskussioner om varför och hur och varför jag och nu och inte senare. De för vidare ansvaret till andra för att slippa själva. De letar syndabockar ideligen åt andra håll först, sedan bland egna.. Sådana behöver klara besked och krävas på dokumentation av utfört arbete, granskas och krävas på åtgärder på förutbestämd tid. Som vi har bytesrätt och reklamation för utsortering av dålig marknad. Där har vi Fairtraid. Det privata företaget har fått revansch. Idag utan kontroll, med internet som marknad. Samma sak som inom EU. en del lok, andra släpvagnar att dra på.

  • marlies

    Sedan har vi andra stater med stort inflytande, som också måste ta mera ansvar om det ska fungera och följa gällande riktlinjer efter förmåga. Varför inte ett Inka Tower mitt i Washington om mänskliga rättigheter ska gälla lika. Gärna en buffel som symbol på tornet. De gillar megakött.

  • marlies

    I, vilket fall som helst ska inte jag bygga upp EU som ett syfte för något helt annat politiskt.. Det rimmar snett att vissa inte har något liknande och inte heller är motiverade till västs syn i humanitet som visar sig vara tvärtemot i snabb global utarmning för ett fåtal utvalda. Människan lämnar köttet sist, och befolkningen har fråntagits eget försörjande, med en mängd lagar , regler, påföljder på individnivå,
    samtidigt som näringslivets kapital flyttat utomlands. Pass på häst, körkort för motorsåg, EU kort för moped ,Banklureri, pensionslureri,,bostadsfusk, Skolnonchalans, vårdnonchalans, polis och social nonchalans, positiv drogpolitik,
    Samt ett maxutnyttjande av arbetskraft på existensminimum. Utöver ökat barnpornografi, kriminalitet med grovt våld och fler brottsoffer, illegal vapeninförsel,
    en vägran till bostadsbyggande, auktion på kommunala verksamheter, sammanslagning av kommuner med mindre resurser, ett otillräckligt brandförsvar,
    urbanisering till städer, en försäljning och abonnemang av produkter omöjliga att avsluta. Så kapital håvas in i mångmiljonbelopp. Så berätta inga sagor för vuxna.

  • marlies

    Vi kommer att ha en hissnande andel äldre om några år utan någon som helst planering för detta. Därutöver ökar västs välfärdssjukdomar lavinartat utan några som helst åtgärder i fortsatt hälsa. Sjukvård upphandlad av utländska aktörer, där personal inte har kompetens för svårt sjuka med mycket behov av vård och insatser. Allmänna sjukhus går på knäna. De anses inte vara snabbt lönsamma och har inte samma lockande löner och system. Läkare utan gränser talar om hur EU ser på egna och andra länder. Ett skampris de fick att allmänt beskåda. Samt alla sorter av hjälporganisationer, Galor och insamlingar av misskött ledarskap.

  • marlies

    2018 har FAS 3 jobbat in klart FÖR VAD ? INOM EU ? BLODHUNDAR HAR VI HAFT NOG HISTORISKT AV AP PRIMATER TILL ÖKNING AV GLOBAL FÖRSÖRJNING.
    Hur många har satt sina liv till sedan begynnelsen ? Vad är resultatet ?

  • marlies

    De beter sig som människor skapats som missväxt att bekämpa ,svälta mörda utan någon tolerans alls för jordens alla värden. Intet kan de förvalta.

  • marlies

    Motståndet för allas överlevnad heter journalister, fotografer, terrorister, rebeller.
    Lika gammalt som politiskt krigande. Så skyll er själva gamla urtida individer.
    Valurnor går att välta överallt. Bra betalt inget göra. Ni diggar kapitalkretslopp med människor som insats.

  • marlies

    Man brukar göra riskbedömningar i vanligt samhälle. Vore intressant att se dessa.
    Ibland är risk bra politiskt. Ett inbördeskrig för större vapen en kul grej ? Väl beprövad i åratal i sträck.

  • marlies

    Jag tycker nog det är hög tid för dem som har större inkomster att flytta på sig och bli delaktiga i områden med mindre tillgångar. Att hjälpa till för uppbyggnad socialt, i skolor, fritidsaktiviteter för gemensamma värderingar för en framtida bättre gemenskap och förståelse. Det är nyttigt att bekanta sig med den vardag som väntar oss övriga. Många har levt så i generationer med enbart fördelar. En blandad bostadspolitik, villor, radhus, lägenheter. De flesta tycker om att vandra mellan olika miljöer, och lär av varandra kulturer ,trosuppfattningar mer än underkläder, inte minst maten och sättet att äta och bjuda. Även klädstil, musik och i hur de umgås socialt.
    Det finns olika sätt att leva på. Det finns fördomar än om vissa bostadsområden,
    men även där bor tekniker, lärare, läkare. sådana kallar jag äkta moderater. De slösar inte på skräp och dyra amorteringar, lån utan utvecklar framåt. En billigare omkostnad
    med sparat för speciella ändamål.. Som att ha roligt på sin fritid och ha tid tillsammans. Idag saknar många kontakt med svenskar. Därav missförstånd i hur man lever här. Man kan bli galen på folk som tror sig veta och inget begriper, oavsett etnicitet.

  • marlies

    Att samarbete är lika omöjlig som en konflikt med enbart en enda syn har visat sig historiskt. Kanske någon bråkar med sig själv, och krossar ett äpple i pannbenet, inte vet jag. Konstiga rubriker nuförtiden.

%d bloggare gillar detta: