Senaste nytt

Sophia Barthelson: Betyghetsen leder till en ond cirkel

Privat

Jag är för betyg. Jag tror kanske inte att all kunskap kan mätas exakt på millimetern, men jag tror att det går att använda betyg som urvalsinstrument till högre utbildning. Jag tror att betyg kan vara en sporre för vissa elever.

Det bästa är naturligtvis att lära för livet och inte för att få en bestämd bokstav på ett papper, men strävan efter ett högre betyg kan ändå ge en knuff i rätt riktning. Jag tror också att betygen kan ge konkret information till såväl elever som föräldrar. Men betyg är inte ett problemfritt område.

Hallsbergs skolelever höjer sina betyg, kunde vi nyligen läsa. Från att ha haft jumboplaceringen i Sverige gällande andel elever som var gymnasiebehöriga så har man klättrat rejält. På bara ett par år ökade gymnasiebehörigheten med mer än 10 procentenheter. Plötsligt låg kommunen på plats 40 i landet. Bildningsnämndens ordförande slog sig för bröstet och förklarade att man fått kommunens lärare att ta ett större ansvar för elever som riskerade att halka efter. Grattis till alla elever i Hallsberg!

Eller kanske inte ändå?

Enligt vittnesmål i Sveriges radio beror nämligen de fina resultaten på att många lärare känner sig pressade av skolledning och förvaltning att sätta högre betyg än eleverna gjort sig förtjänta av. Och Hallsberg är inte unikt, även om det kanske varit särskilt tydligt just där.

I PISA-undersökningarna år 2000 och 2003 presterade svenska 15-åringar över OECD-genomsnittet i samtliga tre kunskapsområden, matematik, läsförståelse och NO. Därefter har svenska 15-åringars genomsnittliga resultat försämrats mest jämfört med alla andra OECD-länder. I PISA 2012 når 25 av 34 länder högre än Sverige i matematik och naturvetenskap. I läsförståelse presterar 19 länder bättre än Sverige. Ändå har svenska elevers genomsnittliga betyg stigit under samma tid. Hur är det möjligt?

Ett tag pratades det mest om att vissa grupper av elever tycktes ha problem i svensk skola. Det var lågpresterande pojkar som sjönk ytterligare. Det talades om att skolorna måste bli bättre på att få dessa pojkar mer intresserade av skolarbetet.

Sedan var det de nyanlända eleverna.

Kommer man till Sverige vid 14 års ålder är det svårt att hinna läsa in grundskolan. Och visst. Det ligger en del i detta. Under senare år har Sverige tagit emot allt fler äldre barn och många av dessa har knappt gått i skola tidigare. Men det förklarar inte hela tappet. Samma sak med de där pojkarna. Det är ett problem att alla elever måste läsa samma ämnen på samma nivå. One size fits all. Bortsett från att den förstås inte gör det. Men inte heller det räcker som förklaring. Och det går definitivt inte ihop med de stigande betygen.

Just nu sitter tusentals svenska lärare och rättar sina elevers nationella prov. Proven anses viktiga för att skapa en likvärdig skola i hela landet. De utgör ingen slutexamination. En enskild elev måste inte få det betyg i ett visst ämne som hen hade på nationella provet. Däremot ska proven vara normerande för lärarnas betygsättning. Proven lägger ribban för ett visst betygssteg. Just Stina kanske har feber, men går till skolan ändå, den dagen då nationella provets uppsats i svenska ska skrivas. Eftersom hon inte är frisk skriver hon sin sämsta text för hela det läsåret. Men det vet ju hennes lärare. När det är dags att sätta slutbetyg kan läraren bortse från den där texten skriven i feberyra. Vad man däremot som lärare inte får bortse ifrån är den nivå som Skolverket rent allmänt lagt fast i de nationella proven.

Ändå är det uppenbarligen precis vad som sker hela tiden.

Våren 2015 fick 38,3% av alla svenska elever i årskurs nio högre slutbetyg i matematik än deras resultat i nationella provet i samma ämne. 1,6 % fick lägre. Såvida vi inte ska tro att Sverige drabbats av en epidemi just vid tiden för det där provet och mer än en tredjedel av eleverna satt i skolan med feber så måste det bero på att lärare medvetet väljer att sätta högre betyg än de ska.

I svenska fick 27,3% högre betyg på än på nationella provet och 9,1% lägre. Engelska utmärker sig med 10,8% högre och 14,9% lägre.

Det hela blir inte mindre allvarligt om vi tittar närmare på de nationella proven. För det första så är resultatet på ett nationellt prov ett genomsnitt av elevens resultat på de olika delproven i ämnet. Det betyder att en elev som når A på två delar får A i provbetyg, även om hen inte nådde högre än C på den sista delen. Så får man däremot inte hantera slutbetyget. Där måste eleven ha nått A på samtliga områden inom ämnet för att få A i betyg.

För det andra mäter inte nationella provet precis allt i ett ämne. En elev kan nå höga resultat på det som ingår i provet, men ha andra delområden där hen inte når lika högt. Att en viss andel elever har lägre slutbetyg än betyg på nationella provet är därmed naturligt. Att däremot uppåt 40% av eleverna i ett visst ämne skulle ha högre slutbetyg än provbetyg är minst sagt svårförklarligt.

Sedan är det ju inte heller så att kraven är för höga på nationella proven. Som språklärare känner jag förstås bäst till proven i engelska. Varje år sitter jag i förundran – för att inte säga förtvivlan – över vilka nivåer som skolverket vill ha för de olika betygsstegen. Det som krävs av en elev i årskurs 9 för att få ett E (lägsta godkända betyg) klarar minst hälften av mina yngsta elever. De går i femman. På samma sätt skulle en majoritet av mina elever i sjuan nå C på niornas nationella prov. Tyvärr finns sekretessregler som gör att jag inte här kan ge exempel på vad som accepteras i de engelska uppsatser som Skolverket bedömt och kommenterat och som sedan ska tjäna som vägledning för lärare. Låt oss bara säga att nivån ofta är skrämmande låg.

Varför gör vi så här?

Tror vi verkligen att vi gör elever en tjänst genom att lura i dem att de kan något de i själva verket inte behärskar? Att en enskild rektor sätter press på sina lärare att höja betygen kan man möjligen förstå, om än inte acceptera. Höjda betyg betyder nöjda elever och föräldrar, samt ofta också ett inflöde av nya elever. Och med nya elever kommer mer pengar, vilket förstås är väldigt lockande för den rektor som försöker få budgeten att gå ihop.

Motsatsen, lägre betyg, innebär en ström av arga elever och föräldrar. Kanske också ett antal anmälningar till Skolinspektionen. Där kan sedan skolan mycket väl få rätt, men varje anmälan innebär många timmars administrerande och sannolikt också ett antal sömnlösa nätter för berörd lärare och rektor.

Men var finns Skolverkets incitament att acceptera betygsinflation?

Borde inte ett statligt verk tvärtom se sig som en nitisk vakthund när det gäller att upprätthålla kunskapsnivåer i svenska skolor?

Var finns åtgärderna mot rektorer och lärare som avviker för mycket från resultaten på nationella proven i sin betygssättning?

När får vi se Skolinspektionen begära in uppgifter från landets gymnasier om grundskolor som uppenbarligen släpper ifrån sig elever med betyg de inte kan leva upp till?

Kommer provkonstruktörerna någonsin att sätta ned foten och kräva att få ställa tillräckliga krav på eleverna? Eller ska vi fortsätta glädja oss åt allt högre betyg på landets elever samtidigt som vi försöker att inte låtsas om att kunskaperna sjunker i samma takt som betygen stiger?

  • marlies

    Svenska skolan ha länge observerats. En orsak till turbulensen är ständigt ändrade direktiv i läroplaner. Lärare ska räkna in planering i arbetstid som görs på övertid. Många timmar har tagits bort av allmän avundsjuka. De har även förberedelser på lov inför kommande termin. Många vet inte förrän strax innan vilken klass och skola de ska arbeta på. Därutöver minskad undervisningstid, genomgångstid som försvinner i adminstrationstid. Därmed har grunden till lärarnas förutsättningar urholkats, i en allt mer krävande individanpassning till elever.. Vissa tror de kan bolla med skolan hur som helst och ändå kräva övermänskliga krav. En lång brist på godkända lärare har gjort att intagningspoäng för utbildning till yrket varit långt under norm. Att sätta en legitimation över denna brist har gjort att det har försämrats ytterligare i fler tillfälliga vikarier, som är nya för klasser och elever. En grundad oro råder i alla skolor av en
    ogenomtänkt stabil läroplan för lärare och elever. Därav fusket för att inte helt förlora förtroendet de är satta för. Skolverket borde ge sig till Finland. En av världens bästa skolor. Ett stort kunskapsförakt råder politiskt. Länge sedan man slog in kunskaper.
    Förr blev ungar självförsörjande efter 6 årig folkskola. 3 årig gymnasieskola ett SKÄMT. Exakt samma innehåll man lärde in på 2 år tidigare. Folk drar ännu dit de vill vid 18 år. En eloge till alla lärare och elever som stått ut i denna idioti
    Praktikyrken har hånats genom att tvinga på dem teoretiska kurser.
    Kreativa har medicinerats istället för att ta vara på deras färdigheter.
    Skolan ska anpassas efter de krav som ställs, inte tvärtemot. Vissa har ingen
    ljudisolering, ingen godkänd inomhusmiljö heller. Den sociala miljön har urholkats i aktiviteter som träning för detta. En skam i många år.

  • marlies

    Normala individer är logiska och begriper det mesta utan teori, som enbart är hjälpmedel, redskap för inlärning ska finnas i mängd, redovisningar fritt ur elevers intressen efter deras kunskapsnivå och inte årskurser. Vansinnigt att flyttas upp utan godkänt i kurser.

  • marlies

    Det är inte klokt att skämma ut våra lärare och elever internationellt. Vi har exakt samma grund som andra om de tillåts. Att politiker inte kan matematik syns globalt i minus och plus, inte fysik och kemi heller. Inte heller biologi, inte naturvetenskap, inte forskning och evidensgrundat. Inte värden, inte kvalitet, inte fördelning. Inte ens att kapital heter naturtillgångar. Men att snåla på detta i utbildning. Det fattar dom.
    Vilka UFON ?

  • marlies

    Teori är något som ligger till grund för genomförande praktiskt. Detta lärande börjas i hemmet, i att hjälpa till och få sin vardag förklarad. Den ska alla klara och förstå när skolan är avklarad. Ett ansvar har också förskolan och fritidsgårdar. I att tillhandahålla redskap att arbeta med. Det finns inte ett ämne som inte innehåller siffror och bokstäver. Tid är avgörande, samt personal som har detta som intresse, men även vuxna i stort. Läxors sämsta plats vid bord. Förhandling. En klocka inställd på läxtid.
    Tjafsar barn ska de tydligt se och känna förlorad FRI TID. Så är det i vår vardag, övertid i jobb. Inte meningen barn ska gå om och lära in baskunskaper som vuxna.
    Man ska tydligt förstå att man vinner tid om man är flitig. Sedan kan det inte vara svårt att planera in ämnen inte godkände för lektioner med klassen under, ibland bara delar.
    Alla barn leker in kunskap och härmar oss. Idag vill vuxna vara i fred. Sätter på en film, låter ungar spela spel. Helt ok om det är en belöning för något. Som när vi belönar oss. Går på bio, ut och äter, köper något som vi arbetat ihop. Bara posten kommer i brevlådan.

  • marlies

    De allra flesta har avskytt skolan i generationer. Ett fåtal lärare minns man. Normalt hatar ungar att sitta still, även en stor del vuxna. Själv får jag ont i kroppen av det.
    I dag har vi musarm av datorn. Vi är skapade att röra på oss. Det finns också dokumenterat tid för hur länge man kan koncentrera sig på i fakta. Allt i låsta ställningar är belastning. Så vad framtida generation får för skador i evigt stillasittande är en fråga. Man ska även sortera bort i leksaker. De går att ställa undan och bytas ut.
    Barn blir stressade av mycket, och kan inte själva välja. Man vet att barn med mindre, lär sig mer, som barn med knappa förhållanden. Min lillebror kunde allt utantill när han började skolan. Skolböcker var som leksak. Småsyskon härmar de större. Vi var mycket utomhus och lekte självständigt. Mode då hela min uppväxt. Vi ser samma mönster hos våra invandrarbarn. Att hjälpa till och leka själva. För oss ser det grymt ut. Men en stora syster, bror perfekt att fostra. Inga moders, faderskänslor där.
    Inga barn slår ihjäl varann. Slagits har de alltid gjort, utmanat varann. Inget man ska lägga sig. Bara i undantag. Idag är kontroll ända in på föräldrars köksbord.

  • marlies

    Idag har vi en enorm arbetslöshet med vad som varit normalt för just Sverige. Detta gör att folk allmänt tappat aptiten för kunskaper. Vi lever som på 1800 talet med dagdrivare i sysselsättning. Idag skämtas det om att vi snart får göra egna disk, skoborstar, snusdosor och annat för en skälig levnadsstandard. Att vi snart får vandra runt på vägar, erbjuda tjänster för frukost och lunch, för en plats att sova i en kökssoffa. Jag har själv blivit ifrågasatt då jag valt kvalitet istället för en pysselverkstad. Sådan inriktning för senare meriter och användning. Man ska leta sin egen plats. Glo på datorn, filmer, göra pappersblommor inte min utveckling, inte virka grytlappar heller. Jag väljer efter mej, design och med kunnande kursledare ett gammalt intresse att utveckla. Vi har rätt att delta i vad vi vill, och exakt behöver för hållbart framåt. Barnskötaren är jag redan för länge sedan,. Man ska satsa i bredd.
    Har man bas i mycket har man mycket att välja. Därför är skolan otroligt viktig från start. Praktik borde finnas regelbundet, i en katalog som är obegränsad som inriktning senare. Samt besök till och från skolan. Skolan borde vare ett samhälle som utanför.
    Inte kan våra gamla föräldrar komma in till jobbet och tycka det ena och andra.
    Detta säger en hel del om dagens kvalitet. Inte heller gillar lärare att vara instängda och isolerade. Många får panik så fort de ser en skola. Som ett fängelse. Inte minst högstadiet. Jag gick i nybyggd supermodernt gymnasium. Soffgrupper rejäla i varje korridor, stor Cafeteria dämpad, rast rutor med bänkar och odling. En hemtrevnad som miljö. En välkomnad till en vuxenvärld.

  • marlies

    Vi har alla olika förutsättningar och behov. Därifrån bygger man upp och inte NER.

  • marlies

    Idag borde alla begripa att betyg bara är ett papper. Överensstämmer inte dessa får ungar problem senare i nya utbildningar och jobb. Ska dessa också bli lärare sen i ännu mindre kunskap ?. Samt en generation som hjälper till ännu mindre än idag.
    Man blir som man umgås i samma miljö ! Skakar på axlarna och flinar. Att slåss är en social mognad. Ungar ska veta och lära sig hur slag känns samt läkningstid. Som små är de mjuka i skelett, lätt läkta.. Som vuxna helt försent att fatta. Då grovt våld mot varandra, och skratt i domstolar. Vi är fysiskt mycket starkare, därför förbjudet.
    Barn lär gränser av varandra i tålighet, förståelse. Alla ska ha tillgång att utveckla ett samvete., lära sig förlåt, bli sams av eget förstånd. De ska tacka varje gång de kunnat köpa något av våra inarbetade pengar. Respekten för vuxna. Dessa möter de resten av sitt liv. Respekt kommer uppifrån och följer till föräldrar, äldre, lärare till barn.
    Våra politiker inga idoler. Barn har svårt att kommunicera tydligt därför ingår slagsmål, knuffar, nyp som norm. Rastvakter därför upp till 12 år, då de flesta ska kunna umgås socialt. En mognadsprocess.

  • marlies

    Vi ska ha flöden i allt. I kroppen i, samhället, natur, ekonomi. Allt som är för tätt och låst ger tryck och spänningar. Vi har doseringar i allt därför. I dygn år, väder, medicin,
    löner,, mat,, vatten. Vi har standardmått. Men också tennisarm, migrän, misshandel,
    devalvering, jordbävningar, svält och krig samt betyg för att hålla oss inom rimliga gränser. Vi är kända för att sväva ut i fantasier. Ett helt alfabet lite överdrivet i bedömning.. Börsen har koll på anslagen vi begär. Men Godkänt borde vare självklart.

  • marlies

    En coach, ung kille på bussen idag sa i mobilen till en elev på universitetet. Man måste ha en grym morsa, annars tar man sig ingenstans. Den repliken var suverän.
    Vi är olika. En del skoltrötta, varvar studier därför med nöjen för att orka. Då spelar det ingen roll om man är klar i ålder 25 eller 27 i framtiden. En del är taktiker på direkten om något lockar plötsligt, blir snabbt klara med kursen. Med grym menas att vara objektiv efter hur ungdom fungerar. En del är redan målmedvetna för jobb utomlands.
    Självklart var jag tvungen att berömma honom som coach. Möjligheter nya serveras hela livet, så ett misslyckande kan leda framåt också.

%d bloggare gillar detta: