Senaste nytt

Leo Gerdéns avskedskrönika: Tack för mig – yttrandefriheten har ingen åldersgräns

Det här är min sista krönika på Frihetssmedjan. Jag vill verkligen tacka för att jag har fått chansen att skriva krönikor varje tisdag och att ni har läst dem. Jag vill nu avsluta med ett ämne jag brinner för, nämligen allas rätt till yttrandefrihet.

Yttrandefriheten kan låta självklar. Det är en av Sveriges grundlagar och då är det väl självklart att den efterföljs? Tyvärr är det inte lika självklart som det borde vara.

Jag har alltid varit frispråkig och vågat ta debatten, oavsett om det handlar om feminism, systembolaget, invandring, individanpassning i skolan, klimatflyktingar, eller rätten till yttrandefrihet. Jag har alltid vågat säga vad jag tycker och tänker även om jag vet att äldre människor kommer använda härskartekniker för att trycka ner mig.

Härskartekniker är bland det värsta jag vet. Jag vet inte hur många vuxna som sagt att jag är för ung för att hålla på med politik. De menar att det är olämpligt att en så ung person får tycka till om politiska ämnen. Men det är inte ungas engagemang som är olämpligt, utan det är härskartekniker.

Alla ska känna sig välkomna i den politiska debatten. Politik ska vara något alla kan engagera sig i och försöka påverka. Härskartekniker hör inte hemma i den politiska debatten. Härskarteknik används för att trycka ner istället för att ha en saklig debatt. Trycka ner istället för att lyssna och ta in. Trycka ner istället för att ta alla på allvar.

Istället för att vi ska stoppa ungas engagemang ska vi låta de utvecklas i sakliga debatter. Det är när vi bjuder in dem som de kan blomstra. Vi unga är nästa generation och kommer leda detta land i framtiden.

Ett bra debattklimat är oerhört viktigt. Med dagens teknik och sociala medier kan man som politiker och debattör få snabb respons och feedback på förslag och artiklar. Det är någonting som stärker demokratin. Dock har kommentarsfälten på senare tid präglats mer av härskarteknik än konstruktiv kritik.

”borde gå och leka i sandlådan” och ”äckligt cyniskt” är bara några av kommentarerna jag fått. Den sistnämnda kommer från en av Sveriges största dagstidningar. Jag har även fått elaka kommentarer riktade mot min familj. På grund av detta har jag slutat läsa kommentarerna till mina artiklar.

I FN:s barnkonvention artikel 12 står det tydligt att alla barn och unga ska få komma till tals i media. Det står även i en av Sveriges viktigaste grundlagar, nämligen yttrandefrihetslagen. Kan vi inte komma överens om att vi ska börja lyssna på Barnkonventionen och svensk grundlag och sluta trycka ner unga?

I och med denna krönika tackar jag för mig och låter en annan krönikör ta över rodret över tisdagskrönikorna. Jag kommer däremot absolut inte sluta med politik. Det jag vill att ni ska komma ihåg från min tid på Frihetssmedjan är att alla har åsikter, idéer och tankar och att en fri och öppen debatt alltid lönar sig.

För en sak ska ni ha klart för er: Jag tänker inte sluta skriva på grund av att konservativa människor vägrar ta mig på allvar. Hatarna får hata, det spelar faktiskt ingen roll.

%d bloggare gillar detta: