Senaste nytt

Frans Sporsén: Peter Sunde har fel om delningsekonomin

Bild av Stephen Kirk

I DI Digital (17/5) skriver Peter Sunde om den “extremkapitalistiska” delningsekonomin.

Delningsekonomin utmanar den svenska modellen som är byggd på statskapitalism som gynnar de redan etablerade det vill säga, storföretagen.

Utöver detta utmanar delningsekonomin även det dyra förhållningssättet som det kostar att erbjuda en tjänst/vara.

Alternativet till vad Sunde kallar “extremkapitalism” i form av en kraftigt reglerad marknad leder i de flesta fall till att stora företag får kraftiga konkurrensfördelar. De har råd med den juridiska assistans som krävs för att maximera sin verksamhet i trånga korridorer och skatteplanera.

Att, som nämnt exempel, satsa 100 miljoner på Facebook är beklagligt och onödigt. Inte för att det var Facebook, utan för att företag inte behöver bidrag.

Företag behöver stabila spelregler och spelutrymme att testa sina idéer utan att mötas av godtyckliga barriärer, anpassade för en tid med helt andra premisser.

Svenska staten satsar årligen åtskilliga miljarder svenska kronor genom runt 60 statliga riskkapitalbolag och ännu fler lokala innovationsstödjare.

Även om idén kan låta lovande, talar en stor forskningsstudie gjord av Ratio att dessa riktade bidrag i de flesta fall har liten effekt på företagets verksamhet, och i värsta fall snedvrider konkurrensen till förmån för företag som lägger stor kraft i att söka vidare bidrag.

Vad delningsekonomin däremot gör är att den suddar ut vikten av stora företag med högt materiellt kapital som anställer folk för att använda deras produktionsmedel.

Delningsekonomin är inte en marxistisk dröm, men den bör välkomnas av socialistiskt sinnade eftersom den ger folk en plattform att kunna använda sitt eget vilande kapital, som bostäder eller bilar, för att kunna dra in pengar.

Skillnaden mellan Marx tid och samtidens delningsekonomi är att produktionsmedlen är i arbetarnas händer, men att plattformarna styrs av de nya ‘exploatörerna’.

Självklart är det problematiskt att plattformarna i sig tar ut en så stor del av intäkterna. Men så länge man har ett system som tillåter fri konkurrens från alla håll så finns alltid möjlighet för bättre system som tar ut mindre andel av vinsten. Så länge som användarna anser att apparna eller systemen är värda en stor del av omsättningen, kommer utbytet att vara gynnsamt för båda parter.

Det fria utbytet mellan folk på internet är svårt att stoppa, och om någon borde veta detta är det Sunde. Problemet när man försöker reglera det är att fel personer får skulden och godtyckliga barriärer stoppar utveckling.

Utvecklingen till följd av digitalisering lyfter snarare vikten av att inse att de nya formerna av ekonomi kräver ett system som växlar mindre regleringar på företag till ett större ansvar av det offentliga vad gäller trygghet och välfärdsfunktioner. Vi måste släppa idén om att folk skall jobba i 50 år på samma fabrik och få en guldklocka, och skapa ett välfärdssamhälle som är kompatibelt med den snabba utvecklingen.

Frans Sporsén sitter i CUF’s förbundsstyrelse och jobbar som politisk sekreterare för Centerpartiet.

  • marlies

    Jag tycker att ska man starta småföretag måste hyror för lokaler till dessa sänkas. Det är av stor betydelse som nyföretagare att de får plats centralt där människor finns att upptäcka nyheter. Marknadsföring i sig är en dyr historia. Dessutom går det åt 18 timmars arbetsdag de första åren. Startbidrag äts snabbt upp, så ett riskkapital måste man ha. Själv tror jag på mindre utsökta kundgrupper för särintressen, som skiljer sig från storföretag. Jag tror också att i mindre finns mer spridd utveckling. Idag i handel är det turbulens i konkurrens. Allt ska göras om i inredning ständigt, och produkter blir otrendiga snabbt. Personal är därför nästan enbart timanställda. Där har andra makten i stort i sortiment och utseende inredning. Så trygghetspaketet för dessa måste göras om. De hamnar utanför i tillstånd till lån och annat utan fasta anställningar, som för andra heter standard. Plattform är bra som start, men inget att bygga vidare på.

  • marlies

    Marknad som helhet är energiflöde. Ekonomi betyder hushåll. Då alltet i kroppen, naturen och samhället. Allt som är för tätt och låst skapar tryck och spänning. Kapitalet sitter i hjärnan. symptom är tennisarm, migrän, diabetes, demens, jordbävningar, vulkanutbrott, konkurs ,mediciner , ny utveckling, forskning, industridesign, fjärrstyrning. Gammalt rivs, byggs om, försvinner. Allt efter nytillkomna behov i mutationer, samarbete, nya rön, reklam, marknadsföring, lagar,. Vi bestämmer marknad i vad vi köper och i vad vi besöker, i ständig utvärdering av vad som håller.
    En snabbkurs i marknad. Vår valuta bestämmer värdet. Även djuren byter plats.
    Hela klotet hänger ihop med allt i. Världsmarknaden är överförmyndare.
    Min hjärna ska utvärderas i energiflöde och kraft. En del områden full kapacitet, andra i uppbyggnad, en del bortförklaras. Summan bestämmer inriktning senare. Ett levande forskningsprojekt ??

  • marlies

    Marknad är enorm utan ände. Krig, kriminalitet, misshandel och mycket mer ingår i nedanstående, samt allt som vi ännu inte vet ska komma. Vi har mätinstrument för det mesta i uppföljningar samt dokumentation, som hur många besökare på sidan. Lönsamt eller inte.

  • marlies

    Jag tänker att problemet med otillbörlig konkurrens ligger i bristande insyn och kontroll i hur kapitalet används. Många är snabba på att dela ut kapital i ett lovande koncept, en del med hjälp av borgenärer.
    Sedan släpps det hela i fria händer. En del samarbetar i ett inte helt lagligt perspektiv. De själ även ideér av andra. för konkurrensen är stenhård. Själv tycker jag inte företagsinformation ska finnas på nätet.
    Så fort sidor öppnas är dörren öppen för annat. En del har köps upp på detta sätt.

%d bloggare gillar detta: