Senaste nytt

Torbjörn Jerlerup: Evidensbaserat – en tom floskel

Jag brukade gilla ordet evidensbaserat mycket. Jag var en av de som pratade om behovet av evidensbaserad politik. Alltid med det i bakhuvudet att politiken ”förr” inte varit evidensbaserad eller att politiken nu inte är det. Men jag funderade egentligen inte mycket över begreppet. Efter att ha funderat lite inser man att begreppet är en tom floskel.

Evidensbaserat är ett nytt modeord. Med det menas att det man gör politiskt, medicinskt eller ekonomiskt ska ha en solid vetenskaplig grund.

Det sägs att politiken måste grundas på solid evidens. Sådana ord ser man ganska ofta och det som ska grundas på solid evidens kan vara allt från sjukvård till narkotikapolitik till infrastruktur och socialomsorgen.

Till exempel efterlyser man ofta evidensbaserad vård inom omsorgen av personer med mentala funktionsnedsättningar. Då kontrasteras ofta mot vården förr.

Det är bara det att vården förr också påstods vara evidensbaserad.

När man steriliserade folk på löpande band och spärrade in mentalt funktionshindrade i trånga dårhus lutade man sig mot vad man då kallade ”vetenskaplighet”. Hela det rasbiologiska vansinnet präglades av en debatt där man sa sig vilja ersätta tyckande, tro och känslor med vetenskaplighet. Den nya tiden krävde ett vetenskapligt synsätt på toppnivå.

När man skar i hjärnorna i folk och lobotomerade folk var debatten vetenskaplig, sa man. När romer och personer med fysiska funktionsnedsättningar hölls utanför samhället (ni vet väl att de grupperna fick rösträtt och rätt att gå i skola först på 60-talet) var debatten vetenskaplig. När man kastade alkoholister i fängelse på 20-talet, var det med vetenskaplighet som argument. När slavarna hölls i slaveri lutade man sig på gedigen forskning i området. När funktionshindrade förintades i Nazityskland hjälpte gräddan av vetenskapsmännen nazipartiet att utföra det.

Dagens narkotikapolitik är lika galen som 20-talets alkoholpolitik. Idag skulle ingen tro att man kan bota alkoholister genom att sätta dem i fängelse, det trodde man i Sverige på 20-talet. Idag tror man att man kan bota narkomani genom fängelsedomar. Men denna tro är inte bara en tro. Den sägs vara evidensbaserad. Precis som på 20-talet bemödar sig de som vill spärra in missbrukare i fängelse om att ha en gedigen vetenskaplig grund.

Begreppet evidensbaserat är tomt. Det betyder inte mer än att man stödjer sig på någon sorts forskning. Sen VILKEN forskningen är, är en helt annan femma.

Istället för ännu mer prat om vetenskaplighet bör vi inse att vetenskaplighet inte är allt här i livet. Det finns saker som är viktigare än vetenskapliga fakta. Mänskliga rättigheter. Individens rättigheter.



Istället för mer diskussioner om evidens behöver vi ett etiskt tänkande om VILKEN form av evidens vi behöver. Och hur använder i den evidens vi får fram.



Ta till exempel narkotikadebatten där de som vill liberalisera bruket och de som vill ha stränga lagar dänger ordet evidens i skallen på varandra just nu.

Evidensen kan verka vara olika om vissa narkotiska preparats skadlighet. Som lekman är det svårt att bedöma vad som är rätt eller fel rent vetenskapligt. Men det krävs ingen universitetsutbildning för att förstå att det inte skadar någon att en person tillåts odla och bruka cannabis för att lindra sina smärtor.

Samma då någon byråkrat med vetenskapliga rapporter om bakterier som grund förbjuder ideella organisationer och kyrkor att sälja hembakade bullar eller att laga mat, utan att sånt som separata toaletter och spärrar som hindrar folk att gå in i köket, finns där. Ja folk KAN bli förgiftade av en kanelbulle. Det har säkert hänt någon gång…

Så länge en människa inte skadar andra bör denne får göra fritt vad denne vill.

Så länge två eller flera gör saker som inte skadar andra bör de få göra vad de vill. Och varje människa måste ha MÖJLIGHETEN till frihet och till att kunna utvecklas som människa. Vilket betyder att vi måste göra vissa saker som KAN vara skadliga ibland. Vi KAN misslyckas med baket men att våga baka hemma för den ideella föreningen eller kyrkan ger så många fördelar att det uppväger de potentiella nackdelarna.

Nästa gång du hör ordet evidensbaserat, eller läser gamla tiders debatter om vikten av ”vetenskaplighet” i till exempel vården. Ställ då frågan VILKEN sorts evidens och VILKEN sorts vetenskaplighet de pratar om.

Vi behöver skydda individens rättigheter. Och en av de saker individen ofta behöver skydd mot är just ”evidensbaserad” klåfingrighet.

%d bloggare gillar detta: