Senaste nytt

Hur regeringen kan vända Kaplan-skandalen till en framgång

BILD: Emil Langvad

Mehmet Kaplan har nu tvingats avgå. Frågan är: Med en svag och otydlig regering, kan vi vänta oss fler avgående ministrar i framtiden?

När alliansen i opposition gick till val 2006 var det en extremt tydlig rörelse. Socialförsäkringarna skulle försvagas, den övriga välfärden stärkas och skatterna sänkas. Det var en berättelse om ett land som behövde högre ekonomisk frihet för sina medborgare och minskat utanförskap. Detta var en röd tråd genom hela alliansens arbete under åtta år. Oavsett om man står till vänster eller höger kan man instämma i att alliansen lyckades relativt väl med att genomföra sin vision.

När de rödgröna gick till val 2014 fanns också en tydlig berättelse: Något höll på att gå sönder i ett Sverige som blivit kallt, och det var upp till vänsterpartierna att med offentliga lösningar återställa värmen. Även om många röster gick till Sverigedemokraterna, sympatiserade väljarna ändå i viss utsträckning med budskapet. Många upplevde att privatiseringsvågen samt förändringarna i sjukförsäkringen och a-kassan gjorde samhället hårdare.

Men sedan valdagen har regeringen slutat tala om sin samhällsberättelse. Inte ens välfärdsmiljarderna var någon större nyhet, eftersom de inte ingick i det gemensamma projekt regeringen borde ha målat upp. Den ideologiska grunden för en rödgrön regering borde vara tydlig: Att skapa stor trygghet i samhället med gemensamma medel, och utjämna de orättvisor man anser att ett klassamhälle skapar. Regeringen reducerar dock berättelsen till sina komponenter. Här och där kommer en kommentar om att stärka välfärden, då och då tal om klassamhället. De formar ingen komplex helhet. Regeringens ideologiska projekt är vagt, kanske helt enkelt eftersom det inte finns något. Detta kombinerat med det låga valresultatet gör regeringen svag.

I en grupp som upplever sig som svag kan man alltid stärka sig genom att hitta syndabockar. Donald Trumps valkampanj är ett bevis på det, även Tyskland på 30-talet, och kanske regeringen just nu.

Regeringen har nu två val: Antingen kan de göra sig av med Kaplan och fortsätta som vanligt, eller så kan de göra hans avgång till ett avstamp in i något nytt. Regeringen har suttit i ett och ett halvt år nu, och inte vid något tillfälle har de gjort någon större seger. Fortsätter det så här fram till valdagen har regeringen inte en chans. Att ta avstånd från Kaplan, välja in en ny minister på posten och staka ut en tydlig kurs framåt skulle kunna vara ett sätt att förnya regeringens arbete och börja formulera en ideologisk berättelse. Oavsett vad är en sak tydlig:

Regeringen kommer inte vinna 2018 års val enbart på förtroende.
För förtroende har de inget, särskilt inte nu.

Jag är en politisk ung man som har varit med i tre olika ungdomsförbund från vänster till höger. Gillar att skriva, skapa sociala nätverk och vara med min flickvän. Jag är ganska cool och intressant. På riktigt alltså.

%d bloggare gillar detta: