Senaste nytt

Ademir Žilić: Österrike och Serbien – eftervalsanalys

Det var val i Serbien förra söndagen. Samma söndag var det val i Österrike. Båda valen var viktiga för Ryssland och västmakterna. I Serbien hölls parlamentsval, medans man i Österrike hade en första omgång i presidentvalet. Det blev inget lyckligt slut direkt. Anledning nog till att fira finns framförallt i Moskva.

Norbert Hofer heter FPÖs presidentkandidat i de österrikiska valen. Han vann den första omgången med åtminstone 36% av rösterna. Tvåan blev Miljöpartiets kandidat Alexander Van der Bellen. Han fick ihop 20% av rösterna. Den första omgången var ett hårt slag mot alla som tror på öppenhet, frihet, tolerans och Europa.

FPÖ är ett parti som i Europaparlamentet sitter med likasinnade högerextrema, som exempelvis Front National och Lega Nord (Italien). Hofer kandiderade under devisen ”Sanning, frihet, fosterlandskärlek”. Klassisk skolboksnationalism. Och precis som Front National i Frankrike, Lega Nord i Italien, så är FPÖ redo att springa Putins ärenden i Österrike och EU.

Man är redo att begrava europatanken om frihet, solidaritet och evig fred, för nationalismens och hatets skull. Det här är ett av de stora hoten som möter Europa idag som vi måste tala mer om – det högerextrema, nationalistiska spöket som vaknat till liv igen.

Val hölls även i Serbien. Där vann visserligen pro-EU-partiet SNS (Srpska napredna stranka/Serbiska progressiva partiet), men det partiet är djupt delat och försöker gå två vägar samtidigt – både tillfredsställa Moskva och väst. Vad kommer hända när Serbien gått med i EU och ställs inför ett jobbigt vägval på riktigt? Kommer man våga sitta i ministerrådet i Bryssel och rösta ja till nya sanktioner om de behövs mot Putin? Kommer man kunna räkna med ett handlingskraftigt EU även efter att Serbiens SNS anslutit sig till Europabordet? Det här med att man vill ha ”goda förbindelse med både Moskva och väst” kommer inte hålla för alltid.

När den där första förbrytelsen mot internationell rätt kommer från Putins sida då Serbien är ett EU-land så kommer SNS behöva välja – ja till nya sanktioner mot Ryssland eller nej (därmed blockera EU). En sån oklarhet hotar EU:s interna enighet och handlingskraft mot skurkstater utanför. Förlåt, men något så naivt som två-vägars-utrikespolitik och ”neutralitet” existerar inte. Det heter passivitet och det är farligt. EU ska kunna stå upp för folkrätten och införa sanktioner då den uppenbarligen kränks. Det ska man kunna räkna med att varje medlemsstat är med på, därav har jag mina misstankar mot SNS.

Trots så mycket negativt så finns det även en del goda nyheter från valen förra söndagen. Serbiens liberala parti LDP gjorde comeback i parlamentet och får återigen vara med nu och påverka Serbiens framtid med liberala inslag. I Österrike är inte hoppet förlorat, om samtliga kandidater som slogs ut i första presidentvalsomgången ställer sig på miljöpartistiske Alexander Van der Bellens sida.

Vinner FPÖ:s kandidat i Österrike, kommer EU:s enighet stå hotad gentemot omvärlden, EU:s röst för mänskliga rättigheter och demokrati kommer försvagas och speciellt EU:s hårda ton mot Putins folkrättsbrott kommer avta. Den fortsatta EU-utvidgningen mot Västra Balkan, däribland Serbien och Bosnien-Hercegovina, kommer förmodligen stoppas helt. Därmed har Putin ännu mer att jubla över.

%d bloggare gillar detta: