Senaste nytt

Leo Gerdén: Kunskapsbaserad klassindelning leder till bättre skolresultat

Dagens skolsystem bygger på att alla elever i samma ålder går i samma klass, lär sig samma sak och förväntas prestera någorlunda lika. Så ser dock inte verkligheten ut. Det är en förlegad syn på utbildning. Alla elever har helt olika förutsättningar och kommer från olika bakgrund.

Men trots att vi vet detta envisas vi med att fortsatt tvinga alla barn i samma ålder att läsa samma böcker och lära sig i samma tempo. Det är inte vad ett modernt skolsystem behöver.

En del elever tycker att det mesta i skolan är svårt, komplicerat och jobbigt. Om en elev inte kan grunderna inom ett ämne, kommer denna inte heller förstå när läraren fördjupar ämnet.

En del elever tycker också att det mesta i skolan är för lätt. Dessa elever är ofta understimulerade och känner att de inte får någon utmaning. De skulle kunna få mycket djupare kunskaper inom ämnena, men deras tid går åt att gå igenom sådant som de redan vet.

För både dessa typer av elever leder detta ofta till att man inte bryr sig om skolan. Oavsett om man känner att skolan är för övermäktig eller för lätt, blir det många gånger så att man stör, pratar och irriterar på lektionerna.

Detta förstör klassrumsklimatet och ett dåligt klassrumsklimat förstör för alla och i slutändan sjunker resultaten, som vi bland annat sett bevis på i PISA-mätningarna.

Både svensk och internationell forskning visar att ålder och kunskap inte går hand i hand. Man gjorde tester på tolvåringar som visade att inlärningsåldern varierar från åtta och ett halvt år till arton och ett halvt år. Det är orimligt att en elev som går motsvarande årskurs två i grundskolan ska gå i samma klass med någon som motsvarande går årskurs tre på gymnasiet.

Istället för att vi ska fortsätta tro att man lär sig lika snabbt bara för att man är i samma ålder, tror jag på en kunskapsbaserad klassindelning. Det innebära att eleverna, istället för att delas in efter ålder, delas in efter kunskap. På så sätt har alla i en klass någorlunda lika förutsättningar och undervisningen kan anpassas efter det, för att nå bästa möjliga resultat.

Det bör vara kunskapsbaserad klassindelning i alla ämnena, alltså att man kan gå i en högre klass i ett ämne som man är bättre i, men i en lägre klass i ett ämne man är sämre i.

I detta fall kan jag bara titta på mig själv. I mellanstadiet var jag väldigt understimulerad och kände att jag inte fick någon utmaning. Men trots att jag var bra i till exempel matte, blev jag en av de som gick runt och störde andra, pratade rakt ut, med mera.

Jag tröttnade på att bara räkna saker som jag redan kunde och allt nytt som läraren gick igenom visste jag redan. En gång tog jag till och med en svårare mattebok från materialskåpet för att lära mig något nytt.

Om jag bara hade fått lära mig saker mer på min nivå skulle jag kunnat lära mig saker på bara några månader, som tar ett helt år om jag går i en vanlig klass.

Alla elever lär sig dessutom på olika sätt. Jag tror på en mer individanpassad utbildning där vi lättare kan tillgodose elevens eget behov och man får lära sig i sin egen takt.

Man ska inte behöva stjäla matteböcker för att lära sig något(Och ja, jag lämnade tillbaka den). Det är dags att på riktigt ta tag i problemen och införa kunskapsbaserad klassindelning. Vi måste sluta tro att ålder har något med kunskap att göra.

  • marlies

    Bra artikel. Jag tror alla känner igen sig. Allt som är roligt har en igenkänningsaspekt från något. Som att mormor stickade eller pappa har byggt saker, att man rest, mamma jobbar med pengar, eller skriver. Något man själv vill kunna. Jag ritade i alla böcker där ämnen inte hade förankring. Matte har många delar. Jag hade ner till betyg 2 några år, senare upp till 5. Jag gillade geometri, algebra, ekvationer. Jag hatade procent, subration med mera. Jag slutade tror jag med 3a i allmän matte, för att många andra ämnen blev mer intressanta. Så ibland tappar man spår på vägen man kunnat ha utvecklat mera. Än idag hatar jag färdiga manualer. Kunskapsinriktad inlärning ur tillfälliga påkomna egna intressen tror jag på, som kan sparas och byggas på i intervaller. Idag saknas beskrivningar i delkunskaper i ämnen. Man kan vara duktig i förståelse av grammatisk uppbyggnad, men ha ett dåligt ordförråd. Man kan tala flytande språk rätt och riktigt, men inte förklara varför. Ska man bli språkvetare eller journalist. Man kan vara muntlig i framställning eller få panik. Man kan vara suverän på skriflig framställan, ska man bli författare eller pedagog Man kan vara expert på teknisk förståelse men inte äga motorik. Ska man göra bruksbeskrivningar rita exempel, eller bli teknikerpraktiskt. Där finns det stora brister i helhetsanalys.
    Det finns mycket ilska och besvikelser i att kunna men inte framhäva.. Där ligger lärarnutbildningen i forntid. Samt skolan i avsaknad av de miljöer som krävs.
    Idag har vi tillgång till en mängd alternativ för inlärning. En vanlig videoinspelning av klassmiljö att diskutera med klassen, att se sig själv i sammanhang, filmer, musik bakgrund, färgspel, egen produktion för utsmyckning som talar om ämnet man jobbar med. Alla vill se RESULTAT av det man lär sig. Ämnen ska inte STANNA I SKOLAN. Sedan behövs inspiration utifrån, besök till och från.
    I vanliga livetsamlar vi information från många kanaler Matematik är ett praktiskt ämne.. Volym,, kg, meter,decibel,, elektroik,, massa,,grader,, friktion, ljus, färg, För att inte ta plats så är matematik allt i sammansats. I färdigt resultat av innehåll.
    Länge ett astråkigt bokstavskombinationsämne. av att memorera in färdiga formler utan någon som helst djupare förståelse. Där finns ett behov av nya pedagiska, praktiska läroböcker

  • marlies

    E¨n naturlig del i uppväxt är idoler, någon att efterlikna som är vuxen. En fullträff i härmning. Ungar lär sig rekordsnabbt ramsor, att använda fingrar i småtrendspyssel, danssteg som små treåringar klarar på direkten, tekno., Allt nytt i teknik, spel. Gemensamt är att det är förankrat i verkligheten. De rabblar språk i senaste låtar.
    Problemet för dem är att kunna förklara det i hur.. Idag ändrar vi om deras eget tänkande i vårat sätt att lösa frågor. För GEMENSAM ENKELHET färdigserverat utan tillskott.

%d bloggare gillar detta: