Senaste nytt

Debatt: Finns det förtryckande litteratur?

Thabo’Muso skriver om vem som ska avgöra vilken kurslitteratur som ska användas i universitetet:
Jag var på ett bra seminarium på Stockholms universitet idag. Jag pluggar historia och kursupplägget är hittills klart bättre än vad jag trodde.

Men efter seminariet fick jag syn på en massa affischer som studentkåren har satt upp. Med stora bokstäver och utropstecken klargörs att en massa ”förtryckande kurslitteratur” skall bekämpas av studenterna, så att den försvinner från kurserna.

Det blir intressant att följa studentkårens hängivna kamp för att få bort böcker och vilka böcker de anses bör läsas istället. Har universitetet kanske minst lika bra förmåga att bedöma den saken än studenterna? Kanske bättre? Eller vet studenterna bättre? Räcker de med att studenterna känner sig förtryckta av vissa böcker?

Nåväl, jag är glad att jag började studera just nu. För om några år med nedskärningar och avskaffande av förtryckande kurslitteratur, vet man ju inte hur det blir med kvalitén på undervisningen.

Och numera tycks även den akademiska världen ha fyllts av kamplystna studenter som ägnar fritiden med att göra klart för studierektorer, professorer, lektorer, doktorer och docenter, vilka böcker som studenterna inte skall behöva stå ut med att läsa, för att få sina betyg.

Själv har jag ju alltid indoktrinerats i tron att universitetet nästintill uteslutande har bäst insikt i lämplig litteratur (ok någon enstaka bok håller låg kvalitet, men jag känner mig inte förtryckt sådana av böcker). Vore det inte bättre med en ödmjukare ton och dialog mellan studenter och universiteten?

Thabo ‘Muso är redaktör på den antirasistiska sajten Motargument samt  historiestuderande på Stockholms Univeristet.

  • marlies

    Jag kan hålla med om att det är en skarp markering. Samtidigt är inte livet som helhet perfekt. Därför tycker jag att lite skavanker ska ingå, som eftertanke i hur andra tolkat material. Oftast ligger dessa till grund för nytt i läroböcker. De senaste kommer också att ändras framöver. Man kan störa ihjäl sig på viss litteratur, och undra om dessa personer var normala. Sedan tycker jag man bör fylla upp med böcker från bibliotek i olika former, så man får fler vinklar. Men självklart ska skit bort. Tror nog att man ska ha en diskussion med Universitetet, framföra varför nyttan i befintligt finns. Ibland begriper man inget. Kända är svårast att bli av med. En tradition. Sedan utvecklar många kursmaterial som extrainkomst. När elektronik kom i bilar fanns inget bra läromaterial. Lärare gjorde egna laborationsplattor och kursböcker i början.
    Säkert gammalmodiga några år efter. Idag krävs elcertifikat, inget man tänkte på tidigare. Så visioner i kurser ingår. Aldrig blir man fullärd.

  • marlies

    När det gäller psykologi ska man vara vaksam Förstår man grund, fattar man resten.
    Allt hänger samman, som elektronik, nätverk samhället globalt. Ett flöde i signaler, spanare, varningar, kortslutningar, service. Ibland feldirigering som inte dementeras.
    Allt ska upp och ner, födas dö, komma nytt. Kastas och fångas, fram och tillbaka.
    Jorden snurrar, mista barn snurrar. De säger. Att när jag blir stor blir du min bäbis.
    Då ska jag ta hand om dej. Det kallas själavandring. Därför öppnar vi fönster när någon dör. Vi släpper själen fri, att tas emot. Hallucinationer hör dit. Gammalt dör, och nytt kommer. Allsmäktigt och evolution samma grundteori. Psykologer ska hjälpa till för rätt placeringar i vad som uppkommer. Vid överbelastning får psyket konsekvenser. Oftast övergående. En plus och minuspol som letar balans.
    Känslor lika globalt, men våra tankar om oss själva och andra får vi utifrån.

  • marlies

    Vi har blodomlopp, nervsystem som styr resten, intar föda energitillskott och lämnar i restprodukt. Ett kretslopp eget innanför det yttre, ända ut i atmosfären. Ebb och flod, rikt och fattigt. Orkaner och jordbävningar av övertryck. Vi är otroligt lättpåverkade.
    Inbillar vi oss och tror på det byggs uppfattningen upp i kroppen som varning och försvar, om ingen dementerar. Psykosomatisk påverkan. Så våra tankar styr våra liv.

  • marlies

    Vi har ett inlärt genom härmning beteende, i språk och övrigt i utveckling, som djuren.
    Vi har ett övergripande ansvar för utvecklingen framåt. Därför är vi frågande, nyfikna utöver det nödvändiga. för att testa och prova oss fram, ända till månen och osynliga substanser. En helt bedårande medfödd egenskap. Så kämpa på.

  • marlies

    Själv bestämde jag direkt att bli helt frisk, från en stor hjärncysta. Jättearg att de drog in körkortet. Onödigt tyckte jag, eftersom jag skulle skrivas ut.. Tränade i sjuksäng och bara ville ge mej ut därifrån. Tvångsvård blev det. Men sudoku, korsord sedan körkortet, datagrund och hela ABFs direktiv. Nu på väg i nytt ut på sikt. Lyssnar otroligt dåligt på andras tyckande, redan från början. Man läker snabbast utan hjälp och mediciner, som förlamar en. Så mitt psyke är stabilt i vad som är rätt planering.
    Kasta mej ut direkt, på cykel, bil , flyg. Många tjänar pengar på andras olycka i hela samhället. Letar tjänster att betala. Medvetenhet är bra, även om man retar upp andra.

  • marlies

    Vad man kan göra gällande kursmaterial är att sammanfatta sin upplevelse och nytta av detta. Samt lämna in det materialet till leverantör för betänkande. Det är viktigt även för förläggaren att få en återkoppling för nya tryck av material. Jag tyckte själv det var vidrigt med all den mängd som ständigt spottades ut i nya pärmar med nästan exakt samma innehåll. Där kan man bromsa utbudet. Inte relevant att ständigt tvingas köpa och läsa redan befintligt.

  • marlies

    En del i vissa ämnen borde förpassas till området Historia, som gamla flumteorier som inte har någon anknytning alls till nutids användning. En rejäl åderlåtning för fräscha teorier. Eller hur ?

%d bloggare gillar detta: