Senaste nytt

Alina Koltsova: Vi har något viktigt att lära av suffragetterna

Det har inte gått så lång tid av det här året ännu. Men redan har vi nog fått bevittna en av år 2016s största filmsnackisar. Den film jag talar om är såklart, feminist som jag är, den brittiska storheten Suffragette (som egentligen är från 2015). Förutom att det är lätt att hänföras av de formidabla skådespelarna berättar filmen en mycket viktig del i modern historia. Den berättar om något som kan vara lätt att glömma bort idag.

I slutet på januari började jag studera genusvetenskap på universitetet i Karlstad. Ett beslut jag inte ångrar ett dyft. Under en lektion gick vi igenom feministiska framgångar i Sverige genom den moderna historien. Framgångarna är väldigt många. Men inget av det har kommit fram ur rena slumpen, inget av det har vi kvinnor fått som gåvor av männen. Nej, allt detta är resultatet av en hård politisk kamp. Det har kostat blod, svett och tårar. Strävsamhet och ett jävlar anamma. Och ännu är vi inte färdiga, inte ens i det ack så annars jämställda Sverige då patriarkala måttstockar försöker hämma individens frihet titt som tätt. Men vi har fått framgångar, och att glömma det är att trampa på tidigare feministers arbete. De har banat väg för oss och våra liv idag.
Utan dem, ingen rösträtt. Utan dem, ingen våldtäktslagstiftning. Utan dem, inga fullt breda yrkesmöjligheter. You name it.

Suffragette tar oss på en resa bakåt i tiden, ca 100 år. Suffragetterna, rösträttskvinnorna i Storbritannien, höll en gedigen kamp för sin sak i bl.a. den fristående organisationen WSPU (Women’s Social and Political Union). Konsekvenserna av att engagera sig i denna rörelse var enorma. Man kunde förlora sitt arbete, förlora sin familj och bli helt utsött av sitt grannskap. Som om det inte vore nog blev dessa kvinnor misshandlade av polisen och satta i fängelse för minsta lilla. Men suffragetterna gav aldrig upp, de fortsatte kämpa även när det var som mörkast. Dock var det en del suffragetter som tog sin aktivism till ett mer militant steg, som att kasta sten på fönster och spränga brevlådor. Suffragettrörelsen var med andra ord inte helt oproblematisk, men utan dem hade situationen för kvinnor i Storbritannien sett ut på ett annat sätt idag.

När jag såg Suffragette på bioduken kom jag att tänka på något jag annars ofta reflekterar över på genuslektionerna och när jag bedriver politik. Nämligen på de svenska rösträttskvinnorna och deras kamp, som gestaltats flitigt i serien Fröken Frimans Krig. Där visas den hårda kampen kvinnorna förde för att få bedriva näringslivsverksamhet på precis samma villkor som männen, samtidigt som kampen för rösträtt pågick parallellt. Både Suffragette och Fröken Frimans Krig skildrar kvinnor som funnits i verkligheten och som kämpat. Mycket i filmatiseringarna må vara fiktivt, men de skildrar också hur verkligheten såg ut under början av 1900­talet. De ger också en viktig påminnelse till dagens feministiska kamp.

Om jag får citera Birgitta Ohlsson (L), så är en mätt feminist en dålig feminist. Kampen för en starkare våldtäktslagstiftning, samtyckeslagstiftning samt motståndet mot snäva könsroller får aldrig vara förgäves. I olika sammanhang bör vi påminnas om historien. Både för att fortsätta med att ivrigt kämpa för jämställdhet, men att också minnas de framgångar som uppkommit och hedra de individer som arbetat hårt för att nå dit vi har kommit. Det är något jag ständigt lär mig av genusvetenskapen. Det är något vi alla kan lära oss av Suffragette. Det lönar sig alltid med hård kamp.

  • marlies

    Jag tycker att Feminister ska byta namn. Idag ingår män. Att erkänna dom i nytt namn ger bättre utdelning.. HEN kanske. Fortfarande hänger kvinnor med av dåliga personliga erfarenheter. Även män som kvinnor är individ er. Förr räckte det att kvinnan vägrade intim samvaro, så bestämde Domstol skilsmässa, på mannens begäran. Idag är våldtäkt förbjuden inom hemmets väggar, en makt, men ibland en felriktad fredshandling, av frustation. Idag vet de flesta att även män kan våldtas, när de är halvt sovandes. Att kvinnor kan misshandla män psykiskt och fysiskt, upp till Presidentnivå. Självklart kommer det alltid finnas anledning för kvinnans egenvärde, som en hel individ. Ännu har vi en primitiv ring som avgör hur bohag, arv, pension, bidrag i parrelation fördelas. Ett gemensamt projekt för lika värde.

%d bloggare gillar detta: