Senaste nytt

Alina Koltsova: Frukta inte en sänkning av rösträttsåldern

Demokratiutredningen vill sänka rösträttsåldern till 16 år från och med nästa val, till de kommuner som ansökt om det. Deras ordförande Olle Wästberg skriver om det åtminstone i en debattartikel på Expressen. Samma sak förelogs av forskaren Patrik Lindenfors. Men självfallet har negativa kommentarer inte låtit sig vänta. Ändock, hur lyder argumenten egentligen? Och vad kan vi lära av historien?

Under julsemestern sändes serien Fröken Frimans Krig på SVT. De flesta av er är nog redan bekanta med den. Men för er som inte är, så handlar det om djärva Dagmar Friman som, inspirerad av de brittiska suffragetterna under början av 1900-talet, besluter sig för att starta ett kvinnligt livsmedelskooperativ. Ett av målen är att göra upp med matfusket, men så finns ett mål större än så, som är att kvinnan ska få sin efterlängtade rösträtt. Inte helt oväntat möts hennes kamp av hårt motstånd.

Nu tänker ni säkert; men vad har den här serien, om kvinnors rösträtt, med rösträtt för 16-åringar att göra? Jo, det tänker jag förklara här och nu. Det är motargumenten. De ter sig på liknande sätt och attackerar likriktat och de återkommer. Det finns även motargument som är irrelevanta med de mot kvinnors rösträtt, som jag också tänker ta upp. Nu tar jag fram tre godbitar.

1. ”16-åringar är så omogna. De har inte kapacitet att resonera logiskt.”
Med det argumentet skulle många över 18, över 30 etc inte bli berättigade rösträtt överhuvudtaget. Ålder och mognad går inte alltid hand i hand. Det finns flera 16-åringar som är fullt kapabla att tänka logiskt. Alla utvecklas olika. Vi är individer, så är det bara. Samma argument användes också mot rösträtten för kvinnor, att politik var för ”komplicerat” för kvinnans natur.

2. ”Är man inte mogen nog att dricka alkohol är man inte mogen nog att rösta”.
Alkohol och rösträtt har inte med varandra att göra. Vissa är mer mogna för rösträtt än för alkohol. Vissa tvärtom. Återigen, vi är alla individer. Ska vi dessutom tala om det juridiska, så blir man straffmyndig vid 15-årsåldern. Så då borde egentligen rösträttsåldern sänkas till 15, eftersom man ändå ska ha någon chans att påverka samhället om samhället ska påverka en. Dock är 16 en bra början.

3. ”Vilken 16-åring är intresserad av politik överhuvudtaget?”
Det finns många medelåldersvuxna som är totalt ointresserade av politik. Det vore ändå förnedrande att ta ifrån dem deras rösträtt. Dessutom finns det flera 16-åringar som är intresserade av politik. Varför skulle annars flera 16-åringar engagera sig i ungdomsförbund, som jag gjorde när jag var i den åldern? Jag vet att jag är tjatig med att vi är individer, men så är sanningen. Även detta motargument fick rösträttskvinnorna utstå. ”Kvinnorna vill inte ens ha rösträtt”, ”Kvinnor är inte intresserde av politik”, känns det inte igen?

Sedan finns det andra argument mot det. Dessa får man ha, liksom att man får ha de tre argument jag radade upp. Sedan kommer någon säkert att invända med att vi behöver mer utbildning om hur samhället fungerar. Det ställer jag absolut upp på! Varför inte lära ut betydligt mer om det parlamentariska systemet på SO-lektionerna?

Rösträtten för 16-åringar blir inget unikum för Sverige om den införs. Österrike har redan det. Också Bosnien-Hercegovina, Argentina, Nicaragua och Ecuador har det. Dessa länder har inte direkt gått under för det. Och ska vi dra paralleller till Fröken Frimans Krig reser Dagmar Friman hem från Storbritannien, där kvinnans rösträtt infördes 1918, tre år innan Sverige. Samtliga nordiska länder var före Sverige med det också.

Ni kan själva lista ut att jag är för för denna sänkning av rösträttsåldern, oavsett vad dessa 16-åringar röstar på (för gissa vad? De är också individer). Jag tror att det är progressivt och förtroendeingivande för våra unga. Eftersom det, som tidigare nämnt, fungerar i andra länder, varför skulle inte det fungera här i Sverige? Varför måste vi vara på efterkälken?

%d bloggare gillar detta: