Senaste nytt

Alina Koltsova: Mer källkritik åt folket

I tider som dessa är jag extremt tacksam över att sidor som exempelvis Viralgranskaren finns. För låt oss ta bladet ur munnen, vi svenskar verkar generellt lida av en stor oförmåga att använda oss av källkritik. Vår oförmåga skiner extra klart på internet, och de flesta verkar gå på vad som helst. Utan att ha den blekaste aning om att det de just delade på facebook är ren och skär bluff, eller t.o.m. kommer från uttalade satirsidor.

Jag får passa på och erkänna att jag själv trillat i fällan ibland vad gäller detta ämne. Förvisso går det inte att alltid vara aktsam med vad man väljer att lita på. Ens åsikter spelar såklart också en viktig roll i det hela. Det är klart att man vill dela det som stämmer bäst överens med ens egna syn på samhället. Men att vara såpass totalitärt insnöad i sin egen ideologi att det absolut går före kunskap och verklighet är inget annat än korkat.

Det är precis det som gör att hatiska ytterligheter kan växa och gro, eftersom de får näring av människors konstruerade upprördhet. Vad ska man göra när sanningen inte räcker till? Jo, antingen hittar man på en fängslande story, eller så siffertrixar man med statistik. Något annat som går att göra om man inte är tillräckligt kreativ för dessa alternativ är att rida på andra bluffmakares vågor, och sprida dem vidare. Allt för att piska upp hat mot flyktingar, muslimer, feminister etc.

Det finns de som undrar ”men vilka ska man lita på?” och väger mellan s.k. ”alternativ” media och etablerad media. Då finns det en matnyttig, ganska självklar regel att gå på, vilket är att utesluta ”alternativ” media såsom Avpixlat, Fria Tider, Exponerat etc. Vad är det, förutom den rasistiska propagandan, som skiljer sig från etablerad media som t.ex. Aftonbladet, Svenska Dagbladet etc? Det är ganska enkelt egentligen. Det som är åsiktsbaserat och politiskt är ledarsidorna, vilka inte alls har att göra med nyhetstexterna. Är journalisterna som skriver nyhetstexterna för oneutrala finns det vissa instanser som kontrollerar det, och har de fel måste tidningen be om ursäkt och inflika en rättelse. Denna policy gäller stenhårt för etablerad media, vilket det inte gör för s.k.”alternativ” media.

Det finns andra enkla trick att utgå från, som t.ex. bildgoogla eller verkligen läsa information om den sida man besöker. För vissa av dessa sidor är ren och skär satir, som t.ex. storken.se, där det har påståtts att Gudrun Schyman vill ”förbjuda skägg”. Skaparen bakom sajten har själv sagt, och skrivit på sajten, att allt som skrivs där är rent hittepå.

Men många delningar har visat att vissa människor tror att det är på allvar. Det kan vara folk som är trötta på det s.k. ”PK-samhället”. Det kan vara folk som blir lätt upprörda över mycket. Men något som är en gemensam nämnare är just det okritiska delandet som saknar reflektion. När sådant är vanligt, ja, då kanske källkritiken behöver mer utrymme i undervisningen. Kanske inte på samma sätt som mina historiestudier på universitetet, men nog går det att höja ribban ett snäpp.

Jag är för att man kan få dela vad man vill, och att alternativa medier ska få finnas. Men det betyder inte att det är så speciellt klokt att dela och gå på exakt vad som helst. Precis som jag är för yttrandefrihet, men samtidigt strävar efter en intellektuell debattnivå utan invektiv, är jag för fri delning men strävar samtidigt efter mer eftertanke och mindre inkonsekvens. För vi har råd att vara källkritiska. I ett land som Sverige borde det inte vara något problem alls.

Alina Koltsova är sekreterare för Miljöpartiet i Arvika. Hon är en socialliberalt sinnad grön liberalfeminist som starkt ifrågasätter höger och vänsterskalan.

%d bloggare gillar detta: