Senaste nytt

Jessica Schedvin – Ett reportage

Innan jag började jobba för Frihetssmedjan var jag engagerad i ungdomsförbundet Ung Liberal, en fristående plantskola för vetgiriga och ideologiskt intresserade unga liberaler. Det var genom Ung Liberal som jag kom i bekantskap med Jessica Schedvin som jag bestämt mig för att intervjua efter att jag läste ett mycket känslosamt Facebookinlägg som hon skrivit. Jag kontaktar henne och vi bestämmer för att träffas på Stockholms universitet, där hon pluggar till lärare. Hon har kommit till mötet tidigare än mig.

Du skrev ett rörande inlägg på Facebook om ett av dina möten med en asylsökande flykting som du hade som elev, varför skrev du inlägget?

Jag jobbar ideellt med flyktingar som behöver språkhjälp. Språkutvecklingen hos eleverna gör att jag vill fortsätta lära ut även om jag förlorar mina elever till Migrationsverkets beslut. Många av eleverna bor i underjordiska förhållanden för att man måste undvika kontakt med rättsmyndighetsinstanser. Lektionerna hålls därför i provisoriska lärarrum och vi försöker skapa en någorlunda normalitet trots den rådande situationen.

I sitt inlägg skriver Jessica följande om sin asylsökande elev som tvingades att leva underjorden men trots det gjorde vad han kunde för att lära sig svenska som kunde göra honom gångbar i det svenska samhället:

Han kom till Sverige som nittonåring. Helt själv, med mål att lära sig svenska så fort han kunde för att kunna jobba. Han är en stor kille med stora mål. Han drömde om att plugga på Stockholms universitet och därefter bli politiker. För ungefär ett år sedan köpte han en enkel biljett till Sverige för att uppnå detta.

Hur har responsen på ditt inlägg varit?

Jag har fått en stor positiv respons. Många har frågat hur de kan hjälpa till,  andra har uppmuntrat mig i mitt engagemang. 

 Men jag har också fått negativa reaktioner där jag bland annat blev polisanmäld för att gömma flyktingar, vilket självklart är trams. Det är inte olagligt att lära ut svenska till gömda flyktingar.

Berätta hur du kom sig att du valde studera till lärare?

Jag gillar se utveckling och kunna vara en del av processen. Det är fantastiskt att vara en del av en annan människas utveckling och se framstegen!

Medan Jessica berättar om sin erfarenhet, tittar jag på bordet och ser böcker, en dator, en telefon och anteckningsblock. Jag frågar därför vad hon pluggar. Det kommer fram att hon pluggar flera ämnen utöver lärarutbildningen.

Hon har bland annat vid sidan av sin lärarutbildning studerat journalistik på den anrika institutionen Poppius Journalistskola. Utöver sina studier har hon bland annat engagerat sig som styrelseledamot i ungdomsförbundet Ung Liberal samt varit med i Frihetssmedjan nästan sedan starten (startades 2011). Hos Frihetssmedjan har hon skrivit ett 40-tal artiklar och granskningar. Bland av hennes artiklar står bland annat artikeln om ‘Kulturminister Alice Bah Kuhnke vilja att ha mer kristen undervisning för barn‘ ut, då den var mycket aktuell med tanke på Kuhnkes ministertitel. Hennes granskningar av bland annat riksdagsmotioner och de återkommande julkalenderartiklarna har varit mycket uppskattade. Som humanist och ateist har Jessica också skrivet en hel del artiklar som berör fundamentalistiska organisationer och personer så som Ja till livet och Ruth Nordström. Allt detta och mycket mer därtill och hon är bara 25 år.

Vad var din första upplevelse som lärarstudent som gjort ett intryck på dig som du fortfarande har med dig?

Jag har tidigt arbetat med barn med inlärningssvårigheter och det vill jag fortsätta göra. Det ger tillbaka enormt mycket!

Är det för mycket politikerkäbbel kring skolan?

Problematiken är att de som debatterar skolan inte själva är lärare eller så har de inte den kunskap som krävs. För att ta ett exempel så är den tidigare utbildningsministern Jan Björklund en som inte har någon stor insyn i lärarkåren då han varken har erfarenhet av läraryrket eller en lärarutbildning. Trotts detta så har han i egenskap som utbildningsminister påverkat den svenska skolan mer än någon annan. Detta är problematiskt då skolan behöver mindre politiska slogans och mer förhållning som bygger på evidens.

Vad kan bli bättre?

Sluta prata om lönefrågan! Inrätta läraradministratörstjänster och tala mer om hur lärarnas arbetsbörda lättas.

Det sägs att lärare, socionomer, handläggare på Migrationsverket hamnar i skymundan i diskussionen kring det stora uppvaknande som svenska folket har gjort med anledning av flyktingkrisen. Vad är dina tankar kring det?

Jag tycker att just lärare som arbetar med detta område (språklärare) bör uppmärksammas mer. För vårt jobb är väldigt viktigt med tanke på den situation vi befinner oss i. Det är dessa personer som har den viktiga kontakten med de blivande svenskarna. Utan lärarna blir det svårt att integrera de nyanlända. Att kunna språket är en av de viktiga förutsättningarna för att bli sin egen lyckas smed.

Känner du att du som lärare har tillgång till lämpliga verktyg för att uppnå de mål och syften som satts upp?

Jag tycker att man borde utveckla fler digitala verktyg, samt att lärarna får lära sig hantera kulturella frågor för att ha lättare att utöva sitt yrke. Det skulle också vara bra om lärare hade mer kunskap om de psykiska baksidorna av att vara flykting.  

Enligt lärarförbundet överväger 6 av 10 lärare sluta som lärare för att det är dåligt betalt, vad är dina tankar kring det? 

Det är lite gnälligt. Så illa betalt är det inte! Men det är viktigt att det finns andra karriärvägar för lärare och det illa som finns kan bli mycket bättre. Det tror jag skulle göra läraryrket mer attraktivt att välja. Man skulle rekrytera engagerade och inspirerande lärare genom att fokusera på bättre karriärvägar.  

Du skrev en välspridd debattartikel på Expressen  om att du ständigt blir påmind att du valt fel yrke. Hur tycker du att samhället ska gå tillväga för inte skrämma bort människor ifrån att välja läraryrket?

Sluta sprida fördomar om yrket. Det är dags att man slutar att fördumma skoldebatten genom att låta vem som helst komma till tals. Det bör vara lärarna och de som är erfarna som bör sätta agendan. Skoldebatten är för politiserad, det märker man efter förra valet då skolfrågan dog direkt efter att valet avgjorts. Det var uppenbart att det var en valfråga.  

Utbildningsministern Gustav Fridolin tackade dig efter din debattartikel. Hur kändes det att uppmärksammas ifrån den som är högst ansvarig?

Det är roligt att bli uppmärksammad av alla skolintresserade, men roligast av allt var när en elev uppmärksammade artikeln. Det är svårslaget.

*Jessica Schedvin var tidigare skribent och styrelseledamot på Frihetssmedjan men är idag Chefredaktör för Makthavare.  
Telason Getachew
Steg för steg liberal med intresse för internationella frågor.

  • snobben

    Antagligen kom hela skoldebatten igång, för att vi periodvis har stora barnkullar. Då blev det väl panik med lärarutbildningar, och alla antogs eftersom behovet var stort.
    Därpå morötter som delade kåren, istället för alla lika ,med tillfälliga bonusar.
    Sedan har vi hållit på med att ändra spelregler inom skolområdet, samt ökat adminstrativa arbetet inom detta. Att komma som ensambarn, med en förlust av föräldrar och syskon, en separation i bagaget är inget som tas upp. Barn behöver bearbeta saknad, sorg samt få ha sina drömmar sparade. Dom flesta är i sitt hemland i sina tankar. Den stora drömmen är inte alltid så som dom tänkt sig.

  • snobben

    Ibland har resan inneburit faror, skett under dramatik. Barn brukar ibland stänga in sådant. Men efter tid kan dom börja reagera. En del blir aggressiva, andra apatiska.
    För att undkomma kan dom begrava sina anhöriga i sinnet.
    Så idag går det åt mycket psykologi i lärarutbildning, eftersom fler är att vänta.
    Är man nästan vuxen har man en större medvetenhet och mognad.

  • snobben

    Även hem som tar emot, måste ha psykologi i botten .En del anser att dom redan har ett hem, föräldrar och syskon, så dom bryr sig inte om dom nya. Dom tänker att dom snart ska hem. Dom jämför och egna är alltid bäst. Dom talar om det också.
    För mej är det självklart. Sådant måste nya hem förstå och tolerera.

  • snobben

    Politik är som vård. Man letar ett intresse. En reaktion. Byter tema, en händelse, konflikt, en dikt, en dialog, ett foto för bearbetning på insidan eller utsidan. För bäst metod. Flyktingar har ett register, bakgrund olik vår.

  • marlies

    En fråga man kan ställa är barn vissa, ointresserade eller är de uttråkade i skolmiljö. Jag vet barn som plötsligt iakttar en fågel utanför fönstret och helt utan tanke berättar om den när andra sitter och jobbar. De hittar andra intressen än vad so föreslås att göra.. De kan bli stående framför rinnande kranar och undersöka hur strålen ändrar riktning. De är plockiga en del av lite vad som, samlar i fickor. bilar som tas sönder i smådelar. De trasar sönder sakta en blyertspenna och håller enbart i stiftet. De hatar slätstruket och dividerar om allt.
    De anses störande i sitt eget tänkande och görande. De lever i nutid, fantiserar. En del hjälpsamma i övermått på andras problem, lägger sig i det andra gör och mobiliserar om i deras tänk. De är irritationsmoment. De anser själva att andra är dumma, som inte förstår dem.. De suger energi av omgivning. En del visar sådant tidigt.
    De vägrar gå i led, hålla någon i hand, att hindras i sina framfarter.
    Lika tidigt lär de sig att ljuga med ett leende, och driva med andra..
    De brukar lugna ner sig vid 9 år. De kan lika gärna få för sig att stanna inne på raster som att stanna kvar ute Lärares utmaningar i alla tider. De finns i varje klass.

%d bloggare gillar detta: