Senaste nytt

Torbjörn Jerlerup: Är demokrati bara en fråga om val?

Jag ogillar ordet väljare.

I demokratiska sammanhang och i sammanhang som har med val att göra använder man oftast ordet väljare om mig. Jag reagerar för att det reducerar demokrati till en fråga om VAL, det vill säga att min enda rätt är att välja vem som ska styra över mig.

Det finns få ord som jag tror är så destruktiva som ordet väljare.

Ordet väljare reducerar demokrati till en fråga om att VÄLJA, att välja, rött, blått, grönt eller kanske SD-gult. Ordet reducerar människor i en nation till att vara valboskap. Vi kallas fram vart fjärde eller femte år och lägger en lapp i ett kuvert.

Var väljare har typ en sjättemiljondels del i valresultatet.

Är det vad demokrati är? Är det vad medbestämmande är? Att en gång vart fjärde år VÄLJA och ha en sexmiljondel av makten att välja?

Om demokrati är att välja och att ha makten att vara VÄLJARE så var Sovjetunionen också en demokrati. Där hade de val också och la fåniga små lappar i ett fånigt litet kuvert.

För mig är demokrati mycket mer. Det är att JAG bestämmer, inte kommunalrådet, landstingspampen eller statsministern, utan JAG.  Jag och alla andra som föraktfullt kallas väljare.

Vi medborgare (ett ord jag gillar bättre) styr. Det är de valda som ska lyda mig, som ska redovisa till mig vad de anser och gör. Det är de VALDA som ska övervakas, noga, så de inte fattar beslut utan att JAG, som bestämmer, är informerad och ger mitt samtycke.

Nej så är det inte idag. Se Nato-frågan. Vare sig man är för eller mot att Sverige ska gå med i Nato kan man nog enas om att svensk säkerhetspolitik inte är speciellt demokratisk.

Efter andra världskriget blev vi i praktiken hemliga medlemmar i NATO.

Vi samövade med de nordiska länderna och förberedde svenska flygbaser för Nato-plan och signalspanade på öst för Nato. Men formellt sett var vi HELT alliansfria. Vi skulle bombats med atombomber av Sovjet vid krig på grund av alliansen med NATO men fick inte ens veta om detta, än mindre vara med och besluta om det.

Idag är samarbetet ännu intimare. För något år sen satt vi med i ca 250 försvarspolitiska kommittéer inom Nato. Vi samarbetar med USA i att bygga en övervakningsapparat över bl.a. internet, utan like i historien.

Hur ser de säkerhetspolitiska avtalen ut idag? Vi vet inte, de är hemligstämplade. De valda styr som vanligt och anser sig ha rätten att bestämma åt oss.

Jag växte upp 6 km från en ort, Djuramossa, som skulle atombombas av Sovjet vid krig med Nato. Ett svenskt batteri 15cm kanoner som övervakade Öresund. Det batteriet finns med på sovjetiska kartor över kärnvapenmål.

I början av 90-talet mötte jag också en före detta östtysk officer nere i Tyskland som frågade var jag växte upp. Jag sa Skåne, nära Helsingborg. Han sa lakoniskt att han varit där och rekognoscerat. Helsingborg och Djuramossa var måltavlor för taktiska kärnvapen sa han. Om flottan behövde komma ut ur Östersjön till och med ”first strike targets”.

Skulle kriget kommit skulle jag atombombats utan att ens veta varför. För regeringens säkerhetspolitik var hemlig.

Jag vill ha en renässans för ordet medborgare. Att invånarna i Sverige är de som styr, inte politikerna och att demokrati är DELTAGANDE, rätten att få se, få höra och få veta, och möjligheterna att påverka i stort och i smått.

Väljaren har ingen anledning att buga sig för överheten… Medborgaren är den som aktivt är med, eller SKULLE KUNNA vara med och styra. Överheten, politikerna i regering och riksdag, ska stå med mössan i hand inför mig som medborgare, inte tvärtom.

Jag verkligen hatar ordet väljare. Inget ord är så förnedrande för mig som medborgare som tanken att det viktigaste med min demokratiska rätt att påverka samhället är att stoppa en lapp i ett kuvert vart fjärde eller femte år. Och att i övrigt har politikern rätt att bestämma fritt över mig.

Torbjörn Jerlerup (krönikör på Frihetssmedjan), Socialdemokratisk liberal. Medgrundare av den antirasistiska sajten Motargument.

%d bloggare gillar detta: