Senaste nytt

Niklas Lewenhard Gren: Små kulturredaktioner och stora män

Nu är ni här mitt i natten! Det är fan inte klokt, jag skulle aldrig släpa mig hit mitt i natten, inte ens om Tolstoj steg upp ur sin grav.

Klockan är över midnatt och en mallig David Lagercrantz nöjer sig inte med att bara skratta hela vägen till banken nu när den fjärde boken i ’Millenniumtrilogin’ nått hyllorna utan även åt sin publik.

Vad denne omdiskuterade författare – kanske mest känd för att ha skrivit Zlatans självbiografi – vill ha sagt är smärtsamt tydligt; vi behöver honom men han behöver inte oss.

Och jag kan inte hjälpa att älska karln.

David Lagercrantz person är det bästa som har hänt Sverige på mycket länge. Det bästa, för att han aldrig låter sig sänkas till de bekymrades ängsliga nivå alldeles oavsett hur mycket kritikens vindar viner. Med en adelns entydiga självsäkerhet för han sig i det offentliga rummet på lätta fötter; med ett språk som bär spår av lika delar intellektualitet, lika delar organisatorisk begåvning.

Och glöm för guds skull inte humorn.

Stor humor blir det även när en handfull svenska kulturredaktörer nu i backspegeln låter konstatera att Lagercrantz uppföljare till Millennium-serien egentligen varit ’orimligt upphaussad’. Boken utpekas som en ’blek kopia’ av Stieg Larssons minnesteckning. En ’dussindeckare’.

En ’gravplundring’.

Samtidigt hyllas boken på amerikanska kultursidor. Till skillnad från sina svenska kollegor är de amerikanska kritikerna långt mer nyanserade i sitt omdöme. För dem är utgivningen inte alls personlig. De recenserar ett verk; vilket som helst; och låter därefter bilda sig en uppfattning.

Inte för att på något sätt förminska den svenska kultureliten och dess kompetenser men nog vet de, liksom jag, att deras så kritiska hållning i grunden handlar om ren och skär trumpenhet. De känner sig överspelade och bisatta av såväl författare som förlag.

Sådana manövrer tär stora egon.

Stora egon finns det gott om på små kulturredaktioner.

Kanske är det med kulturskribenter som det är med väktare där yrkesvalet är en kompromiss i en önskan om att egentligen vara något annat. Väktaren vill vara polis – kulturskribenten när författardrömmar. För den av förlagen refuserade pyr ett stort mått missunnsamhet gentemot den vars penna och historier drog det längsta strået.

Naturligtvis har man rätt att kritisera såväl författare som verk, men kritiken bör vara saklig. I fallet Lagercrantz har man gått osedvanligt hårt åt hans person. Lagercrantz har fått klä skott för förlagets hantering av media. Det sistnämnda har sin förklaring i att bara ett fåtal av de stora mediehusen bjöds in till förhandsläsning, medan de övriga behandlades som alla andra – kreti och pleti.

Förlaget gjorde därmed det lika förödande som uppfriskande misstaget att inte stryka en självbelåten yrkeskår medhårs.

En yrkeskår som, när ingen annan gör det, tar sig på alldeles för stort allvar.

Niklas har ett förflutet i de flesta allianspartier och har utöver sin juristexamen även studerat internationella relationer i Seattle och business i New York.

  • snobben

    Den svenska avundsjukan är välkänd ! Inte klokt att någon annan tar sig friheter utan
    andras godkännande ! Jag tycker vi ska glädjas åt enskild iver i framställning av begåvat folk. Att fler än eliten får tillgång till en stor ursprungsförfattares tolkning,
    med förnyad nyans ska vi vara stolta över. Det räcker att dom häcklar Astrid Lindgrens dåtida negerkung, en historisk rätt benämning. Vem orkar skriva om historier till nutid uppfattning ? BRAVO säger jag med en som vågar !

  • snobben

    En annan positiv sida är att denne kommer att lägga vinster på allmänt läsande av
    böcker. Idag kämpar många yngre med att orka ta sig igenom en bok. Fungerar inte tekniken som är känslig, finns alltid böcker kvar. En bok i fickan har räddat många liv.
    Att Negro betyder svart begriper inte elit. Att många av annan kulör behöver läsa bokstäver begriper dom inte heller.

  • snobben

    Att Zlatan är bäst beror på logik som även gäller i spel. Dessutom är han sig själv,
    och står för vem han är, fegar inte ur när han blir förbannad, samt kan ursäkta sig.
    Att han ska spela på hemmaplan är efterlängtat.

  • snobben

    Att tidningar och TV media ingår i kultur är näst intill bortförhandlat i monopolet.
    Vi vet nästan inget vad som händer innanför våra gränser. Endast utvalda, förutbestämda nyheter får vi veta.

%d bloggare gillar detta: