Senaste nytt

Utrikeskorrespondent: Vladan Lausevic – Migrationsdebatten har kommit till Lettland

Migration presenteras ofta som en global utmaning som idag Europeiska Unionen måste hantera. Faktumet är dock att medlemsländerna trots retoriken om gemensamma värderingar har olika erfarenheter och förutsättningar på nationell nivå. I Italien går det inte en dag utan att det inom media och politiken något nämns om just flyktingar, asylsökande eller migranter. På andra håll i Unionen som i Lettland är migrationsfrågan framför allt kopplat till emigrationen av medborgare till andra medlemsstater som Storbritannien, Tyskland och Irland.

Den ekonomiska krisen i Lettland har lett till strukturella ekonomiska förändringar där nya tankar har kommit upp om fortsatt socioekonomiskt och finansiell utveckling. Bland annat är det vanligt med retorik om behov av arbetskraft som saknas i vissa sektorer som inom IT-sektorn, forskning och innovation. Främst vill staten locka högre utbildade individer från andra delar av Unionen. Dessutom har Lettland ”golden visa” policy för att kunna locka till sig kapital och företagare samt affärsmän med höga inkomster som är villiga att investera en viss summa pengar eller bedriva vinstdrivande verksamhet i en större skala.

Samtidigt står Lettland inför en rad utmaningar rörande befolkningsfrågor. Befolkningen blir äldre då ungefär en femtedel av Lettlands befolkning, framför allt ungdomar, har flyttat i samband med den ekonomiska krisen. Överlag är invandringen till Lettland låg idag. Senaste siffror från den lettiska statistikbyrån CSB visar att långtidsinvandringen till Lettland under 2014 var 10365 personer medan långtidsutvandringen var 19017 personer. De flesta som invandrar till Lettland kommer från förre detta Sovjetrepubliker som Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Uzbekistan samt från Kina. Det är även värt att nämna att många av de som flyttar från Ryssland är ofta individer som lämnar landet på grund av missnöjet med Putinregimen.

Utöver den ekonomiska migrationen har även flyktingmigration börjat komma upp på den politiska agendan i och med utvecklingen i Medelhavet. Lettland har ingen tradition av att hantera flyktinginvandring som Tyskland eller Sverige och i överlag är det politiska motståndet stort. Motståndet finns främst hos nationalistiska och högerkonservativa kretsar. Rober Zile som är en av de ledande nationalistiska politikerna har uttalat sig om att Lettland både saknar resurser och än idag handskas med integrationsproblem på grunda av den ”illegala invandringen” från andra delar av Sovjetunionen under perioden 1946-1989.

Bland delar av befolkningen ses den ryska minoriteten råder främlingsfientlighet mot den ryska befolkningen ofta kopplat till den ansträngande relationen mellan Lettland och Ryssland. Att många har lämnat Lettland innebär att antalet etniska letter har minskat vilket ses negativt för den så kallade etniska sammansättningen.Enligt en undersökning av kommissionens eurobarometer från 2012 var motståndet mot invandring större i Lettland än på många andra håll inom Unionen då många befarar att det skulle hota landets identitet.

Å andra sidan finns det positiva besked från framför allt liberalkonservativa politiker. Ett exempel är statsministern Laimdota Straujuma som under början av maj gjorde ett uttalande om att staten inte skulle stödja kommissionens förslag om flyktingkvoter men efter bara några senare ändrades retoriken till att staten skulle hjälpa människor i nöd av humanitära skäl. Hennes kollega Andris Piebalgs och förre detta kommissionären för energi och bistånd har på en öppen föreläsning vid Lettlands Universitet uttalat sig om att hans stödjer att Lettland deltar i kommissionens förslag om flyktingkvoter. Tanken är att Lettland ska ta emot 517 flyktingar, 310 från Italien och 207 från Grekland vilket skulle motsvara runt 1,30% av alla flyktingar som Kommissionen vill fördela mellan medlemsstaterna. Bland argument som är för att staten ska ta emot flyktingar handlar om att Lettland måste öka sin befolkning samt att det är viktigt att komma ihåg att i samband med Lettlands ockupation under 40-talet många etniska letter flydde till USA, Australien och andra europeiska länder.

Det kommer dock att ta tid innan migrationsfrågan blir mer relevant för medborgarna och innan fler politiker börjar tala mer öppet om det, framför allt på ett mer optimistiskt sätt. Kanske är detta en början på en ny samhällsutveckling där Lettland kommer att bli ett samhälle som kommer vänja sig vid att fler invandrare migrerar till Lettland från länder utanför och inom EU. För trots värderingar och argument för eller emot så pekar den nuvarande statistiken att om Lettland vill har bättre ekonomi samt förhindra att samhället blir mindre och äldre så är öppnare gränser en framtida nödvändighet. För just en framtida räddning för Lettland kan vara att bli ett mer tolerant samhälle samt ett invandringsland.

Vladan Lausevic är Frihetssmedjans utrikeskorrespondent i Baltikum med bas i Lettland  där han bedriver sina masterstudier. Han är ordförande för nätverket EU-liberaler i Stockholms Län

  • snobben

    Det är väl en företagskarusell där också. Har för mej att svenskar jobbade i Lettland
    för tio, femton år sedan. Att även kvinnor ifrån Lettland kom hit och jobbade. Kände ett par tjejer, som följde med tillbaka och blev gifta med dom. Då var det inte bra ekonomiskt. Dom ville aldrig mer åka hem, kom från storstad. Dom tyckte det var jätte
    lyxigt här, så dom vågade knappt använda något i sina nya hem. Politiskt känner jag inte till.

    • snobben

      Alla pengar som svenskar lägger i andra länder hoppas jag det finns täckning för, samt all utveckling i världsklass som säljs ut billigt. Ingen vidare utveckling någonstans. Bara pumpar pengar, befolkning förköper sig i tårttider, sedan lämnas dom i skulder. HEJA SVERIGE, fram för lågavlönade. Vill vi verkligen ha KINA EN DIKTATUR SOM STORMAKT ?????????

%d bloggare gillar detta: