Senaste nytt

Allt du missförstått om marknaden men aldrig kunnat formulera

Göran Greider försöker i en ledare i Dalademokraten ännu en gång skjuta förtroendet för marknadsprinciperna i sank, och lyckas förmodligen i kraft av sin lika förutsägbara som felaktiga diskurs predika för den frälsta kör som redan bestämt sig för att marknaden är dålig. Greider är långt ifrån först med att försanthålla denna idé, och sannolikt inte den sista heller. Det råkar bara bli han som får stå som måltavla denna gång för den salva som behöver skjutas mot denna a priori falska och ohederliga jargong.

Han inleder, gissningsvis inte helt taget ur luften med tanke på den arbetarromantiska konnotationen, med ett exempel där Bruce Springsteen sålt biljetter till ett pris långt under vad vissa ekonomer hävdar vore marknadsmässigt adekvat. Redan här kan vi utan problem plocka isär argumentationen; Ett marknadsmässigt adekvat pris är precis det pris säljare och köpare kommer överens om och tar sig uttryck i det enkla faktum att transaktionen alls äger rum. Jag vet förvisso inte vilka ekonomer det är Greider hänvisar till i artikeln men det har ingen betydelse då de, om de på allvar hävdar att 95 dollar är för billigt för en Springsteen-biljett, likaledes har missuppfattat vad begreppet ”marknadsmässigt” innebär.

Greiders analys över varför Springsteen var en ”sådan ekonomisk idiot” mynnade ut i slutsatsen att det var för att vara lojal mot sina arbetarfans. Så fick han det sagt också. Även om vi åsidosätter den troligare orsaken – att Springsteen insåg att genom att sänka biljettpriset skulle fler närvara – spelar det ingen roll då Springsteen ändå själv valt att erbjuda sin vara – livekonserter – till ett ”underpris”, något han för all del kan kosta på sig att göra efter att ha tjänat tillräckligt med pengar från annat håll än just dessa konserter. Springsteen är inte dummare än att han vet att vårda sin arbetarimage inför sin trogna fanskara, och det är heller inget man ska belacka honom för.

Sen kommer en hel svada med underlag för att Greider helt enkelt inte förstår vad begreppet marknad innebär, medelst lösryckta exempel från boken ”Vad som inte kan köpas för pengar”. Jag har själv inte läst den så jag nöjer mig med att utgå ifrån Greiders egna slutsatser utifrån den, varav den centrala är den minst sagt spretiga tesen att när ”vissa nyttigheter eller verksamheter bjuds ut på en marknad så förändras de – värdet av dem degraderas” (det är uppenbarligen inga problem att andra saker bjuds ut på en marknad, inte för att vi får någon vidare distinktion mellan dessa kategorier). Just denna sista fras, ”värdet av dem degraderas”, ringar ack så väl in i synnerhet vänsterns fundamentala ovilja att förstå marknadsmekanismernas syfte.

Det kan nämligen inte finnas något värde innan någon har värderat det, och det kan heller inte finnas någon marknad för detta något innan någon viktat det mot något annat. Greider tycks utgå ifrån att saker (verksamheter, ”nyttigheter”) har något slags intrinsikalt värde oberoende av dess användare/ägare. Detta antagande skulle vara riktigt om och endast om alla människor vore isolerade öar av självständighet i fråga om alla tänkbara behov och på vad sätt de uppfylls. Nu är det inte så; människor är beroende av varandra ända ner på de mest grundläggande nivåerna och det är tack vare specialisering och arbetsdelning i kombination med frivilligt värdeutbyte vi har kunnat avancera från en vardag där nästa mål mat ständigt svävar bortom ens vetskap till att inte ens behöva fundera över något så basalt som att äta och istället ägna sig åt högre stående livsmål.

Det ironiska är att Greider går på i vanlig demagogisk ordning om hur det jagas vinster och profit framför enligt honom högre stående värden, ständigt implicerade men aldrig konkretiserade. Möjligen för att han någonstans inser att det är något fundamentalt som skaver i den mytologiska dikotomin mellan penningvärde och mänskliga värden. Det är nämligen just alla dessa mänskliga värden som styr våra val gällande hur vi ska uppnå dem och hur man än vrider och vänder på det agerar man alltid på en marknad närhelst man söker uppnå ett visst ändamål med hjälp av någon annan. Anledningen till att man lyckas göra detta är för att någon annan ser ett värde i det man erbjuder (eller det situationen erbjuder) i utbyte mot detta, och det är långt ifrån alltid mätt i pengar.

Faktum är att pengar i sig är ett väldigt dåligt mått på värde, annars skulle allting ha mer eller mindre samma prislapp, även om vi bortser från det omöjliga scenariot att alla varor och tjänster skulle ha samma efterfrågan världen över. En ylletröja i storlek XXL skulle vara för mig i stort sett helt värdelös hur billig den än vore (då jag själv drar small samt avskyr ylleplagg), men säkert värd flera hundra för en storväxt och måhända lite frusen person. Det är således helt meningslöst att prata om att marknaden i något som helst avseende degraderar (eller ökar, för den delen) värdet på varor och tjänster; värdet kan för det första inte existera i någon annan bemärkelse än i envars egna ögon och för det andra inte få någon relevans förrän det sätts i relation till något annat värde, något som bara kan ske i ett sammanhang utan andra påverkbara faktorer än de som är direkt kopplade till denna individuella värdering. Kort sagt, en fri marknad.

Men om detta tycks Greider inte ta någon notis, trots att han själv i och med sin artikel ägnar sig åt en allestädes närvarande kommers. Nej, jag talar inte om hans honorar från Dalademokraten i utbyte mot att han upplyser de redan frälsta om kapitalismens hemskheter. Jag talar om den förvisso temporära men ändock påtagliga ryggdunkningen han kan gotta sig i när lärjungarna sprider hans credo på sociala medier i utbyte mot ännu en samvetstvätt inför sin egna krets. Och allt detta i den oavsiktliga men allestädes närvarande kampen mot det som håller denna värdeökningsprocess vid liv varje dag – mänsklig interaktion.

Så för att slutligen parafrasera Greider själv: All den okunskap du när om marknaden, här formuleras den!

Fredrik Andersson

Libertarian utbildad inom medie- och kommunikationsvetenskap, retorik och statsvetenskap. Jobbar med IT, verkar och lever i Örebro och är musiker samt understundom skribent.

%d bloggare gillar detta: