Senaste nytt

Presidentvalet i USA 2016 – Analys över det republikanska startfältet: Socialkonservativa

Med över FEMHUNDRA dagar kvar till det amerikanska presidentvalet har valet redan skapat rubriker och tyckarstorm i USA, vilket inte är så förvånande, och även i alla amerikaniserade länder.

Det republikanska partiet har varit borta från presidentmakten i över 8 år och är revanschsugna. Det demokratiska partiet är sugna på att välja den första kvinnliga presidenten.

De socialkonservativa… 
Som vanligt är det många kandidater som känner sig utvalda. Få är de som har en riktig chans att inta ett av de mäktigaste politiska befattningar som finns. Det republikanska partiet består enkelt räknat av tre starka falanger: Östkustrepublikanerna, Libertarianerna och den socialkonservativa falangen. Denna artikel ska analysera de kandidater som kan räknas tillhöra den socialkonservativa falangen.

640px-Cruz-HeadshotInför presidentvalet 2016 var Ted Cruz  en av de första att tillkännage sin presidentkandidatur för det republikanska partiet. Cruz en självsäker, bombastisk och djupt konservativ senator ifrån Texas är en av de som känner sig manad men som enligt tidningen The Economist har små chanser att vinna. Cruz har en stark koppling till den religiösa reaktionären och kreationisten David Barton som byggt upp sitt nätverk så pass att han har en relation till nästan alla republikanska presidentkandidater. Utöver detta har Cruz far åkt land och rike där han torgfört sin religiösa fanatism; om hans agerande har någon koppling till Cruz kampanj går inte att utröna. Dock kan man redan nu läsa hur vänsterliberala pressen som är nära förknippad med det demokratiska partiet använder Cruz far som ett slagträ.

Om Cruz skulle få nomineringen från sitt parti så skulle han inte vara den första eller den enda ifrån Texas. Förutom Cruz har även den förra guvernören för Texas, Rick Perry, ställt upp. Perry har varit en mycket framgångsrik och långvarig guvernör. Perry har gjort sig känd för att reta upp sina demokratiska kollegor i bl.a. delstaterna Kalifornien, Illinois och New York genom att locka till sig företag ifrån dessa stater till Texas. Medan arbetslösheten i resten av USA ökade så minskade den i Texas; näringslivsvänlig politik lockade till sig både arbetsgivare och arbetstagare. Texas som är vida känt för att vara ett konservativt fäste, men också för den progressiva staden Austin har under 2000 och 2010-talet kraftigt ökat sin befolkning. När George W Bush lämnade guvernörsposten 2000 för att bli USA:s president och Rick Perry tog över så hade Texas ca 21 miljoner invånare, man låg ungefär 13 miljoner invånare bakom Kalifornien. När Perry lämnade guvernörsposten 2015 så hade befolkningen ökat till ca

27,5 miljoner; nu låg man ca 11,5 miljoner bakom Kalifornien.

BNP per capita ökade (Klicka på bilden för större upplösning)
Från 45093$ år 2000 till 54433$ år 2014: en ökning med nästan 10000$ på 14 år. Samma beräkningar för Kalifornien hade en BNP per capita år 2000 på 48633$ och år 2014 låg BNP per capita på 54462$, en ökning på ungefär 6000$ på 14 år.

Texas hotar Kalifornien både vad gäller befolkning och ekonomi och detta retar upp många politiker och strateger inom det demokratiska partiet. En större befolkning innebär förutom en större ekonomi också fler kongressplatser på federal nivå och vice versa. Att det går bra för Texas gynnar republikanerna, men riktigt så enkelt är det inte. Den befolkningsgrupp som ökar sin andel mest i Texas och även också i USA gene442px-Rick_Perry_by_Gage_Skidmore_4rellt är den latinamerikanska folkgruppen. Likt den afroamerikanska folkgruppen så är latinamerikaner en ideal väljargrupp för republikanerna, då dessa tenderar vara djupt religiösa och socialkonservativa när det kommer till progressiva frågor så som abort och samkönade äktenskap. Men republikanerna har misslyckats att fånga upp deras röster. I valet 2008 lyckades Obama få 67% av den latinamerikanska väljarkåren. I enbart Texas där den latinamerikanska väljargruppen utgjorde 20% av väljarkåren lyckades Obama ta 63% av den latinamerikanska väljarkåren. I presidentvalet 2012 ökade Obama sitt övertag hos den latinamerikanska väljarkåren med 4% ifrån 2008 på nationell nivå.

Cruz kan locka hem latinamerikanska röster tack vare sina kubanska rötter, men Perry har visat konkret att han kan leverera och han har sin guvernörstid som case and point. Trots sina framgångar som  guvernör så har Perry imageproblem på nationell nivå. Hans cowboyaktiga beteende och kreationistiska böjelser influerad av ovannämnda Barton kommer inte gå hem utanför de starka republikanska fästena. När Perry ställde upp som presidentkandidat för republikanerna 2012 skämde han ut sig med säga Oops när han glömde bort att säga vilka myndigheter han ville avskaffa. Sedan dess har han och hans politiska stab försökt rebranda honom som en intellektuell person.

Utöver Cruz och Perry finns även hjärnkirurgen Ben Carson samt Mike Huckabee och Rick Santorum. De två sistnämnda har ställt upp tidigare men har aldrig riktigt lyckats ta sig någonstans. En del har påpekat att både Huckabee och Santorum enbart är ute efter att sälja böcker. Carson har ingen politisk erfarenhet, men vinner den republikanska kandidaten över den demokratiska så kanske han kan få en viktig post i en kommande republikansk administration, antagligen något som har att göra med sjukvård.

Oberoende vem som vinner republikanernas nominering så måste denna ta hänsyn till den socialkonservativa falangen då den är ryggraden inom gräsrotsrörelsen i form av den kristna högern; det är denna falang som får ut väljarkåren och engagerar den. Stannar dessa väljare hemma så kommer man ha svårt att vinna valet mot demokraterna.

Telason Getachew
Steg för steg liberal med intresse för internationella frågor.

%d bloggare gillar detta: