Senaste nytt

Niklas Lewenhard Gren: Frihet är att säga vad fan man vill

I en tid av idel samförstånd, där medelmåttorna lever rövare med uttjatade sanningar; i ett land där gråhet är upphöjd till lag och där vidöppna dörrar slås upp till omvärldens varma applåder, står en värld och törstar efter lika delar sol, lika delar mörker. I det offentliga rummet stå slätstrukenheten i ensamt majestät, där förståelse för oliktänkande inte sträcker sig längre än till utkanten av de egna leden. Resultatet blir en andefattig och på alla sätt platt icke-debatt, vars slutsatser alltid blir desamma: vi tycker rätt, ni tycker fel.

Rätt och fel. Svart och vitt. Plus femtiotusen nyanser av obetydliga frågor.

Det talas inte sällan om en påstådd åsiktskorridor i vilken oliktänkande inte har att göra. Åsiktskorridoren, vars väggar inte är av juridisk art utan snarare består av gipsskivor vi – eller någon annan – enats om att resa. En korridor, i vilken bara ’politiskt korrekta’ åsikter för luftas och dryftas, till nackdel för samhällets mindre korrekta debattörer. 

Kritiken mot åsiktskorridoren kommer inte sällan från högerhåll. Såväl konservativa som liberala tyckare menar att åsiktskorridoren inte bara orimligt smal, utan även håller på tok för många dörrar stängda. Även mer nationalistiska – i vissa fall rent främlingsfientliga – röster har låtit stämma in i denna delvis skräniga sång; i sak och mening vill de dock bara öppna en specifik dörr på vars skylt det står att läsa: INVANDRARFRÅGAN. 

Vänsterdebattörerna menar emellertid att det inte finns någon åsiktskorridor varför tjatet om vad man får och inte får säga i det offentliga rummet inte är annat än, för att citera vår käre statsminister, käbbel.

Och i slutänden kanske båda sidor har rätt.

Problemet med högerns logik, om tillåts generalisera, är att i samma andetag som man säger att det finns en åsiktskorridor så har man även rest korridorens väggar. Säger man dessutom att korridoren är smal kan man på alla sätt känna väggarnas illavarslande tryck om skuldrorna. Liksom ett hjärnspöke viskar de mest nedbrytande av lögner i örat på personen i vilken den tagit bo, livnär sig åsiktskorridoren på människors uppfattning om dess existens. 

För att parafrasera René Descartes: ’Du tänker, alltså finns jag’.

Vad vi människor har att förstå är att vi är våra egna tankars bojor och att vår föreställning om sakers faktiska tillstånd på alla sätt är personlig. Därmed står det oss alla fritt att tycka, tänka och säga precis vad vi vill, så länge vi är villiga att betala det pris till vilket åsikten är satt. Och priset, ja det bestämmer vi själva.

Det är som med kränktheten. Vi väljer den.

Författaren, journalisten och satirikern Hunter S. Thompson sa en gång att friheten dör om den inte används. Ni som kan er Hunter vet att han för egen del inte bara sjöng frihetens lov, utan även levde det kanske friaste – delvis synnerligen laglösa – liv en människa kan leva.

Man kan naturligtvis tycka vad man vill om Hunter, men en grå medelmåtta var han aldrig. Än mindre kände han rädsla inför att råka i luven med vilka som helst ‘sanningssägare’. Han använde friheten, eftersom att alternativet vore en sorgeakt inte bara för honom själv utan för oss alla.

Samhällsdebatten behöver fler fria själar; män och kvinnor som dels säger det som många av oss kanske redan tänker, dels låter lufta vadhelst som faller dem in. Det offentliga rummet är nämligen långt mycket rymligare än vad de flesta av oss anar.  

För i en tid av idel samförstånd, där medelmåttorna lever rövare med uttjatade sanningar, står en värld och törstar efter lika delar sol, lika delar mörker. Oliktänkande gynnar oss alla och kom ihåg: friheten dör om den inte används. 

Och är inte frihet, till syvende och sist, att få säga precis vad fan man vill?

Niklas har ett förflutet i de flesta allianspartier och har utöver sin juristexamen även studerat internationella relationer i Seattle och business i New York.

 

 

 

  • snobben

    Helskön artikel. Jag är spontan i tänkandet och i vad jag säger och brukar träffa rakt i prick. En person frös idag. Direkt säger jag. – Ställ dej i ett hörn, alltid 90 grader !
    Bara man har fakta i det som plötsligt dyker upp är nog viktigast. Jag vet inte hur, men jag är snabb i tanke och reaktion. Jag måste tänka till var jag befinner mej, eftersom jag vet om det. Oftast förhöjer jag stelt umgänge, när folk sitter obekvämt länge på stolar och i småkonflikter.

    • snobben

      En lärare hade en jobbig morgon, var trött och ursäktade sig. Jag svarade –
      Jesus fick stiga upp trots att han var död, för han hade så mycket att göra.
      Den läraren blev pigg på direkten.

  • snobben

    Under en långrandig föreläsning men viktig, frågade personen slutligen om någon fråga var för dum att ställa. Jag svarade – JA. Alla fattade poängen utan personen.
    Själva frågan i sig. En mycket tydlig framställan i föreläsningen. Alla var nöjda !

  • snobben

    Ibland är en åsikt ett maktbehov, det finns ingen hållbar grund i åsikten. Dom kan bli arga när dom får motargument. Det är jätteviktigt att det finns en tillåtande miljö.
    Kan man förklara lugnt, brukar dom bli tacksamma. Jättesvårt att se och tolka utanför sig själv. Bra om man talar om det också, för så är det för alla.

  • snobben

    Ska man utveckla sig själv ska man vara frågvis och nyfiken, och ställa varför frågor.
    Man kan tänka en fullsatt buss med folk i olika åldrar erfarenheter, kulturer, religioner, olika yrken. Varför tror någon att man vet allt ? Är vetskapen lika betydelsefull för alla ? Varför inte ? Idag måste vi ta del av andra, för att kunna ta vara på allt vi behöver samt lära oss samarbeta. Vi är inte vana i att diskutera runt ett ämne.
    I Sverige ska alla hålla med alla. Inte många vågar ha en egen åsikt. Bara bland likar.
    Därför har vi snack bakom andras ryggar, troligtvis av osäkerhet.

  • snobben

    Demokratin har en baksida. Värderingar sitter i ryggmärgen. Vi ska vara likformade och dra åt samma håll, för att bevara demokratin .Hotar fyra personer staden, sätts det upp kravallstaket, istället för likgiltighet eller normala motargument, som skulle kunnat lösa problematik i oliktänkande. Idag har vi ett modernt samhälle att yttra oss i,
    men vi envisas med konfrontationer i stället för öppen ridå, med fyra av motsatt åsikt.

  • snobben

    Frihet i att få göra och säga vad man vill innebär också ett ansvar i hur man förhåller sig till det. En frihet i att avstå det onödiga och ta vara på det nödvändiga.

  • snobben

    Vi har så mycket oförstånd, därför finns konflikter, mobbing, våld i relationer, manipulationer på lättlurade, Så länge man vill förändra till det bättre och kan förklara varför, behövs hur mycket yttrande som helst. Sedan måste man avväga situation när det är mest lämpligt. En del pratar och överröstar alldeles för mycket. Den tysta bredvid kanske har bättre ideér.

  • snobben

    Ibland finns anledning att sätta folk på plats, men då ska man vara förberedd på konfrontation och veta hur man löser konflikten. Själva konflikten får aldrig bli huvudsyfte.

  • snobben

    Hur vår uppfattning om oss själva stämmer kan man testa med ett antal personer man känner. Hur svaren blir beror på hur tydligt vi visar oss själva. Man kan få många olika svar, men också lika. Vad andra märker mest är sidor dom själva har, samt sidor som helt skiljer sig från dom. Mellanskiktet är intressant.

  • snobben

    Argast blir vi på folk som stoppar huvudet i sanden, vägrar bemöta en fråga, byter samtalsämne, eller använder en åsikt som angrepp. En del gör så eftersom dom är konflikträdda.

  • snobben

    Vi har tystnadsplikt även i Sverige. .Att inte avslöja politiska, och företagshemligheter,
    som skydd för landet, och företaget. I vården finns det som skydd för människovärdet,
    och individens säkerhet, samt hos myndigheter. Man får prata om en händelse, men aldrig källan, var och vem. Det kan ju vara någons dotter, son bakom i bussen, eller konkurrent. Dessutom vet ingen en hel sanning. Folk tror så ofantligt mycket.
    Detta är likadant i samhället, bland vänner och bekanta. Vissa har käftar som krokodiler, och öron som elefanter.

  • snobben

    Debatter är vedervärdiga. Ingen försöker ens intressera sig för andras åsikt. Inspiration och engagemang saknas helt. Dom tänker – Vilka dumheter kommer den att säga nu ? – motangrepp ! Dom skrapar lite försiktigt på ytan, utan djup och inriktning, annars går dom hundra år bakåt eller framåt. Jag skulle aldrig ha tålamod i sådant sällskap, utan bli fly förbannad ! Dom flyger i det blå utan förankring och vetskap i frågor. Skulle någon kunna framställa och kunna få förtroende, får den personen knappt yttra sig. Kvinnor som män.

%d bloggare gillar detta: