Senaste nytt

Sveriges kvinnolybbys essentialistiska motstånd till surrogatmödraskap

Frågan om surrogatmödraskap håller på att bli en allt viktigare fråga i Sverige vilket inte så konstigt då Sverige saknar regler för detta samtidigt som det blir allt vanligare. Regeringens utredning i frågan ska vara klar den 24 juni i år.

Frågan är komplex och kräver eftertanke och är tydligt ideologisk. Man kan dela upp frågan i huruvida man anser att det är principiellt fel eller att det handlar om hur frågan regleras. Den andra kategorin kan delas in i ett kontinuum mellan minimal reglering som endast kräver ett muntligt avtal mellan parterna och att man anser att det i praktiken är så pass svårt att säkerställa att allt går rätt till att det i praktiken är omöjligt att genomföra surrogatmödraskap. I reglering ingår frågan om det endast är altruistiskt surrogatmödraskap som bör vara tillåtet.

Som liberal är min ingångspunkt att det helt enkelt ska vara upp till var och en att bestämma detta men att det så klart krävs regler kring det. Jag är alltså principiellt för det och jag ser heller inga direkta problem med att ta betalt för surrogatmödraskap eftersom jag litar på människors förmåga att handla rationellt utifrån sin egen situation.

Några som däremot definitivt är emot surrogatmödraskap är Sveriges kvinnolobby som  går hårt ut mot att surrogatmödraskap ska legaliseras. De kritiserar surrogatmödraskap från så många håll de bara kan och lierar sig till och med med ärkekonservativa organisationer som är emot abort, något som upprört och förvånat många.

Men är det verkligen så förvånande? Svensk kvinnolobby är förvisso inte konservativa utan snarare hyperprogressiva men deras motstånd mot surrogatmödraskap är principiellt grundat. De är inte över huvud taget öppna för att titta på hur man skulle kunna reglera surrogatmödraskap på ett bra sätt. Om de vore öppna för det så skulle de vara villiga att diskutera vilka regler som är rimliga. Istället förkastar de regeringens utredning för att den inte fokuserar på ett förbud.

Så vad handlar detta principiella motstånd om? I en debattartikel på SVT24 argumenterar Sveriges kvinnolobbys ordförande Clara Berglund för ett förbud av surrogatmödraskap (som också har bemöts föredömligt av Alina Koltsova här på Frihetssmedjan).

I artikeln argumenterar Berglund för att surrogatmödraskap är ett brott mot kvinnor och barns mänskliga rättigheter eftersom de behandlas som varor. Hon menar att det inte går att göra någon skillnad mellan altruistiska och kommersiella surrogatmödraskap eftersom ”i verkligheten är det svårt att kontrollera om det har förekommit ersättningar, gåvor, sociala påtryckningar eller andra maktmedel”. Surrogatmödraskap handlar alltid enligt henne om att det finns en beställare (de formella föräldrarna), en producent (den biologiska modern) samt en produkt (barnet). I ett policy paper jämför Sveriges kvinnolobby även surrogatmödraskap med temporär livegenskap. De skriver bland annat:

[Y]ou cannot enter into an agreement where you give yourself away as a slave to another person, even if both parties are in full possession of their faculties. Contractual freedom only goes so far. The Swedish Women’s Lobby views surrogacy motherhood as a contract of temporary serfdom, where the surrogate mother waives her rights to bodily integrity during the pregnancy, and therefore the contract is to be considered invalid.”

Det är alltså tydligt att Sverige kvinnolobby är principiella motståndare till surrogatmödraskap. Problemet är att deras principiella argument inte håller. Det är ju uppenbart att bara för att det finns en beställare, en producent och en produkt så är inte det fel i sig. Det handlar alltid om hur själva processen ser ut – alltså själva regleringen. Inte heller är det rimligt att likställa det med människohandel eftersom problemet med människohandel handlar om hur människan i behandlas. Om officiella föräldrarna behandlar barnet som en slav så är det så klart ett problem med det är ju ett helt annat problem som inte har med surrogatmödraskap att göra.

Det för oss in på argumentet om att man surrogatmödraskap skulle kunna liknas vid ”temporär livegenskap”. Argumentet bygger på att man inte ska kunna avtala sig till dåliga saker som mord (som de också nämner) eller slavliknande förhållanden. Men det säger ju inte att graviditet är dåligt i sig och därför något man inte ska få avtala om. Man kan mycket väl avtala om saker som har en viss bindningstid även sådana som innebär livsfara. Det brukar dock vara traditionellt manliga arbeten som det handlar om då där brandman är det tydligaste exemplet även om det finns andra.

Det kan alltså inte vara dessa framförda argument som ligger till grund för Sveriges kvinnolobbys ställningstagande. Inte heller kan det ha att göra med att graviditeter kan ha dödlig utgång. Då skulle man ju även vara emot graviditeter – de är ju lika farliga oavsett vem som ska ha barnet.

Så det hela kokar ner till att det helt enkelt är fel med surrogatmödraskap – punkt. Det är helt enkelt fel att bära ett barn för någon annan. Det tyder på att Sveriges kvinnolobby faktiskt står närmare konservativa grupper som Ja till livet än vad man kan tro.

Liksom de konservativa grupperna handlar deras motstånd om en biologiskt essentialistisk syn på moderskapet: den biologiska modern och barnet hör ihop och ska inte skiljas åt. Har man inte möjlighet att vara gravid ska man inte heller kunna få ett barn eftersom det inte är naturligt – vilket även inkluderar homosexuella män och transpersoner som bytt kön från man till kvinna. Att detta är en farhåga för Sveriges kvinnolobby blir tydligt i en debattartikel från hösten 2014 som kritiserar en utredning som öppnar för surrogatmödraskap där de skriver:

”Problemet är att utredningens definitioner öppnar för att också kvinnor som tidigare varit män, så kallad MtK, och som har bibehållen fortplantningsförmåga genom spermieproduktion, ska få tillgång till assisterad befruktning. Men eftersom dessa MtK saknar livmoder och inte kan bära och föda ett barn måste assisterad befruktning i deras fall helt enkelt innebära att någon annan ska bära deras barn åt dem, vilket innebär surrogatmödraskap.”

Sveriges kvinnolobby är alltså principiella motståndare till surrogatmödraskap men försöker dölja det med pseudoargument som försvårar debatten och döljer deras essentialism om att barn alltid hör till den biologiska modern. Som avslutning kan jag ju påpeka att deras argument även gäller för adoption vilket jag inte riktigt tror de tänkt sig.

Länkar:

http://www.metro.se/nyheter/deras-barn-hamnar-i-klam-sverige-laglost-land-for-surrogatbarn/EVHnkf!FCXT0kZvl7EE/

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/05/sou-201429/

Feministiskt nej till surrogatmödraskap

http://www.fria.nu/artikel/117575

http://www.svt.se/opinion/article2924500.svt

Alina Koltsova: Kvinnolobbyn vill ta ifrån kvinnors rätt att få vara surrogatmödrar

http://sverigeskvinnolobby.se/wp-content/uploads/2013/08/POLICY-PAPER-SURROGACY-MOTHERHOOD.pdf

http://www.svd.se/utred-forbud-mot-surrogatmodraskap_3979105

 

Björn Axén
Medarbetare på Frihetssmedjan. Liberal piratpartist som brinner för människors frihet och det öppna samhället. Arbetar med skolutveckling på kommunal nivå. Särskilt med kvalitetsarbete och nyanlända elevers utbildning.

https://bjornaxen.wordpress.com/

  • snobben

    Precis som artikeln om surrugatmödraskap beskriver finns en mängd diffinitioner i hur vi ska förhålla oss till detta. Temat är mera om alla ska ha rätt att kunna få barn, i en tid där resurser inte räcker till redan födda och levande människor. Sedan är detta så nytt att ingen vet hur reaktioner påverkar surrogatmammor och barn på sikt psykologiskt. Alla är lämpade att ha barn.
    Normalt är det en fruktansvärd sorg att förlora ett barn man burit på och känt i sin kropp. Det borde vara skillnad på levande och saker man ger. Små barn har inget minne om sitt ursprung, men när dom blir äldre märker dom att dom inte liknar i personlighet den tillsatta familjen. Samtidigt frågar vi och söker vårat ursprung.
    Barn brukar känna att dom inte helt tillhör ny familj. Sedan att dom blir älskade och välskötta lika mycket som tvärtom i biologiska familjer är självklart. Redan idag byter vi namn, som är grund i att söka arv vi bär med oss.

  • snobben

    Om detta skulle fungera tycker jag att barnet måste få en regelbunden kontakt med den biologiska partnern när barnet växer upp. Även i helt biologiska familjer finns barn som helt skiljer ut sig från övriga. Men då finns en släkting som den liknar. Alla behöver en förankring någonstans att förlika sig med. Det är inte normalt att föda barn och psykologiskt begrava dom samtidigt. Mödrar som blivit tvingade att lämna ifrån sig spädbarn, letar efter dom ett helt liv. Det är detta som är skrämmande, hur folk helt kan skära av känslor. Redan idag är det dom med mest pengar som har möjlighet att ta hjälp till att kunna få barn.

  • snobben

    Jag utgår från egen erfarenhet, som färgar det jag skriver. Från 3åring till vuxen kände jag mig aldrig som dotter, familjemedlem. Varje gång jag åkte över gränsen till biologisk familj, märkte dom att hela jag förändrades. Jag visste var jag egentligen hörde hemma. Jag var lika älskad i båda familjer. Men arvet personligheten passade bara i mitt personliga hem. Jag har alltid vuxit upp här. Bara korta besök i mitt hemland. Naturligtvis kan jag absolut inte uttala mej om alla.

  • snobben

    Därför utgår jag ifrån att det finns hårda begränsningar i adoptioner. Vi är alla präglade i ursprung. Med all invandring idag blir det lättare att hitta liknelser i ursprung. Mentalitet skiljer sig. Jag upplevde att folk här var instängda i sig själva. Därför upplevdes jag som helvild i känslor, lek och fantasi. Jag sa direkt vad jag tänkte och tyckte om allt, och var frågvis och nyfiken. Det beteendet var helt normalt i mitt hemland. Här skulle man begränsas. Fortfarande idag tycker mina anhöriga här att dom i hemlandet pratar och diskuterar om allt ideligen och är intensiva. Dom blir trötta i huvudet. Jag tycker det är jättekul. Därför behövs eftertanke i surrogatmamma fenomenet. Mina barnbarn tycker jag är roligast av alla.

  • snobben

    Nyttan brukar betyda mer än allt annat idag i allting. Särskilt om kapital står som värde Den nyttan missbrukas varje dag.

%d bloggare gillar detta: