Senaste nytt

Lärare, ta lärdom av varandra

Under gårdagen publicerades ett brev från en anonym lärare, 49 år gammal, i tidningen Skolvärlden. Under hela brevet ger läraren sitt perspektiv på skolans utmaningar och försöker illustrera varför yrkesstatusen ligger i botten. Jag tror att jag har svaret på det.

Läraren berättar hisnande berättelser om hur elever går till rektorn för att underminera hans uppgifter. Han berättar hur elever får betyg som de inte förtjänar och hur han möter motstånd från både skolledningen och elever när han ställer krav på eleverna. Han talar om betygsättning som inte fungerar och elever som blir godkända i svenska utan att ha läst en bok.

Det mest slående är anhörigas reaktion. Vår anonyme lärare berättar en hisnande historia om hur han kvällstid blir uppringd av elevers anhöriga och får okvädesord för att han inte har godkänt elever.

Han berättar om en otillräcklig lön. Hur en rektor som aldrig besöker lärarna i klassrummet bedömer lärarens insatser efter vilka betyg eleverna får. Han berättar hur han känner motstånd.

Första kommentaren på detta brev lyder: ” Känner allt för väl igen det som skrivs.. Nu slipper jag i fall hantera det då jag slutat som lärare. Blev så trött på att hela tiden sänka kraven och om någon elev blev underkänd var det lärarens fel…”.

I den här situationen finns det två alternativ för hur lärarnas status ska öka.

  1. Lärare skriver anonyma brev i Skolvärlden och ej yrkesverksamma lärare bekräftar bilden.
  2. Lärare skriver anonyma brev i Skolvärlden och ej yrkesverksamma lärare bekräftar bilden. Tillsammans skriver de ytterligare ett förslag om hur vi faktiskt kan förbättra bilden av lärarnas yrkesprofession. De kan bjuda in till ett möte om det, som i sin tur får fler lärare att berätta om sina upplevelser om ett yrke som inte längre är det som de förväntade sig under åren på utbildningen. De kan i sin tur ta kontakt med dagens lärarstudenter och tala om vad man kan göra för att öka statusen. Kollegialt utbyte. Därefter kan de prata med ledningen i kommunen eller koncernen. Tillsammans kan de presentera sina och sina blivande kollegors förslag på hur rektorer ska göra för att tillsammans med lärarna och eleverna ska agera för stärka statusen och bidra till att eleverna får en mer likvärdig bedömning, då mycket av problemen kretsar kring det. Om de utvecklar ett framgångskoncept, låt fler ta del av det! Sprid det till andra skolor och andra lärare. Ta del av varandras undervisning och bidra därmed till lärare som står upp för yrket. Visa på den glädje som finns när undervisningen fungerar. Smitta av den på andra. Förändra långsiktigt.

Välj de alternativ som du tycker är mest givande för skolan.

jessica [at] frihetssmedjan.se

  • snobben

    Äntligen någon som belyser klassrummet, hur makten helt försvunnet. Att föräldrar som kräver orimliga krav fordrar full inlärning som dom själva har ansvar för hemma. I skolan gäller genomgång i ämnen, hemma pluggar man in. Dessutom behövs kontorspersonal i skolan till allt mer adminstrativt arbete. Lärare ska förbereda, undervisa och utvärdera. Att regelverk ändras stup i kvarten som skapar stress, att betyg inte stämmer med verkligheten. Dom borde vara skriftliga uppdelat i kunskaper i varje ämne, eftersom varje ämne innehåller olika delar som vägledning. Sedan har det individuella lönesystemet gjort att allas löner sackat efter, för att någon utmärkt sig en period, och därför får en livslång högre lön, högre pension, istället för en bonus vid gällande tillfälle. Detta skapar motsättning istället för samarbete. Förr fanns Hem-Skola på varje skola. Då fanns en gemensam rak diskussion med all skolans personal med inbjudna gäster som höll fokus på det nödvändiga. Trots detta utvecklas ändå elever och lärare gör ett otroligt arbete.

  • snobben

    Något som är glädjande är att idag satsar man mycket på inlärningsstuktur, eftersom vi lär in med hjälp av individuella system. Vissa ramar gäller alla.

  • snobben

    En ytterligare belastning för lärare idag är att dom ska fungera som psykologer åt föräldrar och barn, för kuratorer, skolpsykologer är näst intill obefintliga. Det ska finnas skolvärdar/värdinnor som ska fungera som det. Inget typ problemrum som ungar ska känna skam att gå in i. Dom ska röra sig inom skolan som tillgänglig resurs. Helt obegripligt hur vi ska få en bra arbetsmiljö med god inlärning när så mycket tagits bort och lagts till. Fältassistenter och kvarterspolis som alla kände var självklart då. Själv var jag aktiv i 10 år i Hem-Skola styrelse och vi förde protokoll på allt och utvecklade även skolgård.

  • snobben

    Det borde finnas inglasade uterum i skolan för naturvetenskapliga studier, redan på lågstadiet, med kryp och växter, dammar, även enkel odling på skolgårdar, som drar till sig fjärilar och insekter, fåglar. En viktig grund i svensk natur. Många ungar idag är rädda för allt. En liten spindel så blir dom sömnlösa. Även vuxna skriker för en liten mus. Helt sanslöst ! Jag samlade på ödlor, grodor, snokar som barn Folk är rädda för naturen idag. Dom springer med tidtagarur så fort dom kan igenom. Även små barn kan använda mikroskop, kikare och titta på alla fantastiska djur i en vattendroppe.
    Antar att just dom ämnen har barn svårt för idag.

  • snobben

    Sedan har matematik aldrig varit ett teoretisk bokämne. Det är ett praktiskt ämne. Man bygger, mäter, klipper, väger, öser och häller fast, lös, och osynlig materia efter egen fantasi. Cykelslangar och allt möjligt. det är lite mycket med siffror och bokstavskombinationer. Egentligen kan allt heta X och summa. tills man lär sig tycka det är roligt och förstår samband. Dom ska ha redskap och verktyg att jobba med tycker jag. En förutsättning är att arbetsmiljön anpassas framåt.

  • snobben

    Jag lärde mej matte först på högstadiet när fysik och kemi kom in. Då menar jag det grammatiska. Total, kvot, produkt, summa, term ,bråk och så där tjugo till. för mej var det mer en språkkurs. Algebra, geometri, ekvationer var min grej. Bra om sådant kommer fram i betyg. En arkitekttyp, problemlösare. Eller svenska, bra berättare, gestaltning. osv. Vi har plus och minus pol i skallen. Kontot måste stå på plus.
    Fel sätter sig i minnet, därför är det dom vi gör om. Något att tänka på även för vuxna för motivation.

  • snobbar

    Sedan är hjärnan rationell. Effektiv och serverar alltid dom enklaste invanda lösningar.
    Därför är det svårt att ta sig ur gamla tankebanor. Något som alla vuxna vet. Man kan tjafsa om samma problem, samma dåliga lösningar ett helt liv.

  • snobben

    En annan sak är att barn inte har ett abstrakt tänkande. Dom måste se, känna, lyssna på saker. Det abstrakta finns bara i deras drömmar. Dom måste kunna knyta an till sådant dom ska lära sig. Annars är det bara tomma ordramsor som lärs in. Den sociala färdigheten utvecklas inte förrän i 10 årsåldern. Innan dess utgår dom enbart ur sig själva och bara den egna viljan. Därför har vi rastvakter som stöd i samarbete.
    Därför är det bra med kreativa uppgifter tidigt, för det tycker dom om. Jag utgår från att lärare kan utvecklingspsykologi. Det kan skilja flera år i samma klass i olika faser. Motorik, kognitivt, socialt beroende på hemmiljö, syskon i antal, genetiskt, erfarenheter. En rolig utmaning. Därför tävlar dom och starkast, snabbast vinner. Men dom smarta klarar sig ur.

  • snobben

    Jag kan bli på dåligt humör ! Vad menas med att kolleger, lärare ska informera REKTORER i hur DOM ska sköta sitt jobb ? I så fall borde rektorer ha lägre lön och lättare uppgifter än lärare ! Jag och i alla tider med kollegor har aldrig behövt lära våra chefer sitt jobb ! Chefer har ett högst eget ansvar att vara insatta nyfikna på arbeten som utförs varje dag.

  • snobben

    Att intagningspoäng för lärare är minimal, hoppas jag inte betyder att Rektorers är ännu lägre.´Trots detta gör lärare över maxprestation. Det i sin tur betyder att ledningen inte fungerar.

%d bloggare gillar detta: