Senaste nytt

Emil Åkerö: Klassförakt i många led

Det började som en skakning på nedre däck…

Eller så började det med Moderata Studenter (vad är det förresten med moderaternas alla ungdomsförbund?) som tycker att det ska kosta att läsa på universitet. Förutom det rent bildningsfobiska perspektivet a lá Björklund finns här en attityd som gränsar till infantil dumhet. För det första kan man inte jämföra Sverige med Storbritannien eller USA hur som helst, för det andra så har de en något…ehum… filantropisk syn på trösklar och klassresor. Nu ska inte allt skyllas på dessa unga studenter, de är aktiva i en borgerlighet som präglas av Panglosliberalism. Hade de inte varit bildningsfobiska hade de kanske vetat att Panglos är en figur i Voltaires Candide som anser att vi lever i den bästa av världar. Den svenska borgerligheten anser att vi lever i det bästa landet och är du förtryckt är det bara du som har fel inställning.

Något som inte riktigt verkar ha fallit in i dessa tankebanor är att välfärdstaten i grund och botten fungerar som ett liberalt projekt. Individen blir den minsta samhällsenheten och är inte beroende av en familj för att klara sig. Genom att utbildning inte kostar pengar och att alla kan ta lån på samma villkor utjämnas möjligheterna. Men eftersom detta kommer från staten, den enda rena ondskan som är synonym med Stalin och Che Guevara, så är detta fel för den svenska borgerligheten. Istället ska vi alla ta banklån. Men en bank är inte jämlik, en bank är kommersiell aktör som vill tjäna pengar och kommer inte ge alla samma förutsättningar. Den bank som gör det gör fel. Bankens uppgift är att bedöma vår likviditet och bedöma oss utifrån den. Staten är i sig inte perfekt eller god, men som idé bygger den på att utjämna förhållandet mellan människor.

Sedan kom intervjun med Mikaela Bley och då tog det lite hus i helvete. Där en klassdiskussion dök upp igen. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår upprördheten. Men så läser jag hellre Brontë än Martinsson, att läsa om arbetare misär när det finns överklassens kostymdramer att ta del av har jag aldrig förstått mig på. Till att Malin Ullman skrev följande i DN:

I perioder läser jag mängder med inredningsmagasin. Det är roligt att titta på bilder av fina saker, fundera över vad man kan göra själv hemma, drabbas av förälskelser i vissa ting.

Efter en tid med dessa magasin känner jag mig som den aggressiva festförstöraren och sanningssägaren i en Ibsenpjäs. Jag vill artikulera det som inte sägs – att alla dessa ”estetiska” beslut som diskuteras i reportagen handlar om pengar.

Då återkommer vi till min klassiska käpphäst: klass är inte en fråga om pengar, det är en fråga om vad du kan göra med dina pengar. Klass är en fråga om socialt-, kulturellt- och ekonomiskt kapital. Vad omvandlar jag mina pengar till? Vad konsumerar jag. De flesta av oss vet att det är bättre att köpa dyra saker sällan än billiga saker ofta. Rent ekonomiskt alltså. Och så ser vi på Lyxfällan och förfasskrattar åt dessa människor som spenderar pengar de inte har. Men det är inte bara en fråga om pengar, det är fråga om hur du förhåller dig till pengar. Lägger du dina pengar på att gå på operan (de unga moderaterna gör tydligtvis inte det) eller lägger du dem på ett Netflix-konto? Men framförallt, alla kan inte lägga sina pengar på investeringar utan måste köpa billiga skor flera gånger istället för ett dyrt par sällan. Att ha eller inte ha pengar är inte ett val, det är ett faktum att förhålla sig till. Även om vi har val kan vi inte påverka vissa saker som är av naturen givna (jag kan inte bli längre än min 173 centimeter) eller skapade av förutsättningar (vi blir uppsagda, vi blir sjuka, vi växer upp och måste ta hand om andra än oss själva). Att då framhäva att dyrare skor och intensiv persedelvård är en fråga om val blir för mig lite magstarkt. Vems val är det egentligen? För den som måste mätta munnar med pengar som inte räcker till, och är fast i ett ekonomiskt utanförskap blir de billiga foppatofflorna ett sätt att både sätta skor på fötterna och mat i magen. Vem ska ge dessa personer ett banklån så att de ska kunna studera och kanske kunna köpa skor som håller i åratal?

Det är detta, mina kära unga moderater, som kallas för en struktur. Alla våra val hänger ihop och bildar ett mönster. Inte bara våra egna utan även andras, för allt vi gör får konsekvenser för andra. När vi är flera som gör samma val (köpa dyra skor, köra bil till jobbet eller studera på universitetet) så skapas förväntningar som i sin tur skapar att de som bryter mot dessa förväntningar hamnar utanför. Men för all del, köp ni era skor och sköt dem väl, det är bra för miljön också. Men lite förståelse för att alla inte har samma möjligheter är kanske inte något som skulle skada.

 

emil [at] frihetssmedjan.se

  • snobben

    Om vi inför en vecka varje månad, och vägrar jobba alla samtidigt får överklassen maginfluensa.
    Dyrt är oftast bara ett märke man betalar för. Alla som tar en titt i konsument upplysning upptäcker att billigt ofta har samma kvalitet som billigt. Konstigt att många har så dåligt självförtroende att dom måsta ha etikett från underkläder till högskola. Man kanske ska producera trosor i mitt namn, så alla kan göra reklam för just mej, när dom klär av och på sej.
    Dom har aldrig varit speciellt livserfarna. Dom som är det, behöver inte göra sig märkvärdiga.

  • snobben

    Vad är dyrt och vad är billigt ? Vad är fint och vad är fult ? Jag väljer att se i längd. Att utesluta billigt kostar skjortan i längden. Pluspoäng finns i många valörer. Alla ska ha samma möjligheter,
    inte tvingas ut i dystra lägen. Att helt sakna moral straffar fattig som rik. Begåvning har aldrig haft något med pengar och lån att göra. Att vi minns antiken, beror på världsarv, men människor går inte att spara, inte få dom tillbaka dit heller.

  • snobben

    Alla erfarenheter och kunskaper kommer ifrån alla dom som arbetar. Bara dom ser problematik och vad som behöver utvecklas i det befintliga. Dom i högre poster tillhandahåller material och redskap till det. Dom tillför även beprövade olika metoder,
    samt informerar sig om marknaden. Ingen människa har hittills skapat något realt ur böcker.

%d bloggare gillar detta: