Senaste nytt

Torbjörn Jerlerup: Vart tog den liberala jämlikhetstanken vägen?

Jonathan Rieder Lundkvist

Är jämlikhet ett liberalt begrepp? Frågan är lite felaktigt ställd. Frågan bör snarare lyda: ”KAN jämlikhet vara ett liberalt begrepp”.

 Svaret är ja.

Traditionellt sett har det funnits tre synsätt på begreppet jämlikhet. Man ser det tydligt om man tittar på debatten för sisådär 110 år sen. 

Ett synsätt fokuserade på att alla skulle VARA och HA det lika materiellt, och i lika möjligheter. Det är den marxistiska grundsynen. I sin extrem kan man se hur det fungerade och inte fungerade i Sovjetunionen. Dilemmat med denna syn på jämlikhet är att någon måste bestämma vad som är ”jämlikt” och tvinga alla att anpassa sig.

En annan syn på jämlikhet var att det inte var viktigt. Idén var att man skulle låta ”naturen” ha sin gång. Det vill säga samhället och ekonomin skulle lämnas för sig själv, utan statlig inblandning. De rika skulle ha mer materiella tillgångar och bättre möjligheter medan den fattige inte skulle ha några möjligheter alls. Men det var ok ansåg dessa. Detta var den konservativa synen. Deras syn på rösträtt visar deras människosyn. De rikare skulle ha fler röster i samhället än den normale arbetaren och den fattige ingen röst (graderad röstskala). De rika skulle få gå på universitet, de fattiga inte.

Den liberala synen på jämlikhet var för 110 år sen en annan än den vi ser idag. Liberaler pratade då ännu om jämlikhet som ett liberalt begrepp. Men liberalerna fokuserade på jämlika möjligheter.
Enligt detta synsätt var materiella skillnader bara bra. Det viktiga var inte om det finns miljonärer eller inte. Det viktiga var att alla oavsett inkomst hade LIKA MÖJLIGHETER. 

Att alla hade rösträtt enligt principen en man en röst. Att även barn med fattiga föräldrar skulle kunna gå i skola och på universitet. 

Att det fanns någon form av sjukvård för alla, sociala skyddsnät för alla och arbetsrättsliga spelregler på arbetsmarknaden för att garantera även löntagares rättigheter.

För 110 år sen var Socialdemokrater och liberaler förenade i en allians i kampen för lika möjligheter för alla. Detta trots skillnaderna. De första Socialdemokraterna i Sveriges riksdag kom in på liberala mandat. 

Liberalerna gillade inte att det fanns folk i Socialdemokraterna som var mot rösträtt och som ville upphäva privategendomen. (Dessa, kommunisterna, bröt sig ur partiet 1917 och bildade eget parti.) Men liberalerna såg också att det fanns gott om människor som var för rösträtt och inte var mot privategendomen i partiet, t.ex. Hjalmar Branting, Socialdemokraternas ordförande. Man allierade sig med socialdemokraterna eftersom man ansåg att man stod närmare dem än de konservativa.

Jämlikhet i möjligheter är ett begrepp som fallit bort ifrån den liberala vokabulären. Sist det hördes i debatten var nog då Bengt Westerberg drev på frågan om personlig assistans för funktionshindrade, LSS, för 20 år sen. Om man går längre bak i tiden, till Per Ahlmarks tid på 70-talet, hörde man ofta jämlikhet refererat som ett i grunden liberalt koncept.

Det kanske är dags att införa detta i den liberala vokabulären igen, idag, 2015?

Torbjörn Jerlerup (krönikör på Frihetssmedjan ), Socialdemokratisk liberal samt medgrundare av den antirasistiska sajten Motargument.

  • Jag kan inte se alls hur begreppet skulle ha fallit bort i den liberala vokabulären. Det var till exempel budskapet i den enda valfilmen Folkpartiet Liberalerna producerade i höstas, där Jan Björklund sa ”jag vill ge den chansen till alla som växer upp i Sverige” (om den klassresa som skolan kan möjliggöra). Sveriges liberala parti lade alltså allt krut i sina teveannonser på budskapet om lika möjligheter.

    I övrigt är artikeln en utmärkt exposé över de olika synerna på jämlikhet.

    • Jerlerup

      tack

  • marlies beushausen

    Helt rätt. Så länge folk tjattrar som apor i bladverket och inte fattar att dom hänger på stammen,
    blir det problem. samma grundsyn till vad som är nödvändigt och varför underlättar.

  • Pingback: Jämlikhet som liberalt begrepp. | Sverige är inte världens navel!()

  • marlies beushausen

    Tanken om jämställdhet, och jämlikhet i stort måste underbyggas av ett erkännande av att kvinnor och män är biologiskt olika. Eftersom män har styrka och muskler är det dom som
    bygger och har alla riskfyllda arbeten, oftast med skyddskläder. Tunga fordon, farligt gods,
    livlinor. Dom släpar på tungt material. Därav högre löner. Kvinnor i stort arbetar inne i husen,
    vårdar och säljer och har andra enklare, lättare uppgifter. Det är värdet i vad vi gör som avgör.
    Att värdera människoliv har aldrig värderats högt. Inte att vårda egna barn heller.
    Är dom på samma arbetsplats med lika arbetsuppgift finns oftast ingen skillnad.

  • marlies beushausen

    För att kvinnor ska komma upp i lön, har dom fått fler arbetsuppgifter under arbetstid, och mera stress.

  • marlies beushausen

    Rent historiskt, dom första samhällen. Där levde man i små grupper, med husen intill varandra,
    allt var gemensamt, gick in och ut från varandra genom takluckor. När samhället blev större kände dom inte alla längre. För att hålla konflikter borta bildades små styrelser, som tog makten.
    Detta gjorde att dom bröt upp undan för undan, åter i små grupper utanför. Dessa samhällen var från början ultimata i samförstånd. Långt senare har det forskats kring varför hela stora samhällen
    har övergivits. Svaret blev att människor inte kan anpassa sig till stora system där dom inte känner sig delaktiga.

  • marlies beushausen

    Jämlikhet betyder för mej en grupp väl sammansatta personer, med olika begåvning, erfarenheter, folkslag, kön. Att samla allas kunskaper efter bestämt ändamål. Än så länge är det brist på olika perspektiv på hur man ser på saker. Att utveckla efter vad som är godtagbart för alla.

  • marlies beushausen

    Så länge kvinnor inte får en utjämnad ersättning i föräldraledighet, vårdnadsbidrag efter båda föräldrarnas inkomst under samma tak, pratar myndigheter strunt om jämlikhet. Alla fattar fortfarande att familjen förlorar mest om pappan är hemma. Samma anledning till kvinnors låga pensioner. Ett helt liv med lägre lön, och mycket frånvaro. Man kanske ska skicka sjuka barn till regeringen, få en räkning på förlorad arbetsinkomst och ett kvitto på det.

  • marlies beushausen

    Alla människor representeras inte i samhället, i mode, media, skolor, omsorg. Bara unga i viss kroppsutseende och ålder. Vi har handikappade, funktionshindrade psykiskt och fysiskt, medelålders och gamla. Konstnärer försöker att visa upp en samlad bild även olika könstillhörighet. Vi lever i isolerade grupper. Vördnad och respekt båda för ungdom och äldre
    har minskat. Vi har inga mötesplatser naturligt. En urholkad utveckling i förståelse och relationer.

  • marlies beushausen

    Socialdemokrater såg människor i grupp, inte som individer. Alla skulle följa samma utveckling,
    oavsett olikheter. Ett system som straffar den som inte är följsam. Arbetare mot överklass. Ett sjukt synsätt, eftersom vi behöver ett gäng rika som utvecklar allt omkring oss.

  • marlies beushausen

    Samma utskillnad i boende i byggnation. I Ryd borde hus byggas på höjden, med takterrasser
    som lockar blandat befolkning och villor, radhus blandat. Ekängen är förunnat bara för vissa.
    Så byggs segrationen in överallt. Skolor ska ha blandat innehåll om alla ska samsas, och utvecklas. Berga likadant. Några få lärare får erfarenhet av mångkulturell undervisning.

  • marlies beushausen

    Jag är helt övertygad om att man måste splittra, för att ena gemensamma mål långsiktigt. Det gäller det mesta. Vi måste kunna se oss själva utifrån flera perspektiv, om folk ska hålla ihop i vad
    som planeras.

  • marlies beushausen

    I grunden har alla samma rättigheter. Vi mäts alla och registreras så fort vi föds och vips föls vi upp hela livet. Men idag krävs att alla KAN ta våra på alla möjligheter i ett oändligt flöde, vilket inte alla kan. Alla måste kunna använda internet, vilket alla varken vill eller kan. Sedan är andra rättigheter ojämnt fördelade i landet, sjukvård, tillgång till affär, post, kommunikation. Idag tvingas vi in i en struktur som inte är önskvärd.

  • marlies beushausen

    Vi är mer utsatta idag, helt beroende av teknik som måste fungera. Idag ska alla passa in överallt ultimat för rätt uppgift, ett samhälle enbart för starka självständiga personer. I framtiden krävs mer social förmåga eftersom vi kommer att leva och arbeta tätare. Eftersom vi har mycket teknik blir vi mer finmotoriska, får mindre muskler och ögat utvecklas för mer detaljer. Visdomständer utgår mer och mer för vi tuggar inte längre grov mat, troligen blir tarmar kortare för att maten inte längre bearbetas lika länge. Lilltån blir kortare för vi klättrar inte längre. ET människa

  • marlies beushausen

    Idag ökar övervikt, som gör att det är svårare att bli gravid, när vår mat blir annorlunda, mera lättsmält kommer folk att bli smala igen enligt forskare. Ett evolutionsförlopp för anpassning.
    Själv vill jag leva i Bullerbyn, självförsörjande utan påverkan alls. Mellanbrun är jag redan, och lagom i storlek. Men ingen har sluppit undan utvecklingen innan.

%d bloggare gillar detta: