Senaste nytt

Skolverket drabbat av begreppsbråk – professor hoppar av utredning i protest

2014 fick Skolverket i uppdrag av den förra regeringen att ta fram stödmaterial för skolans hantering av barn med särskilt hög begåvning. När utredningen snart är färdig har den dock drabbats av ett hårt bakslag då dess främste expert har hoppat av i protest.

Särbegåvning. Begåvade barn. Barn med särskilt hög begåvning. Högpresterande barn. Kärt barn har många namn och det är just begreppsdiskussionen som har lett till att Sveriges främste expert på området, Roland S Persson, i sista stund har hoppat av utredningen. Hans texter kommer således inte att vara med i Skolverkets stödmaterial, som kommer offentliggöras i slutet av maj

Det är inte första gången detta är en omstridd fråga. Enligt MENSA är från ungefär fem procent av befolkningen särbegåvade utifrån att de har ett högre IQ än resten av befolkningen. Av dessa beräknas 2-5 procent ha en funktionsnedsättning som exempelvis autism eller ADHD. Och enligt Roland S Perssons studie i ämnet uppger 92 procent av alla särbegåvade vuxna att deras skoltid var ”ett helvete”. Under deras arbetsliv vantrivdes 75 procent.

Det är viktigare att vara lik andra än olik. Det är villkoret för social överlevnad. Därför döljer många särbegåvade sin begåvning. De låtsas vara som alla andra. Särbegåvade är således långt ifrån så privilegierade som många vill göra gällande – tvärtom, säger han till Pedagog Stockholm.

Kännetecknen kan vara flera, men utifrån ett skolperspektiv visar det ofta sig i att eleven har en hög aktivitetsnivå och är extremt nyfiken på sin omvärld, men även att de visar på mycket stor koncentrationsförmåga och kan bearbeta information snabbt. De söker sig ofta till äldre personer och har ibland en dålig relation till skolan. Det är det senare som är ett av skälen till att frågan nu utreds i syfte att ta fram riktlinjer. Riktlinjer som kommer sakna Roland S Perssons medverkan.

Orsaken är att Persson inte anser att man ska använda ordet ”begåvning”. Skolverket kommer dock använda sig av begreppet ”särskild begåvning”.

Till Sveriges Radio kommenterar han detta med:

Om inte distinktion görs i projektet så är dessvärre projektet helt värdelöst.

Vem drabbar då denna begreppsfajt? Jo, de barn och lärare som nu inte kommer få ta del av Perssons forskning. De barn som beskriver sin skoltid som ett helvete och de barn som i arbetslivet kommer att vantrivas. Detta trots att all samlad forskning på området säger att tidiga insatser är avgörande för dessa barns fortsatta utveckling. Om man bara kan komma överens om vad det ska kallas.

Vad kan skolan göra för att hjälpa högpresterande barn?

  • Identifiera och bekräfta barnet och lägg tidigt upp en individuell utvecklingsplan.
  • Ge barnet uppgifter som utmanar barnets kunskap.
  • Ge barnet möjlighet att studera ett ämne utanför läroplanen, så att hen får tillräckligt med stimulans.
  • Bistå eleven med en mentor från ett närliggande universitet som är expert i ett ämne som barnet är intresserad av.

jessica [at] frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: