Senaste nytt

Torbjörn Jerlerup: Det där om yttrandefrihet…

Jonathan Rieder Lundkvist

Kampen för yttrandefrihet betyder mycket för oss liberaler. Men oftast pratar vi bara om en del hot mot yttrandefriheten: den mot statlig censur och förtryck. Men vår yttrandefrihet kanske hotas av annat än statlig censur. Hur hanterar vi andra, mer vardagliga former, av begränsad yttrandefrihet?

Vi liberaler tar kampen för yttrandefriheten nästan för given. Att stå upp för människors rätt att tala fritt är extremt viktigt. Att låta staten avgöra vad som ska vara förbjudna åsikter är extremt vanskligt. 

Vi engagerar oss därför ofta i frågor som Lars Vilks rätt att prata fritt, om lagen om hets mot folkgrupp, om homosexuellas rättigheter. Vi engagerar oss mot hotade bloggare i Saudiarabien och religiösa som fängslas i Burma och för politiska aktivisters rätt att yttra sig fritt, existera och vara. Allt detta är i sin ordning.

Men problemet är att detta är en form av hot mot yttrandefriheten som vanliga svenskar sällan berörs av. När en vanlig svensk kniper käft av rädsla att bli bestraffad är det av andra orsaker än statligt förtryck. Då är det av rädsla för vad lokala myndigheter och auktoriteter kanske tänker och tycker. Eller av rädsla för att förlora jobbet och försörjningen.

Jag känner många anställda som inte vågar klaga på sina jobb eller avslöja missförhållanden, av rädsla att cheferna ska sparka dem eller ge dem färre jobb (om de är i bemanningspooler och liknande). Detta ekonomiska hot får dem att hålla tyst. 

Ibland vågar folk inte ens skriva om en bransch. Jag själv har hållit tyst på nätet om en del missförhållanden inom hemtjänst och personlig assistans av rädsla att få svårare att hitta jobb i framtiden. Viss kritik mot en bransch kan inte framföras mer än anonymt på nätet.

Värst är det om man Lex Sarah anmäler missförhållanden. Lex Sarah, och landstingets motsvarighet, Lex Maria, innehåller nämligen inget som skyddar den anställde från chefers hämnd. Minst av allt om man inte är med i facket eller är timanställd. Fackligt aktiva som är fast anställda har dock ett lite starkare skydd. Dessutom spelar lokalsamhällets auktoriteter och myndighetspersoner en roll i att få folk att utöva självcensur.

Förr kunde en insändare i lokaltidningen med ”fel” åsikt leda till besvär. Idag kan ett besök på den lokala restaurangen leda till att personer som får LSS får problem med försäkringskassan och mister sitt stöd. Och om någon mamma ifrågasätter svensk narkotikapolitik kan de få besök av Socialtjänsten. Allt det har hänt och händer. Ryktesspridningen i små samhällen gör dessutom att ett förfluget ord mot en kommunal auktoritet kan leda till problem på annat håll.

Vi liberaler är duktiga på att ta strid mot förtryck av politiska hot mot yttrandefriheten. Men hur bra är vi på att bekämpa andra former av hot mot yttrandefriheten? 

Eller är det så att i näringsfrihetens namn får man tåla att människor lägger sig med en klump i magen för att de yttrat kritik mot sina chefer och överordnade?

Torbjörn Jerlerup (krönikör på Frihetssmedjan ), Socialdemokratisk liberal samt medgrundare av den antirasistiska sajten Motargument.

  • marlies beushausen

    Idag är folk mer utsatta på grund av att vi är mer utbytbara. Ensam mot chefer på stora företag ska man passa sig för. Bättre att gå högre upp, men man måste ha stöd från arbetskamrater om det gäller gemensamma problem. Många gapar högt, men ger sig när det gäller. Sedan är vi olika bra på att framföra kritik och ta emot kritik. Man måste framföra åsikter under kontrollerade former med bättre förslag som alla tjänar på .Man ska välja sina strider. Känsliga personer har alltid varit mest utsatta, för att dom har nära till reaktioner.

  • marlies beushausen

    Idag har fokus lagts på mellanchefer i ledarroll. Dom är ibland mer ekonomer än utbildade socialt
    och psykologiskt. Inte insatta i själva arbetet heller, dom räknar ,Dom men vet inte riktigt arbetets innehåll i utförande och tid. Hårdare krav som gör att dom låser sig i att se behov.

  • marlies beushausen

    Man ska veta att chefer också är ömtåliga. Har haft ett par sådana. En som grät så fort någon sa något, en annan som gick sin väg. Men är man en bra personalgrupp kan man ta över, planera
    scheman och samarbeta bra ändå. Våra kunder var jättenöjda med vårat arbete. Det är dom som räknas.. Är det omöjligt ska man säga upp sig och ta ett nytt arbete, särskilt som timanställd. Är man smart fördelar man timmar på fler platser från början.

  • marlies beushausen

    Sedan ska man veta att ens egna tankar styr hur dagen blir, även hela livet. Att man inte duger,
    att något blir fel, att någon tycker, som påverkar allt att bli negativt. Man ska tycka om sig själv, berömma sig själv för allt som faktiskt fungerar till 99 %. Fel ibland lär man sig av, och utvecklar.

  • marlies beushausen

    Tror nog yttrandefrihet måste vägas mot vilka risker som kan drabba en själv och andra.
    Idag är kränkning och mobbing vardagsmat. Vårat perspektiv kan verka hotande för andra.
    Vi kan inte tvinga andra att bli och leva som oss. Det måste komma inifrån stater själva.
    Sedan måste man föreställa sig hur deras stater skulle se ut med vårat levnadssätt.
    Troligtvis ändras det långsamt eftersom dom idag alla har tillgång till information.

  • marlies beushausen

    Hur barn och ungdomar beter sig mot varandra, har vi massmedia och övriga vuxna att lägga skulden på. Det som är mest populärt idag är det grova och vulgära. Allt som är tillåtet i samhället och hemma tror dom är helt acceptabelt. När dom blir myndiga har det urartat totalt. Då straffas DOM !

  • marlies beushausen

    Det är alldeles för få som vågar yttra sig i sakfrågor. Den som gör det anses ibland ouppfostrad.
    Ovanligt att ifrågasätta i detta land. Så är det överallt. Folk sitter tysta, vågar inte ens ställa en fråga, som på möten, föreläsningar. Max 3 personer yttrar sig bland 50st. Trots att folk pauser och vill ha feed back. Dom knuffar gärna på annan person och vill att den ska framföra.
    Bra om fler yttrar sig, så man får ett vidare begrepp.

%d bloggare gillar detta: