Senaste nytt

Vänsterekonomi 101

Nu har Vänsterpartiets Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för partiet, gjort lite avtryck i media. Enligt SvD vill hon ”dra nytta av att det är billigt att låna och tycker att staten ska satsa på ökade investeringar.”

Att staten investerar, särskilt i infrastruktur och andra samhälleliga investeringar (ekonomispråk: ‘kollektiva nyttigheter’/) under en lågkonjunktur är ett klockrent exempel ur skolboken i makroekonomi. När ekonomin går in i recession eller när arbetslöshet är hög, kan staten genom att lägga budgetar där kostnaderna överstiger intäkter (= staten måste låna), sätta igång ekonomin genom vad nationalekonomer kallar ‘multiplikatoreffekten’. Detta för att pengar som staten spenderar på material, löner etc i sina investeringar spenderas av andra människor på andra saker, säg mat, kläder etc. Därmed ger sådana investeringar ringar-på-vattnet-effekter och man kan stärka ekonomin få ner arbetslösheten. (Rent skuldmässigt är det oftast inte några problem eftersom staten kan betala tillbaka lånen med beskattning från en bättre/växande ekonomi samt färre kostnader för arbetslösa).

So far, so good. Ingen är väl förvånad över att Vänsterpartiet till fullo stöttar en sådan politik (Mer Stat åt Folket!). Det roliga här är två gigantiska problem med nuvarande påstående.

1) Tidsfördröjning – om Ulla brytt sig om att faktiskt kolla i Makroekonomi-boken

Hade Ulla Andersson läst vidare i kapitlet om Keynesianska stimulanser hade hon sett att det finns vissa förutsättningar för att de ska fungera. Finanspolitik är nödvändigtvis långsam; först ska debatten has, beslutet ska tas i riksdagen, några olika projekt ska undersökas och jämföras, återigen beslutas, planeras etc innan spaden ens sitter i marken (eller nya tåg står på rälsen, eller vad Andersson nu helst ser). Hela processen tar ofta flera år, och innan fördelar som hennes stimulanser skulle ge har fått effekt i ekonomin är det 2017 och både ränteläge och ekonomisk situation är annorlunda. Under tiden kan ekonomin mycket väl ha återhämtat sig, Riksbanken har höjt räntorna och tillväxten är god. Då slår effekterna från Anderssons älsklingsprojekt till och överhettar ekonomin; tillväxt pressas upp, brist på material och arbetskraft uppkommer, prisökningar osv. Det vill säga, Ulla försöker måla upp sina förslag som sunda förslag från nationalekonomiskt perspektiv, men missar den viktigaste läxan makroekonomi har; sådana deficit-spending investeringar måste vara redo att lansera direkt när ekonomin går in i recession. Inte 5 år senare när låga räntorna och automatiska stabilisatorerna redan är igång.

2) Motsägelsen – Vänta, kritiserade inte Ulla Anders Borg för att göra precis det här?

När Moderaterna 2013 lade en budget med underskott för att stimulera ekonomin, och Anders Borg pratat om sund Keynesiansk makropolitik hur länge som helst. Vad tyckte Ulla & Co. om sådan politik då?

Regeringens förslag innebär att hela svenska folket sätts i skuld, för att skatten ska sänkas för dem som tjänar mest. Ulla Andersson, Per Bolund, Fredrik Olovsson

Men om svenska folket sätts i skuld för att Ulla Andersson ska få spendera våra pengar, då gäller inte kritiken längre? Då är vi inte i skuld och det är ingen fara?

Hennes kritik handlade aldrig om att offentliga investeringar är starkare/mer effektiva än skattesänkningar (som Keynesiansk Makroekonomi menar) utan att regeringen ”lånar för skattesänkningar”. I det offentligas budget på 1600+ miljarder om året går det inte att härleda några futtiga 5-10-20 miljarder skattesänkningar eller underskott till varandra. Man skulle lika gärna kunna säga att Ulla vill låna (och sätta oss alla i skuld) för bidrag. Eller för att ta hand om flyktingar. Eller för att skicka bistånd till fattiga länder. De är alla lika korrekta och lika missvisande påståenden.

Kärnan i hennes resonemang är inte ekonomi. Det är knappt ens politik. Det är ideologi; Ulla Andersson och hennes (V)änner tycker om att staten gör saker, men inte att individer gör det. Och så försöker hon plocka russinen ur den makroekonomiska kakan för att stödja sina mål om en stor stat. Det har ingenting med ekonomi att göra. Frihetssmedjan tycker att Ulla borde titta lite i sin lärobok i makroekonomi till nästa gång hon ska påstå saker hon inte förstår.

 

 

  • marlies beushausen

    Bara för att det har varit billigt att låna har hela svenska folket lurats in i skuldfällan.
    Men nu drar bankerna i handbromsen. Det är alltid dom med minst kapital som är mest sugna.
    Alla ska bidra att betala skatt. Den som har bäst förutsättningar mest, men dom investerar också.
    Andra sparar inte ens.

%d bloggare gillar detta: