Senaste nytt

En titt i Ankdammen – Om Riksbanken, Negativ Ränta och KPI

Så är vi tillbaka igen. Riksbanken har varit ute och ändrat på saker och ting. Inte mycket har hänt sedan Frihetssmedjan i oktober klagade på Riksbankens tama försök att upprätthålla sitt älskade inflationsmål – mer än att de tassar ytterligare en bit ut i Centralbankernas ankdamm. Nedan går vi igenom vad Riksbanken gör, samt anledningarna till varför man gör så, och i nästföljande inlägg går vi igenom problemen med resonemangen och inflationsmålet i sig.  Tycker du att någonting låter fullständigt korkat – förtrösta inte, nästa inlägg ger dig allt du behöver veta. Nedan är bara Riksbankens resonemang och de exakta ”biverkningarna” av deras ”medicin”.

Penningpolitik är förvirrande, märkligt och går ofta över huvudet på alla utom insatta,  intresserade och inbitna ekonomer – vi ber så hemskt mycket om ursäkt för det!

Ett förtydligande bara: penningpolitik är trots sitt namn inte politik i den vanliga bemärkelsen att Vänstern tampas med Högern, Alliansen mot Socialdemokraterna; Centralbanker är fristående statliga enheter dvs regeringen har ingenting i beslutet om negativ ränta att göra. Det är snarare ett bråk mellan ekonomer än ett bråk mellan politiker. Ok, bear with us!

1) Riksbanken inför negativ reporänta

Det betyder att pengar som Sveriges banker håller i reserver eller saldo hos Riksbanken nu istället för att generera ränta nu kostar dem pengar (-0,1% per år). Egentligen gör det varken från eller till för bankerna om räntan är 0 eller -0,1%, vilket gör hela uppståndelsen ganska löjeväckande, men det symboliska värdet är relevant eftersom reporäntan aldrig varit negativ förut.

Det betyder alltså inte att sparare som har pengar på sin bankkonto nu kommer behöva betala motsvarande ränta till banken. Spekuleringar har istället rört sig om att bankerna kommer införa administrativa avgifter eller helt enkelt höja priser/marginaler för bolån för att täcka kostnaden.

Tre saker till sker nästintill automatiskt av Riksbankens beteende:

a) Värderingen av tillgångsslag ökar

Alla tillgångar som ger avkastning (obligationer, fonder, aktier, fastigheter, hus) ökar i värde med detsamma. Varför? För en tillgång som genererar avkastning (ränta, utdelning, hyra osv) värderas delvis utifrån framtida intäkter som kommer ifrån dem, och eftersom de nu relativt alternativet sparkonto ger högre avkastning (4% utdelning jmf 2% ränta = 2% överavkastning, medan 4% utdelning jmf 0% ränta = 4% överavkastning, alltså köper fler investerare tillgången som ger 4% utdelning, och den ökar i pris).

Precis som vi gissat, ökade Stockholmsbörsen i värde med 2,1% idag (precis som föregående gånger Riksbanken sänkt räntan –  anledningen är diskonterat nuvärde: tillgångar och deras framtida utdelningar värderas högre när räntan är lägre: eftersom din investering nu relativt alternativet sparkonto ger en högre avkastning)

Hade vänster-politiker och -tyckare haft större förståelse av ekonomi än de har, skulle de här skrika högt om att de rika blir rikare och ingenting händer de fattiga. Alla ägare av fonder/aktier (mestadels redan förmögna/rika) får en skjuts uppåt i värdet på allt de äger, men de fattiga får i bästa fall endast prisökningar på varor de köper och kortsiktigt bättre anställningsmöjligheter.

b) Valutan faller i värde

Riksbanken har inte kontroll över svenska kronan som de hade under 1900-talet, utan den flyter fritt mot andra valutor. När räntan på tillgångar i Svenska kronor faller, blir utländska tillgångar med liknande risk och tidigare ränta helt plötsligt mer värda av samma anledning som ovan; deras avkastning är relativt sett högre. Alltså säljer investerare svenska räntepapper och köper utländska. Det pressar valutan nedåt. Som vi såg efter beskedet om negativ ränta föll SEK mot dollarn, mot danska kronan, mot Brittiska pundet, mot Euron med mellan 1,1%-2,5%

c) betydelse av fallande valuta

Riksbanken är väl medveten om det här, och säger uttryckligen att de vill sänka värdet på kronan, eftersom importerade varor då blir dyrare och gör att konsumentprisindex (som innehåller delvis importerade varor) blir dyrare. Riksbanken kanske når sitt 2%-mål, BINGO!

Import för svenska konsumenter och alla svenskar som befinner sig utomlands (eller snarare, har sina intäkter/tillgångar i svenska kronor men för närvarande köper saker i andra valutor, t.ex. semesterresenärer eller utlandspensionärer)  blir dyrare: alla deras kostnader ökar, helt enkelt.

Export för svenska företag blir bättre, enligt Riksbanken, eftersom svenska företag nu relativt utländska konkurrenter har billigare priser (sätter priser i svenska kronor som när de överförs till EUR eller USD blir ett lägre totalpris). Alltså ger Riksbanken en knuff till exportsektorn på bekostnad av import, och hoppas att det ska höja löner, anställning och konsumtion i Svensk ekonomi.

2) VARFÖR gör man såhär?

Riksbanken har en enda stor anledning till varför: inflationsmålet, mätt som en årlig ökning av KPI (Konsumentprisindex) av 2%. Det målet har inte nåts på ganska länge (se SCB) och Riksbanken har blivit orolig. Genom att sänka räntan gör Riksbanken flera saker på en gång; a) man ger banker starkare incitament att inte hålla pengar hos Riksbanken, utan sätta dem i rörelse i ekonomin, dvs = låna ut dem. När bankerna lånar ut mer pengar – främst till företag så att de ska investera i ny produktion etc – ökas efterfrågan på varor och tjänster (samt arbetskraft, och också löner, så att löntagare spenderar mer) i ekonomin, och priserna på dem går därför upp; b) man sänker värdet på valutan (se ovan) och ger en boost till exportsektorn som förhoppningsvis ska öka total konsumtion, samt c) man ökar priserna på allt importerat, vilket trycker upp KPI. Riksbanken når sitt 2%-mål, BINGO! 

Varför är man så rädd för låg inflation? 

Deflation. Egentligen inte detsamma som negativa prisförändringar, men de långsiktiga effekterna av att se ständigt fallande priser.

För makroekonomisk teori säger att om priser faller kommer konsumenter att hålla i sina pengar idag, eftersom de imorgon kommer kunna köpa saker för lägre priser. Och imorgon kommer de återigen avstå ifrån att köpa eftersom dagen efter det förväntas priserna vara ännu lägre. Hotet som Riksbanken ser är en negativ spiral av att A) ingen köper någonting och att hela ekonomin kollapsar. B) företagsvinster pressas eftersom intäkter från försäljning blir lägre än förväntat, vilket gör att de måste minska antalet anställda. Som då inte heller kan konsumera lika mycket, vilket gör att andra företag tjänar mindre, måste minska anställda osv, i en negativ spiral tills ekonomin är fullständigt förstörd.

Även om folkvalda politiker inte bestämmer vad när och hur Riksbanken ska agera, har de satt inflationsmålet som Riksbanken ska följa vilket ger oss en annan anledning varför man så gärna vill ha 2%+ generella prisökningar. Begreppet ‘Reformutrymmet‘ uppkommer ibland i politiska debatter, men få förklarar vad det är eller hur det uppkommer. Eftersom de flesta intäkter för staten och det offentliga baseras på procentuella värden av priser eller löner (=skatter), ökar de i takt med att löner eller priser ökar, medan kostnaderna (bidrag, sjukvård, utbildning) oftast är satta i fasta summor. Det betyder att om alla priser i ekonomin ökar med 2%, ökar det offentligas intäkter med mer än 2%*, medan kostnaderna förblir desamma – det uppkommer alltså ett positivt utrymme politiker kan använda för sina ändamål, läs ”satsningar”.

[*= På grund av fler människor på marginalen passerar gränser för ex statlig inkomstskatt och då betalar mer i skatter till det offentliga.]

 

_______

Vi på Frihetssmedjan ber om ursäkt för längden och ekonomi-språket och hoppas att du lärde dig någonting av ovanstående inlägg. Se gärna nästa inlägg om varför allt detta är Dumheter med stort ‘D’.

 

%d bloggare gillar detta: