Senaste nytt

Kärlek och hat – fiende, kamrat och stolthet

Pride är många saker. Det är en veckas fest och glädje för många, en tid när man kan vara sig själv helt öppet. Det är politisk påverkan genom synliggörande av hbtq-personer och genom seminarier. Det är konserter, underhållning och kultur. Men framför allt handlar ­Pride om gemenskap och öppenhet, att göra saker tillsammans.

Falu-Pride-död-åt-borgare

Foto via LUF Faluns Facebooksida

Orden är Alf Kjellers och Tasso Stafilidis. Och mina egna, då jag spökskrev utkastet till artikeln till dem i min roll som pressekreterare för Stockholm Pride. Pride handlar om kärlek, gemenskap och öppenhet. Om att låta alla vara med – och vara med på sina egna villkor. Hat utsätts vi hbtq-personer för från homofober och extremister varje dag, därför lämnar vi hatet utanför grindarna till prideområdet, lämnar dem bakom staketen som kantar prideparadernas väg.

Tyvärr har det budskapet inte alltid gått fram.

För ett par år sedan skrevs stora rubriker om att borgerliga partier stängdes ute från Uppsala pride. Inte för att de inte skulle stödja hbtq-personers rättigheter, utan för att festivalen av oklar anledning bestämt sig för att vara antikapitalistisk. Liberala Ungdomsförbundet och Folkpartiet svarade med att skapa en egen festival där alla fick vara med, så länge de stödde det grundläggande budskapet om att alla ska ha lika rättigheter oavsett sexuell läggning.

Helgen som gick såg nya svarta rubriker om hat från hbtq-personer mot andra hbtq-personer med vad de förstnämnda uppfattar som ”fel” åsikter. I Falun tågade några personer i pridetåget bärandes en banderoll med budskapet Död åt SD och alla andra borgare, med avsändaren Dala terrornätverk mot rasism. Tyvärr verkar det inte vara satir eller ett dåligt skämt utan blodigt allvar, den absurda avsändaren till trots. Falu pride tog avstånd från budskapet och var tydliga med att de inte vare sig varit förvarnade eller uppmärksammat banderollen förrän efter att tåget kommit i mål. Skadan var dock skedd och liberaler som deltagit kände sig ovälkomna.

Priderörelsen är en stor rörelse. Det finns alla sorters människor som samlas under dess paraply för att de inte är heteronormativa och för att tillsammans försöka riva upp de normer som till vardags hindrar och skapar förtryck och förföljelse. Naturligtvis kommer det att finnas andra saker dessa människor inte är överens om, men under paraplyet lämnas detta utanför för att fokus ska kunna ligga på hbtq-frågor. Det är inte konstigt att vissa människor som utsätts för hat och förföljelse i sin vardag kan känna samma hat tillbaka, det är en helt naturlig reaktion, även om inte alla reagerar på samma sätt. Det hatet ska dock lämnas kvar utanför Pride och framför allt inte riktas mot andra hbtq-personer som sökt sig till Pride för att få en fristad från förtryck och hat, och för att få en chans att bara vara sig själva för en stund.

Hat är sällan konstruktivt. Det bryter ner människorna det riktas mot och det skapar klyftor, konflikter, oförståelse och när hämndlystnad. Det är den som kan gå bortom det kalla hatet som kan åstadkomma konstruktiv förändring, vända ilska och hat inte mot andra människor utan mot strukturer och företeelser. Tyvärr hyllas hatet och de våldsamma hot som växer fram ur det i vissa kretsar. Inte helt obegripligt, men i längden ohållbart och inte konstruktivt. Än värre är när breda rörelser kidnappas eller utnyttjas för att sprida detta hat mot grupper och individer som istället borde vara samarbetspartners för att åstadkomma förändring i de frågor rörelserna hanterar. Förändring skapas inte genom att splittra rörelser. Förändring skapas genom att förenas och jobba mot gemensamma mål.

Tillsammans gör vi skillnad och du är hjärtligt välkommen att följa med oss.

Initiativtagare till Frihetssmedjan och tidigare chefredaktör 2011-2016. Lila och grön nyliberal som brinner för mänskliga rättigheter. per@frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: