Senaste nytt

Det visste du inte om SDU:s stadga

SDU-logoFrihetssmedjans granskning av ungdomsförbunden har nu kommit till Sverigedemokratisk ungdom, SDU. Vi har kollat igenom SDU:s stadga och hittat en del udda, roliga eller på annat sätt intressanta inslag. Här följer vår topp fem-list över de mest intressanta inslagen.

5. Namn

§ 3. Namn

§ 3. Mom. 1. Riksorganisationen

Sverigedemokratisk Ungdom är riksorganisationens fullständiga namn. Det förkortas SDU. Riksorganisationens styrelse benämns förbundsstyrelsen.

§ 3. Mom. 1. Distrikt och lokalavdelningar

Ett distrikt eller en lokalavdelning skall heta enligt sin geografiska bestämning, lämpligen enligt motsvarande riksdagsvalkrets respektive kommunnamn. Exempel är: Sverigedemokratisk Ungdom Värmland. Detta förkortas SDU Värmland. Om det är organisatoriskt eller historiskt motiverat kan andra namn också användas. Exempel på detta är: Sverigedemokratisk Ungdom Sjuhärad. I de fall då namnet avviker från grundformen krävs godkännande av förbundsstyrelsen.

Inget annat förbund har sådana rigida, explicita och detaljerade regler kring namngivning av förbund, distrikt och så vidare. Förvisso är SDU socialkonservativa, men det här är löjligt.

4. Kongressen

§ 9. Förbundskongress
§ 9. Mom. 7. Omröstning vid förbundskongress

All omröstning vid förbundskongress skall ske öppet med undantag av votering vid personval som skall vara sluten. Oavgjord omröstning avgörs genom lottning. Röstberättigad har rätt att föra reservation avseende förbundskongressbeslut till protokollet. Vid omröstning i personval sker först slutet provval för att se om absolut majoritet finns för valberedningens helhetsförslag. Om sådan majoritet finns anses valberedningens helhetsförslag ha vunnit. Om inte absolut majoritet uppnås för valberedningens förslag skall de röstberättigade föra upp det antal namn på en valsedel som valet avser. Valsedel som upptar fler eller färre namn är ogiltig. Vid omröstning tillämpas enkel majoritet av inlämnade giltiga valsedlar. Om omröstningen avser flera platser, utan inbördes rangordning, är de personer valda vars namn finns med på mer än hälften av de giltiga valsedlarna. skall flera platser tillsättas med inbördes rangordning skall varje plats betraktas som separat val, om valberedningens helhetsförslag inte vinner absolut majoritet i provval. Om inte enkel majoritet uppnås för samtliga platser görs valet om för de platser som kvarstår. Den kandidat som fanns med på minst antal valsedlar är dock inte längre valbar. Om det är oavgjort vem som fanns med på minst antal valsedlar avgör lotten. Om två eller flera kandidater inte finns med på någon valsedel är ingen av dessa valbar. Om kandidaterna är mer än dubbelt så många som antalet platser är de två som fanns med på minst antal valsedlar inte längre valbara i nästa valomgång. Valet görs om tills alla platser är tillsatta med enkel majoritet.

§ 9. Mom. 8. Motionsrätt vid förbundskongress

Vid förbundskongressen har delegat, ersättare, enskild ledamot och suppleant i förbundsstyrelsen motionsrätt. Distrikt och lokalavdelning äger också motionsrätt. Enskild medlem kan få motion anmäld till förbundskongress om anmälan stöds av någon av ovannämnda.

SDU har lyckats med en total textvägg när det gäller att förklara omröstningar på kongressen. Detta textstycke är absurt komplicerat och ogenomträngligt och saknar totalt radbrytningar och styckeindelningar. Det är egentligen inte så komplicerat, mycket är onödigt att säga men framför allt skrämmer det bort den som vill läsa stadgan.

Mer ovanligt är regleringen att förbundets ”vanliga medlemmar” inte har automatisk motionsrätt, utan måste söka stöd från delegater till kongressen, ersättare till kongressen, enskild ledamot eller suppleant i förbundsstyrelsen, alternativt distrikt eller lokalavdelning. Med tanke på hur mycket problem SDU har haft med sina enskilda medlemmar är detta kanske inte så konstigt egentligen, men det är högst ovanligt, för att inte säga unikt, bland riksdagspartiernas ungdomsförbund.

3. Medlemskapet

§ 8. Medlemskap 

§ 8. Mom. 1. Allmänt 

Varje person som inte tillhör annan partipolitisk och därmed jämförbar organisation på nationell nivå och som vill verka för SDU:s syften samt ställer sig dessa stadgar till efterrättelse kan vara medlem i förbundet. Medlemskapet gäller såväl riksorganisationen som det distrikt och den lokalavdelning där vederbörande är registerskriven.

§ 8. Mom. 2. Åldersgräns 

Medlem kan man endast vara från det kalenderår man fyller tretton fram till det kalenderår man fyller trettio. Medlemskapet upphör automatiskt per den 1 januari det kalenderår man fyller trettio. 

§ 8. Mom. 5. Utestängning

En person som överträder kraven eller som i övrigt bedöms vara klassificerat olämplig som förbundsmedlem kan registreras som utestängd. Utestängning avser en person som inte är medlem men som alltjämt finns registrerad hos förbundet i egenskap av till exempel före detta medlem eller medlemsansökare. Utestängning verkställs av registeransvarig på anmodan av förbundsstyrelse, distrikt eller lokalavdelning. En utestängd person kan vända sig till förbundsstyrelsen och begära att utestängningen upphävs.

§ 8. Mom. 8. Registrering av medlemskap

Sverigedemokratisk Ungdom förbehåller sig rätten att registrera och geografiskt klassificera varje medlem i enlighet med den folkbokföringsadress som förbundet får kännedom om. Förbundet registrerar en medlems folkbokföringsadress oberoende av vilken kontaktadress som därutöver upprättas. En medlem anses tillhöra det distrikt och den lokalavdelning som motsvarar den aktuella folkbokföringsadress som anges i förbundets medlemsregister. Ett fullvärdigt medlemskap förutsätter därmed att medlemmen tillkännager sin identitet. En medlem kan dock ansöka om att bli registrerad på annan ort än sin folkbokföringsadress. En sådan ansökan beviljas av förbundsstyrelsen.

§ 8. Mom. 9. Medlemsavgift

Medlemskap i Sverigedemokratisk Ungdom är kostnadsfritt. Medlemsavgift på distrikts- eller lokalavdelningsnivå får inte förekomma.

§ 8. Mom. 11. Utdrag ur medlemsregister

  • Varje distrikt och lokalavdelning skall utse en registeransvarig som kan begära ut lokala registerutdrag.

  • Registeransvarig för distrikt och lokalavdelning får även per automatik nya medlemmar om så önskas.

  • Alla som gör ett utdrag ur ett medlemsregister kommer att dokumenteras.

  • Förfrågan om registerutdrag från registeransvarig på distriktsnivå görs via e-post till den utnämnde registeransvarige i riksorganisationen. Förfrågan om registerutdrag på lokalavdelningsnivå görs via e-post till registeransvarig på distriktsnivå.

  • Ett register är ett personligt utdrag och får inte skickas vidare till annan än registeransvarig på lägre nivå.

  • Förbundsstyrelsen kan besluta om att ge ut registerutdrag till annan vid särskilda skäl.

SDU har valt att sätta åldersgränserna för medlemskap till minst 13 och max 30 år. Här kan vi notera att KDU faktiskt inte har någon nedre åldersgräns för medlemskap.

Unikt för SDU är att det inte bara finns möjlighet att utesluta medlem som motverkar syftet – det finns dessutom en möjlighet att utestänga icke-medlemmar. Exakt hur denna utestängning yttrar sig är högst oklart, då de flesta sammanhang där förbundet har verksamhet kräver medlemskap för att tillåta närvaro. Varför detta ens ansetts nödvändigt att skriva in i stadgan är högst oklart. Förvisso har det funnits en hel del problem med vilka som närvarat på SDU-arrangemang, men utestängning av denna typ känns överflödigt med tanke på resten av stadgan.

SDU är också det enda förbund som inte enbart fattat beslut om en medlemsavgift på noll kronor på sitt årsmöte – det är även inskrivet i stadgan! Dessutom är det förbjudet för distrikt och lokalföreningar att införa egna medlemsavgifter, något som blir extra relevant när det relateras till kampanjfonden.

Det är också unikt att ha så ingående bestämmelser om medlemsregistret och utdrag ur detsamma. Efter de problem med läckor och publicerade utdrag ur medlemsregistret som förekommit på olika forum på nätet, är det kanske inte helt underligt att förbundet ansett att behovet finns.

2. Relation till moderpartiet

§ 4. Verksamhet

Förbundets verksamhet består i att:

  • värva och aktivera medlemmar.
  • anta politiska program.
  • utbilda och skola ungdomar.
  • bedriva utåtriktad verksamhet.
  • anordna sociala och gemenskapshetsstärkande aktiviteter.
  • förbereda och genomföra kampanjer.
  • upprätthålla kontakt med likasinnade ungdomsförbund i andra länder.
  • aktivt motarbeta agerande inom förbundet som strider mot programmens och stadgarnas anda.
  • söka samverkan med Sverigedemokraterna.

§ 7. Arbetsgrupper

§ 7. Mom. 2. Mål

De lokala arbetsgruppernas mål är att

  • värva nya medlemmar.
  • undersöka möjligheten att bilda distrikt eller lokalavdelning genom årsmöte.
  • söka samverkan med Sverigedemokraterna.

Den enda gången relationen till Sverigedemokraterna nämns i SDU:s stadga är i verksamheten för förbundet och för arbetsgrupperna. Då är det inte ens att man ska agera i samverkan med moderpartiet, stödja deras kandidater eller något annat som kan hittas hos andra ungdomsförbund. Istället ska SDU ”söka samverkan med Sverigedemokraterna”. Relationen till moderpartiet kan på grundval av detta sägas vara aningen ansträngd. Det finns ingen naturlig samverkan enligt stadgan, utan denna samverkan måste sökas. Frågan är om Sverigedemokraterna vill samarbeta med sitt ungdomsförbund – PR-mässigt vore det kanske inte helt okomplicerat.

1. Kampanjfond

§ 21. Bidrag till kampanjfond
Distrikt och lokalavdelningar skall överföra ett belopp som motsvarar 25 procent av ekonomiskt stöd från landsting, regioner och kommuner till riksorganisationen. Detta bidrag avsätts till en särskild kampanjfond och används till riksorganisationens verksamhet och valrörelse samt utgör ersättning för tjänster och material som riksorganisationen tar fram och tillhandahåller distrikt och lokalavdelningar. Distrikt och lokalavdelningar som uppehåller ett ekonomiskt stöd lägre än 5 000 kronor årligen betalar inget bidrag. Även riksorganisationen avsätter 25 procent av sitt ekonomiska stöd till kampanjfonden. Bidraget inbetalas senast den 1 juli. Betalar distrikt eller lokalavdelningar inte bidraget väcks ett ärende om upplösning. Ekonomiskt stöd från Sverigedemokraterna och andra privata bidrag omfattas inte av reglerna. Förbundsstyrelsen skall senast den 15 januari årligen till inbetalande distrikt och lokalavdelningar redogöra för den ekonomiska fördelningen av kampanjfonden. Riksorganisationen skall även vid förbundskongressen redogöra om den ekonomiska fördelningen av kampanjfonden.

De flesta ungdomsförbund har en god ekonomi. Lokalföreningarna brukar söka bidrag från förbundet för att kunna genomföra sin verksamhet. I SDU, precis som i Sverigedemokraterna, finns det istället en lokalföreningsskatt. Lokalföreningarna förväntas bidra ekonomiskt till riksorganisationen. Detta har i moderpartiet orsakat en hel del slitningar och det är sannolikt fallet även i SDU, åtminstone framöver.

Bubbelanalys

SDU:s stadga är extremt detaljerad och reglerar många saker som andra ungdomsförbund sannolikt aldrig ens tänkt på. Allting är korrekt och lämnar väldigt lite utrymme för tolkning. Med tanke på förbundets historik och de saker som rapporterats i nyheterna om kupper, extrema åsiktsyttringar och så vidare är det förståeligt.

Det underhållande kommer då i följande passage i stadgan:

§ 6. Konstitution 

§ 6. Mom. 3. Insynsmöte

Förbundsstyrelsen kan kalla till gemensamt möte med styrelse för distrikt eller lokalavdelning om särskilda skäl föreligger. Kallelse till sådant möte bör vara hos ledamöterna tre dagar före mötet. Förbundsstyrelsen har inte rösträtt, men yttrande- och förslagsrätt vid insynsmöte.

Kallelse bör alltså vara ledamöterna tillhanda. Inte skall. Bör. I praktiken betyder det att kallelse ändå kan vara dem tillhanda, säg, 30 sekunder före mötets början. Eller efter mötet. Eller inte alls.

SDU är paranoida när det gäller att undvika kupper eller saker som kan plockas upp som särskilt allvarliga av medierna. Samtidigt missar de vissa skrivningar i stadgarna, vilket väcker funderingen om det är medvetet. Är det en rest av tidigare stadgar, där förbundsstyrelsens makt var ännu större, som lyser igenom i att insynsmötet i praktiken kan kallas utan att informera den styrelse som ska synas i sömmarna.

SDU fortsätter att, likt Sverigedemokraterna, vara det svarta fåret i den politiska sfären på många sätt.

Initiativtagare till Frihetssmedjan och tidigare chefredaktör 2011-2016.
Lila och grön nyliberal som brinner för mänskliga rättigheter.

per@frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: