Senaste nytt

Det visste du inte om KDU:s stadga

KDU-logo

Frihetssmedjan kommer under årets politikervecka i Almedalen att granska alla ungdomsförbundens stadgar. Alla andra går igenom åsikterna som antas av förbundens årsmöten, men vem tittar på vad som faktiskt står i stadgarna? Varje dag, på moderpartiets dag, kommer vi att presentera en topp fem-lista på intressanta punkter i respektive ungdomsförbunds stadgar.

Först ut är Kristdemokratiska ungdomsförbundet, KDU, dock en dag sent på grund av att förbundets stadgar inte fanns att tillgå på nätet. Här följer de fem intressantaste delarna av KDU:s stadgar enligt Frihetssmedjans analys.

5. Rösträtt på riksmöte

§10 Riksmöte
Mom. 1

Riksmötet består av 100 ombud valda av distrikten jämte ersättare, samt av förbundsstyrelsens ledamöter.

KDU har valt att utöver de 100 ombuden som utses av distrikten, även ge sin förbundsstyrelse rösträtt. Förbundsstyrelsens ledamöter har dock inte rösträtt i fråga om egen ansvarsfrihet eller i val av revisor. Det är en ovanlig, om än inte unik, lösning. Oftast kan förbundsstyrelseledamöter i andra förbund bli utsedda till ombud för distrikt, men har ingen automatisk rösträtt på årsmöten i egenskap av just förbundsstyrelseledamöter. En sådan lösning stärker den centrala makten i förbundet, vilket sannolikt är syftet med lösningen.

4. Motioner till riksmötet

§ 10 Riksmöte
Mom. 9

Motionsrätt till riksmöte ägs av varje medlem i förbundet, samt av distrikt, klubbar och deras styrelser. För att motion skall tas upp till behandling vid riksmöte måste den dock ha behandlats vid distriktsstämma så att distriktet kan bifoga ett yttrande. Klubb som vill motionera ska skicka sin motion till inspektorsdistriktets stämma för behandling.

Här har KDU en lösning som vi inte tidigare sett: motioner måste passera genom ett distrikt på sin väg uppåt i organisationen. Medlem måste alltså lämna sin motion till distriktet först för att dess årsmöte ska kunna behandla motionen och lämna ett utlåtande, innan den går vidare till förbundsstyrelsen. Det är säkert praktiskt för förbundsstyrelsen när de ska skriva sina egna motionssvar att någon redan tänkt lite åt dem, men det är en ovanlig lösning och vi undrar lite varför KDU har valt denna modell.

3. Medlemskap

§ 3 Medlemskap
Mom. 1

Medlemskap i KDU kan vinnas av varje svensk medborgare eller utländsk medborgare bosatt i Sverige, som inte tillhör annan partipolitisk eller därmed jämförbar organisation än de i den kristdemokratiska rörelsen, är som äldst 32 år samt ansluter sig till förbundets målsättning och stadgar.

KDU:s medlemskap är alltså inte bara oförenligt med medlemskap i andra partipolitiska organisationer, utan även jämförbara dito. Varför denna helgardering skrivits in är oklart, men sannolikt är det på förekommen anledning eller på grund av ett upplevt reellt hot.

Ungdomsförbundet sätter också gränsen för medlemskap till 32 år, en ålder som varierar relativt kraftigt mellan de olika ungdomsförbunden. Valet av ålder väcker en del frågor – varför inte de något mer ”jämna” talen 30 eller 35, som är vanligt bland de andra förbunden? Hur landade KDU i just 32? Är det en flört med 42, svaret på frågan om livet, universum och allting enligt Douglas Adams? Är det ett medeltal mellan andra förbund? Eller använde de en tärning?

2. Förhållande till moderpartiet

§ 1 Riktlinjer
Mom. 1 Introduktion

Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) är ett politiskt ungdomsförbund som i samarbete med Kristdemokraterna och dess associerade förbund arbetar för ett demokratiskt samhälle i enlighet med vår grundsyn.

Mom. 3. Syfte

Förbundets syfte är att verka för samhällets förändring i enlighet med ovan stående grundsyn, detta främst genom att stödja Kristdemokraternas kandidater i allmänna val, genom att engagera ungdomar i demokratiarbete och opinionsbildning samt genom påverkansarbete mot Kristdemokraterna och övriga kristdemokratiska organisationer.

§12. Förbundsstyrelsen
Mom. 1
Förbundsstyrelsen (FS) skall bestå av ordförande, förste och andre vice ordförande samt åtta ledamöter valda av riksmötet. Ledamöterna väljs för en tid av ett år. Utöver detta har Kristdemokraternas riksorganisation rätt att utse en representant.

KDU tillhör alltså den grupp som inte säger sig uttryckligen vara sitt moderpartis ungdomsförbund, utan endast agera i samarbete, anslutning eller liknande till detta. Samtidigt sägs det uttryckligen att förbundets syfte är att exempelvis stödja Kristdemokraternas kandidater i allmänna val, vilket tydliggör den i praktiken starka kopplingen. Som vi tidigare sett garderar sig KDU också när det gäller medlemskap och förbjuder inte bara medlemskap i annat parti än KD utan också medlemskap i jämförbara organisationer.

Dessutom har Kristdemokraternas riksorganisation rätt att utse en representant till förbundsstyrelsen. Frihetssmedjan har ännu inte hunnit gå igenom samtliga andra ungdomsförbunds stadgar, men vi kan inte säga att vi någonsin tidigare har sett denna rätt till representation. Normalt sett går representationsrätten enbart åt andra hållet, dvs att ungdomsförbunden har rätt att ha representanter i partiernas organ. Samma representationsrätt råder för övrigt även på distriktsnivå.

Sammantaget förefaller KDU ha en jämförelsevis väldigt stark koppling till sitt moderparti.

1. Ideologin

§ 1 Riktlinjer
Mom. 2 Grundsyn

Förbundet utgår i sin syn på samhället från den kristdemokratiska ideologin, vilken är baserad på personalism, kristen etik och kristen människosyn. Förbundet vill därför verka för alla människors frihet att utveckla sin person inom de gemenskaper som de lever i. Vi tror på subsidiärt fördelad beslutsmakt, social marknadsekonomi, ett samhälle baserat på naturrätten, människors förvaltaransvar och solidaritetsprincipens krav på människors ömsesidiga ansvar. Dessa principer hämtar vi från den tradition som finner sina rötter i Rom, Jerusalem och Aten vilken utgör grunden för den västerländska civilisationen.

Med grund i denna övertygelse konstaterar vi att människan har ett lika, unikt och okränkbart egenvärde i egenskap av individuell substans av rationell natur, att människan är ofullkomlig, att familjen är grunden för mänsklig fostran och solidaritet och därmed en förutsättning för civilisation, samt att friheten, som det naturliga tillståndet för människan och en förutsättning för hennes utveckling, är odelbar, och att politisk frihet därmed aldrig kan existera utan ekonomisk frihet.

Plockar du bort formuleringarna om kristen etik, kristen människosyn och familjen som grunden för mänsklig fostran, skulle den kristdemokratiska ideologin enligt KDU ha kunnat vara liberal. Dessa små skillnader utgör dock grunden för den stora konflikten mellan liberaler och kristdemokratiska konservativa i exempelvis HBT-frågor, en konflikt som gör det omöjligt för liberaler och konservativa att ha ett samarbete som ska kunna omfatta alla de frågor som kan bli aktuella under en mandatperiod. Den liberala och den konservativa definitionen av frihet är också olika, då liberaler underkänner tvångssteriliseringar och liknande övergrepp i människors frihet, medan konservativa inte ser det som övergrepp i deras frihet över huvud taget.

Bubbelanalys

KDU har en stadga som har en del ovanliga lösningar. Vad som utmärker stadgan är användningen av ett ovanligt byråkratiskt, formellt och krångligt språk. Stadgan använder exempelvis ordet kvorum när det talas om beslutsmässighet. Formellt är det såklart korrekt, men det är ett ord som sällan används i modern svenska. Därför blir det underhållande när den stadgade föredragningslistan för riksmöte och distriktsårsmöte stadgar att ”Godkännande av kallelse” ska tas upp, istället för det vanligare och mer formella ”Fråga om mötets behöriga utlysande”.

Stadgan har också ett helt kapitel om jäv, med fyra moment, vilket är intressant. Är det i förebyggande syfte eller på förekommen anledning? På samma tema är det intressant att enbart medlemmar i KDU eller i Kristdemokraterna kan väljas till revisor, med undantag för auktoriserade revisorer. Centralmakten och kopplingen till Kristdemokraterna är på många subtila sätt stark.

Stadgans utformning säger en hel del om kulturen i KDU och ökar förståelsen för hur förbundet fungerar, samt hur dess företrädare tänker och resonerar. Med mycket koncentration av makten centralt, stark koppling till moderpartiet och med ett formellt, byråkratiskt och konservativt språkbruk blir också stadgan en förlängning av den interna kulturen och ideologin. Även om vi förvånats över vissa skrivningar och lösningar i stadgan, är den övergripande känslan i stadgan väldigt kristdemokratisk och känns därför helt rätt för den organisation den ska styra. Frågan är om stadgan påverkat kulturen i förbundet, om det är tvärtom eller om det är en ständigt pågående process där de båda stärker och utvecklar varandra.

Initiativtagare till Frihetssmedjan och tidigare chefredaktör 2011-2016.
Lila och grön nyliberal som brinner för mänskliga rättigheter.

per@frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: