Senaste nytt

Individens rätt gentemot ”överheten”

”Bakom talet att domstolarna skall skydda den enskilde mot ”överheten” ligger en antidemokratisk kritik mot det parlamentariska styrelseskicket. Det är därför ett farligt talessätt”

/Lennart Geijer, justitieminister, 22/2 1973

Det här med individens rätt, och demokrati, är inte lätt, inte ens för oss liberaler.

Traditionellt sett har västvärlden uppfattat demokrati som majoritetens rätt. Den synen har alla demokratier från USA till Sverige haft. Rättssystemet har gett mer skydd till individen i vissa länder och mindre i andra länder, men generellt sett har dogmen om majoritetens rätt varit den förhärskande, och är det ännu.

Men mer och mer smyger sig tanken på minoritetens rätt in i vårt rättsmedvetande. Tanken att demokrati kanske inte bara handlar om majoritetsstyre utan om att det är lika viktigt att skydda minoriteters rätt TROTS majoritetsstyre.

En överhet är en överhet även om den är deomokratiskt vald och representerar en majoritetsvilja.

Här spelar vi liberaler en viktig roll. Vi kan visa att samhället måste upprätta en sorts balans mellan majoritetsstyret och individens rätt att göra vad denne vill. Att lagen ger individen rätten till maximal frihet och att individens rättigheter skyddas är något väldigt grundläggande.

Men detta är inte nog. Om individens rättigheter ska skyddas så att individen ska kunna utvecklas maximalt och ha maximal frihet återstår några andra faktorer att debattera. Framför allt det här med möjligheterna… En rättighet är inget värd om man saknar MÖJLIGHETEN att utöva rättigheten.

Det var ju det som Sovjet brast i. Man hade rätt till mycket enligt Sovjets grundlag, nästan mer än man hade i USA på sin tid, bara det att man saknade möjligheten att utöva dessa rättigheter.

För att komma åt det där med möligheten måste man titta på alla maktfaktorer som begränsar individernas valfrihet. Dessutom måste man titta på om inte staten också kan spela en positiv roll för att trygga friheten.

”Överheten” är mer än bara staten.

En ensamstående mamma i en småstad i USA eller Sverige kan ha mindre frihet än en medborgare i Nordkorea eller Saudiarabien, trots all frihet denne har på pappret. DET dilemmat är lite knepigare för den liberala diskursen.

Friheten att välja ett annat jobb betyder ganska lite för den som lever på marginalen och tvingas ta de jobb som finns. Friheten att göra vad man vill är inte värd mer än texten på ett toalettpapper för den funkitionshindrade som inte själv kan skrapa ihop pengar till hjälpmedel, t.ex.

Istället för individens rätt mot staten borde vi prata mer om individens rätt mot överheten, i vilken form denna överhet gestaltar sig, och individens MÖJLIGHETER att använde den frihet denne har på pappret. Att maximera detta betyder t.ex. att man får skapa en sorts maktbalans mellan stat och det privata näringslivet.

Liberalen och Folkpartiledaren Bertil Ohlin pratade på sin tid mycket om detta. Speciellt på 40-talet.

Efter andra världskriget pratade Socialdemokraterna om den ”ekonomisk demokrati” de ville införa i Sverige: dvs de ville förstatliga och kontrollera stora delar av näringslivet så att de majorieteten, dvs den politiska överheten skulle styra och trycka ner den förment skadliga ”privata överheten”. Det sa Ohlin nej till, givetvis, eftersom det skulle upphäva maktbalansen och ge staten, dvs ”majoriteten” oerhört mycket makt.

Men Ohlin sa också nej till att avveckla statens roll helt. Det skulle ge för stor makt åt en annan ”överhet”, det privata näringslivet.

Men Ohlin ville inte kontrollera näringslivet, han ville ge det maximal frihet. Det han tänkte sig var system för att säkra individens rättigheter och möjligheter. Man kan kalla det ”skyddsnät”.

Ohlin ville ha en maktbalans. Med arbetarskydd och arbetarrätt, rätten till juridiska prövningar, och skyddsnät av olika sort ville han ge individerna en möjlighet att få rätt gentemot staten. Han, och Folkpartiet, kallade det också för ekonomisk demokrati .

Makt

Att börja studera makt, överhet och förtryck i reella termer, oavsett varifrån makten kommer, vore ett logiskt steg föratt ta för de svenska liberalerna, och att utgå från individens rätt, oavsett var, när och hur denne befinner sig och oavsett vilken maktkonstellation som hotar individens frihet. Och att börja ta tag i den där surdegen ”möjligheterna”! Dvs att en rättighet måste kombineras med en MÖJLIGHET för individen att utöva rätten, oavsett vilka maktförhållanden denne har att tampas med.

De flesta av läsarna skulle nog anse att de två citaten ovan av fd justitieminister Geijer är vidriga. Individen måste få skydd från staten, är de flesta liberaler överrens om.

Men ser du att det blir lika fel om man hävdar att individen inte ska kunna få sin rätt tryggad mot andra ”överheter” i samhället, till exempel i arbetslivet, mot privata näringslivet?

Alltför många liberaler resonerar om det man kan kalla ”privata överheter” såsom Geijer på sin tid resonerade om statliga överheter. Att ju mindre kontroll man har över privata makfaktorer, ju bättre eftersom kontroll hotar ”marknaden”, ”demokratin” och ”liberalismen”… Vore det inte dags att vi slutar prata om vilka maktfaktorer som inte kan eller bör kontrolleras och att vi fokuserar på individens rätt istället?

  • Egil

    Mycket bra text, som tangerar ett koncept om friheter jag tänkt på ett tag. Liberaler delar klassiskt in friheter i negativa och positiva. Och brukar bespotta de positiva. Du låter lite som att du vill fundera på de positiva rättigheterna också av socialliberala skäl. Min tanke är att lösa problemet med överheter genom att dela upp rättigheterna på ett annat sätt: Publika och privata rättigheter.

    Privata rättigheter är rättigheter som i första hand påverkar en individ (eller ett litet antal). Exempel är rätten att äga en lägenhet att bo i, rätten att utöva sin religiösa tro, rätten att kommunicera med vem man vill osv.

    Publika rättigheter är rättigheter som i första hand påverkar många individer. Exepmpel är rätten att äga och driva ett företag, driva igenom politik, massproducera en viss varor osv.

    Poängen här är att den första typen av rättigheter är viktigare än den andra typen. När de står i konflikt bör, tänker jag, den första typen vinna.

  • Christer Nilsson

    Ja det är speciellt tänkvärt för just liberaler dessa tider då sjuka och döende i mängder utkastas till dess öde, oftast utan möjligt till rusta mot överhetens ”rättssystem” folket doms återblick kommer med all säkerhet var hård i framtiden..

  • Lars-ERick Forsgren

    Min första tanke blir att fr f a amerikanska statsvetare i hög grad tycks likställa demokrati och liberalism. Att demokrati förutsätter (någon form av) liberala. grundläggande idéer. Är det andra idéer som ska styra demokratin så blir det problematiskt. Jfr gärna demokratigraden i de s.k. folkdemokratierna.

    Nå.
    Du har väl rätt i att det idag bland de som kallar sig liberaler, oavsett vilket parti de ansluter sig till, endast betonar faran med statlig överhet, eller i vart fall överbetonar den faran jfrt med den privata överhet som onekligen finns – och som då är en fara för den frihet som liberalismen står för.

    Däremot tycker jag inte att den liberalism som jag förespråkar, och som var folkpartiets ledstjärna åtminstone fr o m Ohlin till ungefär senaste sekelskiftet negligerade den balans som måste (där håller jag alltså med dig TJ) finnas i ett liberalt demokratiskt samhälle.

    Alltså: individens rätt innebär att det är valfrihet, till riksdag etc, med reella alternativ, men också att majoriteten inte skall förtrycka minoriteten, att statens OCH privata makthavares makt ska kontrolleras och balanseras. Min (liksom tidigare fp´s) liberalism innebär frihet i gemenskap. Att största möjliga frihet ska finnas för individen, men även insikten om att vi lever i gemenskap med andra. Vilket innebär att vi varken som individer, eller som majoritet, ska skada andra.

    Ohlins fp lyckades under 50-60-talen rätt väl med att hindra staten (majoriteten) att socialisera och göra staten till en enväldig överhet. Men betonade också att den fria marknad de förespråkade måste kontrolleras och ges spelregler som förhindrade att den fria marknaden tar död på sig själv genom karteller och monopol. Där lyckades väl inte Ohlins fp så bra. Men målet var detsamma under flera decennier.
    Och till det är kopplat att den statliga överhetens uppgift är att ge möjligheter till frihet. Och att den fria marknaden inte får sabotera detta. Och Ohlin (och hans efterträdare) var pådrivande i att det allmänna skulle skapa ett skyddsnät för alla (dvs inklusive ”det glömda Sverige”), dvs ge möjligheter också till det som kallades ekonomisk demokrati – men med olika innebörd för olika partier/ideologier.

  • Hur, i ett fritt samhälle, utövar företag (det privata näringslivet) makt över någon annan? (Att företag kan vara, och i vissa fall är, en del av maktstrukturen idag är givet.)

    Jag kan tänka mig att du tänker på fall som när företag har möjlighet att ingå avtal med individer och att de företagen kan komma med ett speciellt, för dem, fördelaktigt förslag, så att individen har att välja mellan, säg, döden och att ta detta erbjudande.

    Men, om det är ett sådant fall du tänker dig, hur är företaget en överhet gentemot individen? Om den är en överhet för att den kommer med en dålig deal, borde inte alla andra företag och privatpersoner i hela världen vara en än värre överhet, eftersom de inte kom med något erbjudande alls?

    Om det inte är den sortens situation du tänker dig, vad är det du har i åtanke?

  • Att individer inte bara förtrycks av stater utan även av andra individer och av större företag och maktgrupper är en insikt som vi socialister haft redan från början så att säga. Jag blir glad när jag ser en uttalad liberal omfamna den idén också. Då kanske det finns en möjlighet för libertarianer och frihetliga socialister att mötas till konstruktiva samtal.

    ”Socialdemokratin vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och människornas inbördes förhållanden för att därigenom ge var och en möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv. I detta syfte vill socialdemokratin så omdana samhället, att bestämmanderätten över produktionen och dess fördelning läggs i hela folkets händer, att medborgarna frigörs från beroende av varje slags maktgrupper utanför deras kontroll och att en på klasser uppbyggd samhällsordning lämnar plats för en gemenskap av på frihetens och likställighetens grund samverkande människor”

  • Micke

    Hur, i ett fritt samhälle, utövar företag (det privata näringslivet) makt över någon annan?
    ————————————————-

    Genom ekonomin. Genom att köpa makt. Genom att köpa lojalitet.I ett samhälle där deta är totalt oreglerat blir konsekvensen att demokratin inte fungerar.

%d bloggare gillar detta: